Frågor och svar om utlysning för etablering av verksamhetsnära laddningsinfrastruktur

I denna utlysning kan man söka stöd för icke-publik och semipublik laddinfrastruktur, det vill säga laddinfrastruktur som är tillgänglig för en enskild aktör eller en begränsad grupp av aktörer.

Laddinfrastrukturen får alltså inte vara helt publik, det vill säga tillgänglig för alla.

Laddningsstationen ska möjliggöra laddning av tunga transporter som tillhör verksamheten på fastigheten eller som befinner sig på fastigheten för att utföra ett verksamhetsrelaterat ärende.   

Det innebär bland annat att det ska finnas tillräckligt med yta för att tunga transporter ska kunna ladda vid laddningsstationen på ett smidigt sätt, att det ska vara tydligt för utomstående att det är det huvudsakliga syftet med laddningsstationen och att laddningsstationen framför allt kommer användas av tunga transporter.

Det är viktigt att du i din ansökan tydligt visar hur laddstationen uppfyller detta krav. I utlysningstexten finns exempel på hur man kan visa detta, men det går även att visa på andra sätt om de bedöms vara likvärdiga. 

Denna utlysning är avgränsad till laddinfrastruktur utformad för fordon som enligt lagen (2001:559) om vägtrafik definieras som tung lastbil eller tung buss. Enligt lagtexten innebär det bussar med en totalvikt över 3,5 ton.

Denna utlysning omfattar laddinfrastruktur utformad för kommersiell busstrafik, vilket innefattar både kommersiell linjetrafik och kommersiell beställnings- och turisttrafik. Laddinfrastruktur som ska uppföras till följd av upphandling av busstrafik eller som är utformad för upphandlad busstrafik omfattas inte av denna utlysning.  

Det kan exempelvis handla om depåer som nyttjas av bussar som går i kommersiell trafik, antingen av en enskild aktör eller av en begränsad grupp aktörer. Bussterminaler är också ett exempel på en verksamhet som nyttjas av en begränsad grupp aktörer och där stöd till laddinfrastruktur kan beviljas, givet att den i första hand nyttjas av bussar i kommersiell trafik.  

Det innebär att alla betalningslösningar som ni erbjuder någon av dem som laddar på platsen även ska erbjudas alla andra som laddar på platsen. Exempelvis om en aktör kan få laddningen på faktura eller betala via en app så måste alla andra transportörer på platsen också få möjlighet att göra det.  

Ni ska tydligt kunna motivera er prissättning om Energimyndigheten eller någon annan part skulle begära det. Marknadspriset kan skilja sig mellan helt publik laddning längs väg och laddning inne på en fastighet för en viss grupp. Man får inte gå för högt över (ockerpriser) eller för lågt under (lockpriser).

Det ska motsvara den tjänst som erbjuds. Det är också viktigt att samma villkor gäller för alla som laddar på platsen, till exempel om ni erbjuder mängdrabatt eller liknande.

Laddstationen behöver vara färdigställd och i drift senast 30 september 2029, men inom den perioden får ni själva bestämma projektets längd.

Ni bör räkna med en viss marginal för eventuella förseningar i projektperioden, eftersom det inte finns någon garanti för att man får förlänga sin projektperiod. Om ni vill förlänga projektperioden måste ni ansöka om det, och vi gör då en bedömning i varje enskilt fall.

Om projektet blir klart tidigare än det slutdatum som står i beslutet har ni möjlighet att ansöka om att lämna in slutredovisningen i förtid.   

Kostnaderna ska ha uppkommit för genomförandet av projektet och ska ha uppkommit (varor ska ha levererats och tjänster ska ha utförts) under perioden mellan inskickad ansökan och projektets slutdatum.

Kostnader som uppkommit utanför den perioden är inte stödberättigande. Kostnader som avser projektets redovisning får uppstå till och med sista dagen för inlämning av slutredovisningen, förutsatt att de har en tydlig koppling till projektet.

