Hur Sverige använder energi
Sveriges energianvändning förändras i takt med elektrifiering, effektivare teknik och nya beteenden. Energin används i dag mer effektivt än tidigare. Samtidigt varierar utvecklingen mellan sektorer och mellan år, vilket gör att den behöver följas noggrant.
Utvecklingen påverkas bland annat av teknikutveckling, energipriser, styrmedel och konjunktur. Även hur snabbt elektrifiering och energieffektivisering genomförs i olika delar av samhället har stor betydelse.
Vad utvecklingen visar
Energianvändningen i Sverige har blivit mer effektiv över tid. Det märks genom att det går åt mindre energi för att skapa samma ekonomiska värde (BNP). Med andra ord producerar vi mer med mindre energi än tidigare.
Industri
Inom järn, stål och metallverk har energiintensiteten minskat över tid. Det innebär att industrin använder mindre energi per förädlingsvärde. Utvecklingen kan variera mellan år och branscher.
Bostäder och service m.m
I bostäder och lokaler har energianvändningen per kvadratmeter minskat. Det beror bland annat på:
- ökad användning av värmepumpar
- fjärrvärme
- energieffektivisering i byggnader
Samtidigt påverkas utvecklingen av faktorer som befolkningstillväxt, förändrade boendevanor och variationer i temperatur.
Transporter
Transportsektorn elektrifieras, särskilt persontransporter.
Den totala energianvändningen varierar mellan år, bland annat beroende på konjunktur och energipriser.
Energianvändningen per körsträcka har minskat. Historiskt beroende på mer effektiva förbränningsmotorer, de senaste åren främst på grund av ökningen av laddbara fordon.
Energianvändningen per körsträcka för några utvalda bränslen kan man se här nedanför.
Faktorer som påverkar utvecklingen
Flera faktorer påverkar utvecklingen mot en mer effektiv energianvändning och minskad energiintensitet:
- effektivare teknik
- elektrifiering
- digital styrning
- skärpta krav på produkter och byggnader
Åtgärder i byggnader och industriprocesser bidrar också till minskad energianvändning.
Effektivisering behövs i alla sektorer. Åtgärder som minskar effekttoppar i elsystemet kan också bidra till en mer effektiv energianvändning.
För att hålla takten uppe behövs långsiktiga och stabila incitament.
Målet för en effektivare energianvändning
Utvecklingen går i rätt riktning mot målet om 50 procent effektivare energianvändning 2030 jämfört med 2005.
Elektrifieringen bidrar till ökad energieffektivitet, men ställer samtidigt högre krav på elnätets kapacitet och på effektbalansen i elsystemet.
Hur indikatorerna används
Indikatorer visar hur energianvändningen utvecklas i olika delar av samhället och hur effektivt energin används över tid.
De gör det möjligt att bedöma om utvecklingen går i linje med målet om effektivare energianvändning och ger underlag för analyser av framtida energibehov.
Indikatorer för området
Energiintensitet (kapitel 5.1)
Visar hur mycket energi som används i relation till BNP och om energianvändningen blir mer effektiv.
Energi- och elintensitet i industrin (kapitel 5.2)
Visar industrins energianvändning per förädlingsvärde och hur den utvecklas.
Energianvändning i byggnader (kapitel 5.3)
Visar utvecklingen av energianvändning i bostäder och lokaler.
Vägtrafikens energianvändning och energieffektivitet (kapitel 5.4)
Visar hur energianvändningen i transportsektorn förändras över tid.
Andel el av slutlig energianvändning (kapitel 3.5)
Visar hur stor del av energianvändningen som utgörs av el.
