När samhället elektrifieras
Elektrifieringen är en central del av omställningen av energisystemet. När fossila bränslen ersätts med el i industri, transporter och byggnader minskar utsläppen. Samtidigt ökar efterfrågan på el kraftigt.
Utvecklingen går framåt och ställer nya krav på elproduktion, elnät och flexibilitet i energisystemet.
Vad utvecklingen visar
Sveriges elproduktion är idag nästan helt fossilfri. Det gör elektrifieringen särskilt effektiv ur klimatsynpunkt.
Elens andel av den slutliga energianvändningen har varit relativt stabil, men väntas öka under de kommande åren. Ökningen drivs främst av elektrifiering av transporter och industri.
Elanvändning i olika sektorer
Industrins elanvändning har varit relativ stabil under lång tid. Den väntas öka i takt med omställningen till fossilfri processer.
Det gäller bland annat elektrifiering av industriprocesser som tidigare använt fossila bränslen och ökad användning av vätgas.
Transportsektorn elektrifieras i snabb takt, särskilt personbilar.
Elektrifiering av tunga transporter och arbetsmaskiner ökar också, men från lägre nivåer.
Elanvändningen inom bostäder och lokaler ökar bland annat genom värmepumpar och elektrifierad uppvärmning. Samtidigt dämpas ökningen av mer effektiv teknik.
Elproduktion och systempåverkan
Elektrifieringen ökar behovet av elproduktion.
Vindkraft och solkraft byggs ut, medan vattenkraft och kärnkraft står för reglerbar produktion som är viktig för elsystemets stabilitet.
En större andel väderberoende elproduktion innebär större variationer i produktion och priser. Det ställer högre krav på:
- flexibilitet
- energilagring
- smart styrning av elanvändning.
Faktorer som påverkar utvecklingen
Flera faktorer samverkar och påverkar elektrifieringen. Den drivs av industrins omställning, teknikutveckling, styrmedel och marknadsförutsättningar.
Takten påverkas också av hur snabbt ny elproduktion och elnätskapacitet byggs ut.
Industrins ökade elanvändning, fler elfordon och teknik som möjliggör smart styrning av elanvändning bidrar till utvecklingen.
Samtidigt finns utmaningar:
- elproduktion och elnät byggs inte alltid ut i samma takt som efterfrågan ökar
- begränsad nätkapacitet och långa tillståndsprocesser
- lokal effektbrist
En hög andel väderberoende produktion kan leda till större prissvängningar. Ökad elanvändning och brist på flexibilitet kan också öka också risken för effektproblem, särskilt under timmar med hög belastning.
För att elektrifieringen ska fortsätta krävs utbyggnad av elproduktion och elnät, mer energilagring och flexibilitet samt bättre samordning mellan aktörer.
Planeringsmålet för elsystemet
Planeringen av elsystemet ska ge förutsättningar för att möta en ökad elanvändning och göra den gröna omställningen möjlig.
I samband med att målet sattes gjordes även en bedömning att Sverige i nuläget bör planera för en elanvändning på minst 300 TWh år 2045. Det motsvarar mer än en fördubbling jämfört med idag.
Den exakta nivån är osäker och kommer att följas upp över tid.
Idag syns ingen tydlig ökning av elanvändningen totalt, men den ökar i vissa sektorer, till exempel transportsektorn.
Den samlade bedömningen är att elanvändningen i framtiden kommer att öka. Det kräver fortsatt utbyggnad av både elproduktion och elnät. Samtidigt kan ökad flexibilitet bidra till att minska behovet av ny produktion och nätkapacitet.
Hur indikatorerna används
Indikatorer används för att följa hur elanvändningen utvecklas och hur elektrifieringen ersätter fossil energi.
Det ger underlag för att bedöma om utvecklingen ligger i linje med planeringsmålet, det vill säga att elsystemet ska kunna leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering.
Efterfrågan på el är osäker. Därför är det viktigt att följa utvecklingen löpande.
Indikatorerna ger ett underlag för beslut om investeringar i elproduktion, elnät och flexibilitet.
Det gör det också möjligt att följa att den el som byggs ut är fossilfri, i linje med målet om fossilfri elproduktion.
Indikatorer för området
Andel el av slutlig energianvändning (kapitel 3.5)
Visar hur stor del av Sveriges slutliga energianvändning som utgörs av el och hur användningen förskjuts från fossil energi till el.
Elanvändning per sektor (kapitel 3.5)
Visar hur elanvändningen fördelas mellan industri, transporter, hushåll och service samt hur behoven förändras över tid.
Elproduktion per kraftslag (kapitel 6.1)
Visar hur elproduktionen utvecklas i relation till det ökade elbehovet och hur balansen mellan olika kraftslag förändras.
Flexibilitet i elsystemet (kapitel 3.6)
Visar hur elsystemet kan anpassas till variationer i produktion och användning.
Effektbalans (kapitel 4.1)
Visar elsystemets förmåga att möta ökande elanvändning och hantera effekttoppar.
