Ett tryggt och robust energisystem

Ett tryggt och robust elsystem innebär att el finns tillgänglig när och där den behövs. Leveranssäkerheten i Sverige är i dag hög. Samtidigt förändras förutsättningarna i takt med elektrifieringen och en växande andel väderberoende elproduktion.

Den ökade hotbilden, till exempel cyberattacker, ställer också högre och nya krav på säkerhet och skydd av elinfrastrukturen. Utvecklingen innebär ökade krav på effektbalans, nätkapacitet och flexibilitet i hela elsystemet.

Vad utvecklingen visar

Energiindikatorerna visar hur leveranssäkerheten utvecklas och hur väl elsystemet klarar störningar, avbrott och variationer produktion och efterfrågan.

 

Sverige har i dag hög leveranssäkerhet. Samtidigt utsätts systemet för större påfrestningar när elanvändningen ökar och produktionen blir mer väderberoende.


I vissa situationer och områden kan det uppstå lokal effektbrist. Begränsningar i elnäten påverkar både tillgången på el och elpriserna.

En viktig del i uppföljningen är effektbalansen. Den visar förhållandet mellan tillgänglig elproduktion och efterfrågan vid årets högsta belastning, den så kallade topplasttimman. Effektbalansen bedöms genom att jämföra tillgänglig elproduktion med efterfrågan vid hög belastning, till exempel under en normalvinter eller en kallare så kallad tioårsvinter.


Effektbalansen bedömdes vara positiv 2025/2026 vara positiv. Den strategiska reserven behövde inte aktiveras och ingen frånkoppling av elanvändning gjordes. Det är första gången sedan 2017 som effektbalansen visar på ett överskott under en normalvinter.

Faktorer som påverkar utvecklingen

Flera faktorer påverkar elsystemets robusthet.

En ökad andel väderberoende elproduktion förändrar kraven på drift, reservkapacitet och flexibilitet. Samtidigt ökar efterfrågan på el i takt med elektrifieringen, särskilt under kalla vinterdagar och andra perioder med hög belastning.

Elsystemet är i grunden robust, men sårbarheterna ökar när systemet blir mer komplext.

Faktorer som kan påverka motståndskraften är till exempel:

  • begränsade importmöjligheter
  • oväntade bortfall i produktionen
  • cybersäkerhetsrisker
  • störningar i internationella leveranser

För att minska riskerna behövs utbyggnad av elnäten, mer lokal flexibilitet, tillgång till planerbar produktion och bättre samordning mellan aktörer.

Samarbete inom Norden och EU är också viktigt för att stärka robustheten i elsystemet.

Leveranssäkerhetsmål för elsystemet

Sveriges mål är att elsystemet ska kunna leverera el där den behövs, när den behövs och i tillräcklig mängd. Det ska ske på ett sätt som är samhällsekonomiskt effektivt och utan onödiga hinder som påverkar marknaden.  

Sverige har idag ett stabilt elsystem med hög leveranssäkerhet och ett överskott av el sett till året.

Utmaningen handlar i större utsräckning om effekt, det vill säga att kunna leverera tillräckligt med el vid rätt tidpunkt och på rätt plats.

När elanvändningen ökar och variationerna i produktion och efterfrågan blir större blir effektfrågan mer central.

För att behålla en hög leveranssäkerhet behövs:

  • investeringar i elnät
  • tillräcklig reservkapacitet
  • utveckling av flexibilitetslösningar

Hur indikatorerna används

Indikatorer används för att följa leveranssäkerhet, effektbalans och elsystemets förmåga att hantera variationer och störningar.

Det gör det möjligt att bedöma om elsystemet är tillräckligt robust för att möta ökad elanvändning och en större andel mer väderberoende elproduktion.

Indikatorerna ger också underlag för att analysera behovet av:

  • nätutbyggnad
  • användningen av den strategiska reserven
  • flexibilitet i elsystemet

Indikatorer för området

Siffrorna efter indikatorerna visar var de beskrivs i den fullständiga energiindikatorrapporten.

Leveranssäkerhet (SAIDI/SAIFI) (kapitel 4.3)

Visar hur ofta elavbrott inträffar och hur länge de varar.

Effektbalans (kapitel 4.1)

Visar om tillgänglig effekt är tillräcklig för att möta efterfrågan vid hög belastning.

Effekttillräcklighet, strategisk reserv (kapitel 4.2)

Visar behovet av reservkapacitet i elsystemet.

Överföringskapacitet mellan elområden (kapitel 4.3)

Visar hur el kan överföras mellan olika delar av landet.

Anslutningar i transmissionsnätet (kapitel 3.3)

Visar utvecklingen av ansluten elproduktion och elanvändning i nätet.