Förnybar energi 2030 enligt förnybartdirektivet

I scenarierna beräknas andelen förnybar energi i Sverige öka från 68 procent 2023 till att vara mellan 72 och 74 procent 2030, vilket är nära EU:s möjliga beting för Sverige på 76 procent. Den största ökningen kommer från mer förnybar el, även om el som används till att göra förnybar vätgas, RFNBO (Renewable Fuels of Non-Biological Origin), inte får räknas med. Biobränslen inom industrin och fjärrvärme samt värmepumpar bidrar också till den höga andelen. 

EU:s vägledande mål för förnybar energi i byggnader är 49 procent till 2030, och Sverige låg redan på 73 procent år 2020. I scenarierna ökar andelen till 84–87 procent, främst tack vare förnybar el från elnätet, värmepumpar och solenergi på och nära byggnader. 

EU vill att andelen förnybar energi i industrin ska öka med minst 1,6 procentenheter per år. Sverige ligger redan högt, med 63–64 procent 2020–2023, jämfört med EU:s genomsnitt på under 10 procent. Ökningen beror främst på biobränslen och förnybar el. Fram till 2030 ökar andelen till 67–73 procent, men den årliga ökningstakten når inte EU:s vägledande mål i något scenario.

Sverige har också ett mål att 42 procent av industrins vätgasanvändning ska vara RFNBO till 2030, med antaganden som gjorts uppnås målet i alla scenarier. Då vätgas och RFNBO omfattas av stora osäkerheter, både för att statistik saknas och hur stor användningen kan vara 2030, så har känslighetsberäkningar gjorts som visar att just utfasningen av dagens fossila vätgas spelar stor roll för huruvida målet kan nås. 

Sverige hade 66 procent förnybar energi i värme- och kylasektorn år 2020, och når 69–74 procent år 2030 enligt scenarierna. Det är över EU:s bindande gräns på 60 procent, vilket innebär att Sverige inte behöver öka andelen. Biobränslen, fjärrvärme och värmepumpar bidrar mest.

Ett ytterligare mål är att sträva efter en ökning med 0,7 procentenheter per år. Det nås i tre scenarier, men i ett scenario är ökningen låg på grund av fortsatt användning av fossila bränslen. 

Sverige hade 74 procent förnybar fjärrvärme och fjärrkyla år 2020, och når 80–82 procent år 2030 enligt scenarierna. Det är klart över EU:s gräns på 60 procent, vilket innebär att målet att årligen öka andelen förnybart med 2,2 procentenheter inte behöver nås i Sverige. Biobränslen och spillvärme bidrar mest. Den årliga ökningstakten ligger mellan 0,6 och 0,8 procentenheter. 

Målet för förnybar energi i transportsektorn är minst 29 procent till 2030. Sverige låg på 34 procent redan år 2023 och når 39–40 procent i scenarierna, främst tack vare biodrivmedel och ökad användning av el. Förnybar el räknas extra i beräkningarna, vilket höjer andelen ytterligare. 

Målet för avancerade biodrivmedel och RFNBO är 1 procent 2025 och 5,5 procent 2030. Sverige når 4,8–4,9 procent 2025 och 5,4–5,6 procent 2030, vilket är nära eller över målen. RFNBO står för 2,0–2,2 procentenheter, men det finns osäkerheter kring omställningen i raffinaderier. Utan RFNBO i drivmedelsproduktion riskerar målet att inte nås. 

Inom sjöfarten är målet att RFNBO ska utgöra minst 1,2 procent till 2030, men scenarierna visar endast 0–0,2 procent. RFNBO är inte det självklara valet för sjöfart som styrs av andra regelverk inom EU. 

Målet är att minska växthusgasutsläppen från transportsektorn med minst 14,5 procent till 2030. I scenarierna minskar utsläppsintensiteten med 20–21 procent, vilket innebär att målet ser ut att uppnås. Den största minskningen kommer från ökad användning av förnybar el i vägtrafiken, där elen får extra stor effekt i beräkningarna.