Invigning av Sveriges största anläggning för fossilfri vätgas
Den 5 september invigdes Ovakos nya anläggning för fossilfri stålproduktion i Hofors. Ambitionen är att på sikt minska företagets koldioxidutsläpp till noll.
Flygbild av Ovakos fossilfria vätgasanläggning i Hofors.
Uppvärmning av produkter inom stålindustrin har traditionellt krävt stora mängder fossila bränslen. Med den nya vätgasanläggningen blir Ovako först i världen med att värma stål med fossilfri vätgas inför valsning. Tekniken innebär att produktionen hamnar nära noll utsläpp, där vatten blir restprodukten.
Investeringen har gjorts med stöd från Energimyndigheten genom regeringssatsningen Industriklivet, som arbetar för en grön omställning inom svensk industri.
– Vår förhoppning är att lösningen på sikt kan spridas inom stålindustrin och till andra industrier som i dag använder fossila bränslen för uppvärmning av stål. Det är också intressant hur anläggningen integreras med el- och energisystemet och överskottet av vätgas kan användas för transporter, säger Klara Helstad, enhetschef för Hållbar industri på Energimyndigheten.
Anläggningen om 20 megawatt kommer att generera 3 880 kubikmeter fossilfri vätgas i timmen. Utöver uppvärmning av stål kan den fossilfria vätgasen användas för tankning av bränslecellsdrivna lastbilar. Dessutom kan överskottsvärmen användas i närliggande samhällen som fjärrvärme.
Vid invigningen deltar bland andra Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén, statsminister Ulf Kristersson, Japans ambassadör och flera nyckelpersoner hos Ovakos samarbetspartners.
Så fungerar anläggningen
Fossilfri vätgas framställs genom elektrolys av vatten med hjälp av elektricitet från förnybara energikällor, såsom solenergi, vindkraft och vattenkraft. Elektrolysen innebär att vattenmolekyler delas upp i sina beståndsdelar – väte och syre – genom att elektrisk ström skickas genom vattnet. Den resulterande vätgasen är en ren och hållbar energibärare, eftersom den enda restprodukten vid förbränning är vattenånga.
Industriklivet
Sveriges riksdag har antagit klimatmålet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045, och därefter uppnå negativa utsläpp. Stora och komplexa tekniksprång krävs inom flera industrier för att nå klimatmålet. För att stödja omställningen har regeringen beslutat om den långsiktiga satsningen Industriklivet.
Industriklivet är sedan 2021 en del av den gröna återstarten för ett klimatsmart samhälle efter covid-19-pandemin och ingår i EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens (The Recovery and Resilience Facility, RRF). RRF är ett inslag i Next Generation EU som bland annat ska bidra till ett mer miljövänligt EU, bättre anpassat till nuvarande och kommande utmaningar.
