Prognos: Så mycket ökar elproduktionen från sol och vind till 2022

Elproduktionen från vindkraft väntas fördubblas, från cirka 17 TWh 2018 till 38 TWh fram till 2022. Ökningen beror på en kraftig utbyggnad de kommande åren. Även produktion av solel växer snabbare än vad det tidigare har bedömts. Samtidigt minskar den totala energianvändningen och tillförseln i Sverige. Det visar Energimyndighetens kortsiktsprognos för perioden 2019–2022.

I Kortsiktsprognosen bedömer vi energianvändningen fyra år framåt i tiden med huvudsyftet att ge underlag till Finansdepartementets prognoser över skatteintäkter. Prognosen görs på årsbasis, och ska inte användas för att göra bedömningar över effektläget i Sverige. Den pandemi som råder i världen kommer sannolikt att påverka prognosen i olika sektorer. Dock har vi inte tagit hänsyn till det i denna kortsiktsprognos.

Den totala tillförseln och användningen av energi i Sverige väntas minska från 551 till 526 terawattimmar (TWh) mellan 2019 och 2022, enligt figuren nedan. Det beror främst på att kärnkraften minskar och därmed minskar också de stora energiförluster som uppstår vid kärnkraftens elproduktion.

Utbyggnad bidrar till ökad vindkraft och solel

Prognosen visar en kraftig utbyggnad av vindkraft de kommande åren, från 16,6 TWh 2018 till 38 TWh 2022. Solel ökar också kraftigt, om än från låga nivåer, från 0,4 TWh 2018 till 1,7 TWh 2022, vilket innebär att den väntas växa snabbare än vad det tidigare har bedömts.

Minskning av fossila bränslen till el och fjärrvärme

Bland de bränslen som används för att producera el och fjärrvärme väntas de fossila bränslena minska medan användningen av biobränsle ökar.

– Särskilt användningen av kol inom el- och fjärrvärmeproduktion väntas minska kraftigt. Andelen är låg idag, men väntas närma sig noll de kommande åren. I energisystemet i sin helhet har dock kol fortfarande en betydande roll i framför allt inom stålindustrin, säger analytiker Elin Grahn på Energimyndigheten.

Energianvändningen i olika sektorer

Inom sektorn bostäder och service väntas energianvändningen minska med 0,5 TWh under prognosperioden och hamna på drygt 146 TWh år 2022. Både el- och fjärrvärmeanvändningen ökar något, medan eldningsoljor och fasta biobränslen minskar under perioden.

Industrisektorns energianvändning bedöms minska från 142 TWh 2018 till 141 TWh 2019, för att därefter öka igen till 142 TWh 2022. Biobränsle bedöms öka med drygt 1 TWh till 2022, vilket är den största ökningen av alla energibärare inom industrin.

– I prognosen ser vi en ökning av den totala energianvändningen för transportsektorn, främst för utrikes transporter. Mängden biodrivmedel väntas öka med 1 TWh från 2018 till 2022, vilket beror på ökade krav på inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, säger analytiker Markus Selin på Energimyndigheten.

Sveriges totala energianvändning 2018, samt prognos för åren 2019–2022, TWh

Figur: Sveriges totala energianvändning 2018, samt prognos för åren 2019–2022, TWh.

Om kortsiktiga prognosen

Om kortsiktsprognosen

Energimyndigheten publicerar två gånger om året en kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel. Huvudsyftet med kortsiktsprognoserna är att verka som underlag till Finansdepartementets prognoser över skatteintäkter.

På grund av förändringar i vilka statistikkällor som används för kortsiktsprognosen har det i år medfört att vissa nivåer av energiförbrukning eller tillförsel för olika bränslen och sektorer har ändrats jämfört med tidigare prognoser. Nivåerna i denna prognos ger en bättre bild av verkligheten än tidigare.

Metodförändringen innebär exempelvis att vi nu redovisar större mängder drivmedel (inklusive biodrivmedel) till arbetsmaskiner inom sektorerna bostäder och service samt industri, vilket tidigare redovisats under transportsektorns energianvändning. Dessutom ingår inte utrikestransporter i den totala tillförseln och användningen av energi.