Så jobbar Energimyndigheten med riksintressen
Regeringens bedömning är att Sverige bör planera för ett elbehov på 300 TWh år 2045. Energimyndigheten ser därför över riksintresseanspråken för energi. Det innebär bland annat att uppdatera befintliga och peka ut nya områden med bra förutsättningar för vindkraft.
Omställningen till ett hållbart energisystem är avgörande för Sveriges försörjningstrygghet, konkurrenskraft samt förmåga att nå klimatmålen. För att bryta vårt beroende av fossil energi behövs mer el, framför allt inom industrin och transportsektorn.
Riksintressen är ett planeringsunderlag
Energimyndigheten arbetar mot det planerings- och leveranssäkerhetsmål för elsystemet som är beslutat av riksdagen, där Sverige bör planera för att möta ett elbehov på minst 300 TWh år 2045.
– För att säkra vår tillgång på energi behövs uppdaterade och relevanta planeringsunderlag såväl på lokal som på nationell nivå. Riksintresseanspråken för energiproduktion och -distribution är ett av dessa underlag, säger Fredrik Svartengren, chef för enheten för elproduktion och samhälle på Energimyndigheten.
Just nu arbetar Energimyndigheten med att ta fram nya riksintresseanspråk för vindkraft och drivmedelsdepåer. Förslagen är ute på samråd mellan den 25 september och den 18 december, bland annat för att få in fler lokala perspektiv till den nationella analysen.
Fler riksintresseanspråk för vindkraft
Riksintresseanspråken för vindkraft är mark- och vattenområden med goda förutsättningar för vindkraft sett ur ett nationellt perspektiv. I det nya förslaget för vindkraft pekar Energimyndigheten ut 643 områden på land och 31 områden till havs. Det är en stor ökning sedan den senaste uppdateringen av riksintressena för vindkraft som skedde 2013. Analysen för landbaserad vindkraft utgår från ett av Energimyndighetens långsiktiga scenarion, där det produceras 177 TWh el från landbaserad vindkraft år 2045.
– På kort sikt är det framför allt utbyggd vindkraft som kan möta det ökade elbehovet. Genom att peka ut riksintresseanspråk som vägleder i kommunal översiktsplanering finns det mark avvarad för projektörer som ser potential där. Det betyder inte att andra områden är olämpliga för vindkraft, eller att vår analys är en plan för var det faktiskt kommer att byggas vindkraft, säger Fredrik Svartengren.
Riksintressena för vindkraft fungerar som en vägledning för kommunernas fysiska planering och som ett stöd för tillståndsgivande myndigheter. Det är fortsatt kommunen som genom sitt planmonopol beslutar över användningen av mark- och vattenområden i kommunen.
De nya riksintresseanspråken för energiproduktion och -distribution kommer att beslutas av Energimyndigheten under 2026.
Hur fungerar riksintressesystemet?
Riksintressen är statliga anspråk på geografiska områden som har nationell betydelse för olika samhällsintressen. Energimyndigheten är en av tolv riksintressemyndigheter. Vi ansvarar för att peka ut områden för energiproduktion och energidistribution.
Riksintressesystemet bygger på en dialog mellan stat och kommun. Där ska staten tydligt redovisa sina anspråk och intressen, och kommunerna aktivt visa hur riksintresseanspråken tillgodoses i översiktsplaneringen. Riksintresseanspråk avvägs i prövning enligt exempelvis plan- och bygglagen eller miljöbalken för att avgöra vilket anspråk som är högst prioriterat och därmed är ett riksintresse. Områden som är av riksintresse ska enligt miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av området för ett nationellt intresse.