Observera även att ett projekt inte får ha inletts innan ansökan om stöd har skickats in. Med inledande av arbete menas att börja bygga, beställa utrustning eller göra något annat som gör investeringen oåterkallelig. Om sådana åtgärder eller kostnader uppstår innan ansökan lämnas in kan stödet inte beviljas.

Markköp och förberedande arbeten som tillstånd och förstudier räknas inte som att projektet inletts och får därför göras innan ansökan lämnas in.   

Kostnaderna för lokala produktionsenheter (till exempel solceller) är inte en stödberättigande kostnad.

Däremot är det tillåtet att använda sig av det som ett sätt att få tillgång till el, men ska alltså inte räknas in som stödberättigande kostnader i projektbudgeten i ansökan.  

För att en kostnad ska vara stödberättigad ska den ha uppkommit, bokförts och betalats under projekttiden.

Betalningar/kostnader på grund av hyres- avbetalnings- eller leasingavtal som uppkommer efter projektets slutförandedatum är inte stödberättigande. 

Ni kan ansöka om kostnader även för brandceller om det krävs av fastighetsägaren och/eller försäkringsbolaget och det inte tidigare funnits laddstationer på aktuella platser på fastigheten. 

Om ni söker stöd för att bygga brandceller bör ni skriva en motivering till varför det krävs i er ansökan. Ni bör även bifoga dokument som styrker behovet av brandceller.

Lönekostnader (bruttolön och lönebikostnader) för personal som arbetar i projektet ska vara faktiska och reviderbara och bokföras på ett sådant sätt att de går att särskilja från andra lönekostnader som inte avser projektet.

Det ska finnas dokumentation som visar arbetad tid, vem som arbetat, när arbetet har utförts samt vilken typ av arbete som har utförts. 

Nej, det ska göras en ansökan för varje fastighet där ni avser att bygga laddstationer. Däremot kan det ingå flera laddstationer på samma fastighet i en ansökan.

Ange då en ungefärlig koordinat för det område där laddstationerna planeras att byggas.  

Ett företag/organisation kan lämna in flera ansökningar, eller vara en del av flera ansökningar, så länge som ansökningarna är för olika projekt. 

Stöd får inte lämnas till projekt som beviljats annat offentligt stöd för samma ändamål.

​Om ett projekt blivit beviljat stöd hos en annan myndighet men inte har påbörjats, kan ansökan dras tillbaka antingen hos Energimyndigheten eller den andra myndigheten.

Om stöd har beviljats för en likande åtgärd på samma plats/fastighet, exempelvis för att laddning för både tunga och lätta fordon byggs, måste man genomgående i sin ansökan vara noga med att separera kostnaderna för de olika projekten.  

Det finns inget hinder för leasingföretag att söka stöd. De omfattas av samma villkor som andra sökande, bland annat driftskravet på 3 år.

Energimyndigheten ger aldrig några förhandsbesked om stödmottagarbyten utan det kommer att prövas när en sådan ansökan skickas in till myndigheten.

I det fall en stödmottagare (ex fastighetsägare eller åkeri) inte vet vem som kommer att bli deras leasinggivare innan utlysningen stänger så kan de, om de har möjlighet, själva ansöka om stöd.

De kan sen i ett senare skede av projektet ansöka om ett stödmottagarbyte till leasinggivaren. Det stödmottagarbytet kommer då prövas av Energimyndigheten men det är inte säkert att det beviljas eftersom Energimyndigheten alltid gör en prövning av den nya stödmottagaren och dess förutsättningar att genomföra projektet. 

Ansökningssystemet är byggt för att kunna ta in ansökningar även inom andra typer av utlysningar som har längre genomförande.

I vår utlysning förväntas ni bara fylla i kostnader för de år som ni har kostnader för att färdigställa projektet, alltså som längst till 30 september 2029.

Det innebär att ni som mest kan ha fyra år med kostnader: 2026, 2027, 2028 och 2029. Övriga fält i tabellen kan ni lämna tomma.