Här redovisas olika rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen som kan vara vägledande vid prövning av vindkraftsärenden. För varje ämnesområde finns en sammanfattning av rättsläget. Rättsfallen bevakas och sköts av Nätverket för vindbruk i samarbete med Peter Ardö, Chefsrådman vid Mark- och miljödomstolen, Växjö tingsrätt. 

MÖD 2017-11-24 – Gabrielsberget Nordmaling

M 10878-16

Ansökan om 6 verk på 200 meter, (utöver de 40 verk på 150 meter som redan finns). MPD gav tillstånd till sex verk, MMD upphävde tillståndet vilket MÖD instämde i.

Området är inte av riksintresse för rennäringen men har stor betydelse såsom vinterbetesmarker för renskötseln.

Den befintliga parken (40 verk) inverkar negativt på möjligheterna att bedriva renskötsel i området genom den betesförlust som uppkommer och renarnas ändrade rörelsemönster.

Samebyn har invänt att ytterligare etablering av vindkraft inom området leder till att det inte länge kan användas för vinterbete. MÖD har inte ansett att det finns anledning att ifrågasätta den beskrivningen. Bolagets invändning att påverkan kan lösas med en ny uppsamlingshage har inte ansetts tillräckligt. Påverkan från de sex verken tillsammans med de 40 befintliga innebär att platsen inte kan anses vara en lämplig lokalisering för tillkommande vindkraftverk.

MÖD 2017-11-24 – Gabrielsberget Nordmaling

M 10882-16

Tidigare tillståndsgiven park (40 verk). Nu uppskjuten fråga ang. begränsning av påverkan på rennäringen. Endast bolaget klagade till MÖD.

Området används för vinterbete. Det är svårt att beräkna områdets kapacitet för renbete (enheten renbetesdygn används= antalet renar x antalet dygn). Blir istället skälighetsuppskattning.

Många faktorer påverkar renarnas rörelsemönster men tillräckligt talar för att vindkraftverken, anlagda vägar och ökad mänsklig närvaro – är den viktigaste orsaken till de störningar som uppkommit i renskötseln och den ökade arbetsbelastningen för renskötarna. Utgångspunkten är att villkor ska föreskrivas så att vinterbetesmarkerna förblir beteskraftiga på lång sikt. Följande frågor var tvistiga i MÖD.

Utfodringshage ska anläggas för att motverka negativa effekter på rennäringen. Kostnaden 1-1,7 Mkr och sedan 50-60 tkr/år är inte oskälig. Invändning om att kostnaden(inkl övriga villkor) är 1,9 % av bolagets intäkter första året ändrade inte det.

I fråga om undvikande nämner MÖD äldre domar där undvikandezonen angetts till 5 km, i nu aktuell dom anger MÖD att betesbortfallet ska bestämmas på det sätt den utsedde sakkunnige angett (se sid 51 i MMD Umeås dom där anges 100 % bortfall i parkområdet och 50 % bortfall inom 3 km rån parkens centrum)

20 GPS-sändare ska bekostas av bolaget. Ca 50 000 kr.

Arvode för en extra renskötare (viss tid) ska bekostas av bolaget, 185-280 tkr/år.

Bolaget ska tillhandahålla en snöskoter, 80-115 tkr/år.

Bolaget ska stå för bränsle, motsvarar 50-70 tkr/år (ev ngt lägre>). Villkoret ska alltså inte upphävas.

MÖD 2017-11-06 – Helsingborg

M 3892-17

Fråga om tillåtlighet med avseende på verkens påverkan på fåglar och fladdermöss.

Mycket röd glada i området, även en del andra rovfågelsarter (ormvråk, tornfalk brun kärrhök). Fladdermusinventeringen visar att fem högriskarter som är särskilt utsatta för risk för kollisioner med vindkraftverk finns i närområdet (nordfladdermus, dvärgpippistrell, större brunfladdermus, gråskimlig fladdermus och sydfladdermus). Sverige inhyser ca 10 % av världspopulationen av röd glada, vilket ger Sverige ett högt skyddsansvar för att trygga artens fortlevnad.

