Krigsplacering

Trygg energiförsörjning är en förutsättning både i fred och vid höjd beredskap. Det förändrade säkerhetspolitiska läget gör att Sverige har behov av att ytterligare bygga och stärka totalförsvaret. Ett steg i det arbetet är att genomföra krigsplacering av personal inom energisektorn.

Totalförsvarets behov av el, drivmedel, energigas, fjärrvärme och fjärrkyla måste kunna tillgodoses även vid höjd beredskap. Krigsplacering av energisektorn är ett pågående arbete där myndigheterna tillsammans med aktörerna ska identifiera vilka verksamheter som är viktiga för totalförsvaret.

Energimyndigheten tillsammans med Svenska kraftnät har tagit fram en vägledning som vänder sig till privata aktörer. Den är ett stöd för att identifiera personal som bör krigsplaceras inom sektorn.

Vägledningen innehåller en checklista såväl som principer för urval och information om vilka styrande regelverk som gäller. 

Frågor och svar

Här har vi samlat några av de vanligast förekommande frågorna. 

Varför behövs förstärkning av totalförsvaret inom energisektorn just nu?

2015 återupptogs totalförsvarsplaneringen i Sverige. Det är många områden som behöver ses över för att utveckla totalförsvaret.

Nu har arbetet kommit till krigsplacering av energisektorn. I och med kriget i Ukraina har tempot i planeringen ökat. 

Vilka företag kan krigsplacera?

Vägledningen rör företag som inte är offentligägda, varken helt eller delvis. Det är det privata näringslivet eller ekonomiska föreningar, samfälligheter eller liknande som kan anses bedriva samhällsviktig verksamhet som är av betydelse för totalförsvaret.

Det är Svenska kraftnät eller Energimyndigheten som får göra framställan till Plikt- och prövningsverket för energibranschen, om vilka företag som får krigsplacera enligt definitionen ovan.

Offentligägda bolag har, via sina ägare (stat, kommun eller region), möjlighet att anmäla vilken personal som ska krigsplaceras till Plikt- och prövningsverket.

I vägledningen finns en urvalsprincip för vilka företag som får krigsplacera. Vissa företag är självklara och andra som underleverantörer behöver pekas ut efter dialog med berörda företag. I framtiden kan ytterligare företag blir föremål för krigsplacering eller plockas bort från ansvaret att krigsplacera om verksamheten ändras.

Varför bör företag krigsplacera personal?

Sverige behöver kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet som är av betydelse för totalförsvaret under krig eller höjd beredskap. Då måste företagen på myndighets uppmaning säkerställa personal för drift och underhåll av verksamheten.

Det görs genom att den enskilde personen registreras hos Plikt- och prövningsverket för tjänst på utpekat företag och kan då följaktligen inte tas i anspråk av annan, till exempel Försvarsmakten.

Krigsplacering är en administrativ åtgärd i fred för att veta att det finns tillgång till personal i händelse av höjd beredskap.

När ska krigsplaceringen vara klar?

Det finns inget datum för när krigsplacering ska vara klar utan den kan påbörjas när som helst.

Även när företaget krigsplacerat första omgången behöver listan ses över regelbundet och ändringar skickas till Plikt- och prövningsverket. Förändringar kan till exempel bero på personalomsättning.

Hur går processen till för krigsplacering?

Vägledningen är till för att förklara processen. Om det fortfarande finns oklarheter, efter genomgång av vägledningen, går det bra att kontakta Energimyndigheten eller Svenska kraftnät.

Finns det någon hotbild?

Ja, det finns en hotbild mot Sverige som MUST och SÄPO analyserar och redogör för. Men det finns ingen förändrad hotbild som gör att energisektorn ska krigsplacera nu.

Svenska kraftnät har tagit fram en öppet redovisad hotbild med olika typer av antagonister, omvärldsbevakning och bedömning av terrorhotnivåer samt de antagonistiska hot som Svenska kraftnät anser vara mest relevanta för verksamheter i elförsörjningen. Den finns att ta del av här: Den antagonistiska hotbilden | Svenska kraftnät (svk.se)