Stöd för bio-CCS genom omvänd auktion
Sverige har som mål att nå nettonollutsläpp 2045 och CCS kan vara en nyckelteknik för att uppnå målet. Det krävs dock stora investeringar för att realisera en fullskalig anläggning och statligt stöd är en viktig del för att påskynda implementeringen av bio-CCS.
Potentialen är stor
Sverige har goda förutsättningar för bio-CCS och det finns flera industrier som satsar på området. Ambitionsnivån för stödsystemet utgår ifrån det mål som klimatpolitiska vägvalsutredningen föreslagit, att infånga och lagra två miljoner ton koldioxid per år till 2030.
Den realiserbara potentialen för bio-CCS i Sverige uppgår dock till minst 10 miljoner ton biogen koldioxid per år i ett 2045-perspektiv. Dessutom bedöms den tekniska potentialen vara dubbelt så stor som detta.
Ett investerings- och driftstöd
Genom det statliga stödet för bio-CCS får aktörerna stöd för både investering och drift.
Stödet kommer att fördelas genom så kallad omvänd auktion där aktörerna lämnar bud på hur mycket koldioxid de kan avskilja och lagra och till vilken kostnad. Den eller de aktörer som kan leverera bio-ccs till lägst bud och uppfyller stödvillkoren, tilldelas stöd.
Energimyndigheten är auktionsförrättare och kan under perioden 2026-2046 fördela 36 miljarder kronor till de aktörer som vinnner de omvända auktionerna.
Statsstödsprövningen - i pre-notifieringsfas
Statsstödsprövningen av stödsystemet för bio-CCS har gått in i pre-notifieringsfas. Energimyndigheten stödjer Regeringskansliet i arbetet med statstödsprövningen och framtagandet av en förordning.
Utöver detta arbete håller Energimyndigheten även på att utreda och definiera förslag till villkor för stödet genom att arbeta fram de dokument som krävs för att kunna utlysa auktionen efter EU-kommissionens godkännande av stödsystemet.
Status: Remissen är stängd
2024-02-01
Den 20 december 2023, skickade Energimyndigheten ut remiss om förordning och föreskrifter om statligt stöd till avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid med biogent ursprung.
Ett femtiotal aktörer hade möjlighet att svara på remissen. Sista svarsdag var den 31 januari och nu pågår ett arbete med att sammanställa inkomna remissvar.
Synpunkterna om förordningen kommer att hanteras av Regeringskansliet och synpunkterna om föreskrifter hanteras av Energimyndigheten.