Området har området har en mycket hög aktivitet av både skyddsvärda fågelarter och fladdermöss. Platsval och att undvika att bygga på särskilt känsliga områden är bästa skyddet för arterna. Stoppreglering (BAT-mode) räcker inte där fladdermustätheten är mycket hög och där sällsynta arter samt flera högriskarter har påträffats.

Sökanden har inte visat att platsen är lämplig (MB 2:6). Med ändring av underinstanserna upphäver MÖD tillståndsbeslutet och avslår ansökan om tillstånd.

MÖD 2017-06-19 – Kölvallen

M 4276-16

MÖD 2017:27

Tillstånd har i underinstanserna givits till 92 verk enligt s k boxmodell inom en 36 kvkm stort område. Slutlig placering skulle bestämmas av tillsynsmyndigheten. MÖD som upphävde tillståndet uttalade bl.a. följande.

Lokaliseringsbedömningen enligt 2 kap. 6 § MB är en central del av tillåtlighetsprövningen. Först när den är gjord beslutas om eventuella villkor för verksamheten. Prövningsmyndigheten får överlåta till tillsynsmyndigheten att sätta villkor som är av mindre betydelse. Verksamhetsutövaren ska visa att miljöbalkens krav uppfylls miljöpåverkan ska framgå av MKB:n.

Generellt sett kan det finnas möjlighet att ge tillstånd med fri placering då det kan ge stora ekonomiska vinster att inte redan vid ansökningstillfället fastställa verkens exakta placering. Det krävs då att det i ansökan och MKB:n är utrett alla konsekvenser som kan uppstå, MÖD nämner därvid ljud- och skuggor samt påverkan på arter. MÖD pekar vidare på problem med en sådan mer generell prövning där inte alla konsekvenser kan förutses.

Nu aktuellt fall avser ett stort antal vindkraftverk och ett stort projektområde som i vissa delar har höga naturvärden, våtmarker med skyddsvärda arter och kungsörnspar med revir och boplatser norr om området. Omfattande väg- och ledningsnät ska anläggas. Den slutliga placeringen av verken och antalet verk kommer att ha betydelse för vilka störningar som uppstår och i vilken omfattning t.ex. fåglar kommer att påverkas. Ansökan och MKB:n ger inte tillräckligt underlag för att bedöma alla de konsekvenser som verksamheten vid olika alternativutformningar kommer att ge upphov till. Lokaliseringsprövningen enligt 2 kap. 6 § MB går därmed inte att göra. Vidare är slutlig lokalisering av ett så stort antal (92 eller 59) verk inte heller av mindre betydelse så det går inte att delegera till tillsynsmyndigheten, 22 kap. 25 § 3 st MB.

Att i MÖD åta sig fast placering av 59 verk går inte då det strider mot instansordningsprincipen att MÖD som första instans ska ställning till det.

Ansökan avslogs.

MÖD 2017-05-08 – Skaftåsen Härjedalen

M 5329-16

Fåglar och fladdermöss

Kungsörn

Det aktuella verksamhetsområdet ligger ca 3 km från två kungsörnsbon. Det krävdes inte ytterligare skydd och kungsörnen var inte skäl att säga nej till verken.

 

Riksintressen, landskapsbild m.m.

Kulturmiljön

 

Områden av riksintresse för kulturmiljövården ska enligt 3 kap. 6 § miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Det är först vid en tillståndsprövning som det slutligt avgörs om ett område är av riksintresse och om en åtgärd påtagligt skadar riksintresset (jfr prop. 1997/98:45 del 1 s. 242). Förutom målade interiörer skulle man även ta hänsyn till det orörda läget för Fågelsjö finnmarksby och Hälsingegårdarna och orörda landskapet fritt från storskaliga tillägg samt möjligheten att uppleva det isolerade läget genom en obruten horisont. Utpekat från UNESCO, i de beslutet nämns utbyggnad av vindkraft. Länsstyrelsen Gävleborgs och Riksantikvarieämbetets riksintressebeskrivning av området överensstämmer med världsarvets intentioner såsom dessa kommit till uttryck i utpekandebeslutet från Unesco. MÖD bedömde att interiörerna inte påverkades. Lokaliseringen på Sjöaberget kommer dock att förändra det öppna landskapets orördhet och således påverka de karaktärsdrag som bidrar till gårdens värde ur kulturmiljösynpunkt. MÖD fann därför att verken innebär påtaglig skada på riksintresset. MPD:s förbud mot vindkraftverk, vägar och ledningar inom ett visst område fastställdes.

