Skifte för schakt – vägen mot eldrivna byggtransporter
Schakttransporter körs överallt i landet och drivs nästan alltid med diesel. Ett forskningsprojekt finansierat av Energimyndigheten visar att många transporter kan elektrifieras redan i dag. Men då krävs ett systemskifte.
Elektrifieringen av vägtransporter går snabbt inom vissa områden, men inte inom alla. Ett särskilt utmanande segment är de schakttransporter som köps upp på den öppna marknaden, där lastbilar rullar till och från byggen utan fasta rutter eller planeringshorisont. Här har det hittills saknats struktur och incitament för omställning, men nu finns både data och insikter som visar att elektrifiering är möjlig.
Elektrifieringen är möjlig
I projektet Mot realisering av strategiska elektrifieringsnoder för Stockholms läns masstransporter, har Ecoloop, tillsammans med aktörer som Foria, Scania, Vattenfall, Ellevio, Peab och Skanska med flera analyserat hur elektrifiering kan bli möjlig även här. Resultatet visar att upp till 86 procent av transporterna kan elektrifieras – men då krävs förändrade förutsättningar.
– För att lyckas krävs ett systemskifte, inte bara nya elfordon. I dag faller ansvaret ofta på den enskilda åkaren, som varken har resurserna eller incitamenten att investera i eldrift, säger Kristina Lundberg, projektledare på Ecoloop.
Ett fragmenterat system bromsar elektrifiering
En viktig insikt från projektet är att ansvar och komplexitet i dagens värdekedja bromsar en möjlig elektrifiering. Transporterna upphandlas i flera led – från beställare, via entreprenörer och transportcentraler, till åkare och enskilda förare. Ofta är det just det sistnämnda ledet – enmansföretagaren med en egen lastbil – som i praktiken förväntas ta klimatinvesteringen.
– Det är inte realistiskt att dessa små aktörer ska köpa dubbelt så dyra fordon med sämre lastkapacitet. I stället måste ansvar och incitament lyftas högre upp i värdekedjan, säger Kristina Lundberg.
En annan utmaning är att eldrivna fordon ofta har något lägre lastkapacitet. Det innebär att fler körningar kan krävas för samma uppdrag, något som påverkar både ekonomi och planering. I ett segment där marginalerna redan är små, blir detta snabbt en affärskritisk fråga. Projektet visar även att befintliga upphandlingskrav inte är tillräckliga för att driva omställningen mot elektrifiering. I dag räcker det med biodiesel för att uppfylla klimatkrav, något som gör att eldrift inte konkurrerar på lika villkor.
Vägen framåt
Projektet synliggör att tekniken finns, men att elektrifieringen kräver en bredare systemförändring. Fem faktorer behöver samverka för att elektrifieringen ska lyckas i praktiken:
- Investeringar i eldrivna fordon och infrastruktur
Eldrivna lastbilar är minst dubbelt så dyra som dagens dieselbilar och lastar dessutom mindre. Här behöver ansvaret för investeringen flyttas upp i värdekedjan. - Förändrade upphandlingskrav
Dagens upphandlingar godkänner ofta biodiesel som klimatkrav, vilket gör att eldrift inte konkurrerar på lika villkor. Upphandling behöver styra teknikval och riktas till aktörer med investeringsmöjlighet. - Nya affärsmodeller
Merkostnaden för eldrift är cirka 400–700 kronor per dag och fordon i TCO. Det krävs därför nya sätt att fördela kostnader och nytta, till exempel bonus per kWh, längre kontrakt, eller förändrad prissättning. - Längre framförhållning och bättre planering
Många transporter bokas idag med kort varsel. Elektrifiering kräver tid för laddning, samordning, ruttoptimering samt principer för transportledning av dessa fordon behöver också ses över. - Samverkan i hela värdekedjan
Från beställare och entreprenör till åkare och förare, ingen aktör kan lösa omställningen själv. Delat ansvar och gemensamma mål är avgörande.
Nästa steg – från analys till demonstration
Befintligt projekt är nu i slutfas men redan nu planeras ett nästa steg att söka medel för en systemdemonstrator. Målet är att 2026 ha eldrivna schakttransporter i praktisk drift i Stockholmsområdet – där både fordon, laddinfrastruktur, upphandling och affärsmodeller testas i samverkan. Demonstratorn blir ett viktigt steg för att omsätta teori i praktik och visa hur omställningen kan bli verklighet i en komplex bransch.
Om projektet
Projektet Mot realisering av strategiska elektrifieringsnoder för Stockholms läns masstransporter finansieras av Energimyndigheten inom programmet Hållbara Transportsystem och pågår mellan 1 december 2024 och 15 oktober 2025.
Om Hållbara transportsystem
Energimyndighetens forskningsprogram Hållbara transportsystem startade 2023 och pågår till 2029 med en totalbudget på 305 miljoner kronor. Målet är att accelerera omställningen till ett fossilfritt, transporteffektivt och resurseffektivt transportsystem.