MÖD 2017-04-27 – Enviksberget Falun

M 2917-16

Enviksberget, Falu kommun

Landskapsbild

Området är ett kuperat skogsklätt landskap med gles bebyggelse. Vindkraftverken på Enviksberget kommer att synas från flera platser, men den kuperade terrängen och relativt täta vegetationen kommer att minska verkens visuella påverkan. I de fall vindkraftverken syns från bostäder kommer det att vara på långt håll. Från vissa ställen kommer även andra vindkraftsetableringar vara synliga. Uppförandet av vindkraftverken kommer tveklöst att påverka landskapsbilden, MÖD bedömer att denna påverkan inte blir så kraftig att den hindrar att tillstånd ges.

 

Buller

Det är OK att fastställa verkens slutliga placering senare om det finns regler som säkerställer att bullret inte blir för högt.

 

Innehållande av begränsningsvärdet 40 dB(A) utomhus generellt vid bostäder, respektive 35 dB(A) vid bostäder i planlagda fritidshusområden har i praxis bedömts godtagbart för att förhindra att olägenheter för människors hälsa och miljön uppkommer till följd av vindkraftverksamhet.

 

För att det kumulativa bullret utomhus vid bostäderinte ska överstiga ovan angivna nivåer har det i tillståndet angivits särskilt bestämda bullernivåer på angivna platser där bullret inte får överstiga 34 dB(A). m viss angiven annan vindkraftspark inte kommer till stånd så kan man bortse från den särskilda regleringen.

 

 

MÖD 2017-04-26 – Falun

M 11333-16

Ett verk, anmälan.

Tillsynsföreläggande efter anmälan av ett verk. Fråga om påverkan från hindersbelysningen och därmed fråga om krav på radarstyrd hindersbelysning eller begränsning till högst 150 meter för att undvika störning från högintensiv vit hindersbelysning.

Området är enligt kommunen skyddsvärt på grund av att det är mörkt. MÖD konstaterade att det i närheten finns andra vindkraftverk varav några med röd hindersbelysning och några med högintensiv vit hindersbelysning. MÖD konstaterar att den högintensiva vita belysningen syns mer än den röda. MÖD bedömd att platsen för de nu aktuella verket inte var lämplig fr att förse med högintensiv vit belysning. Bolaget hade vidare invänt att det blev för dyrt med radarstyrd hindersbelysning då bara ett verk skulle bära kostnaden. Därmed fick verkets höjd begränsas till högst 150 meter vilket även bolaget accepterat som andrahandsyrkande.

Två skiljaktiga i MÖD som menade att de inte fanns skäl att undvika den högintensiva vita hindersbelysningen.

MÖD 2017-02-20 – Tomelilla

M 298-16

Det fanns inte skäl att ifrågasätta mätning som gjorts enligt vedertagen mätstandard. beräkningsosäkerheten i metoden är inte av sådan storlek att den ska beaktas vid jämförelsen med det föreskrivna högsta värdet för buller, dvs. 40 dB(A) vid tomtgräns till bostäder. Det fanns inte anledning att vidta ytterligare åtgärder.

MÖD 2017-01-20 – Ystad

M 2008-16

Anmälningsärende.

Förelägganden om försiktighetsmått har inte samma rättskraft som tillstånd (jfr 24 kap 1 § MB). En tillsynsmyndighet är oförhindrad att vid behov och på eget initiativ besluta om nya försiktighetsmått.

Den som får föreläggandet ska själv kunna följa det. Det är samma princip som tidigare slagits fast vid tillståndsprövningar av verksamheter som stör samma område. (MÖD 21 september 2016 i mål M 10647-15 och den 2 mars 2016 i mål M 1064-15). Varje verksamhetsutövare ska ha egna ljudnivåvärden att förhålla sig till. Bullerutrymmet ska fördelas mellan olika verksamhetsutövare. I det aktuella anmälningsärendet bestämde MÖD att bullret skulle begränsas till 37 dB(A) på en angiven plats (där samverkande buller förelåg). På övriga platser fanns inget samverkande buller och där kunde nivån 40 dB(A) gälla.