Så ser energiläget ut i vinter
Stabil gasförsörjning och god fyllnadsgrad i vattenmagasinen. Det är ett par av de faktorer som gör att läget i energisystemet ser fortsatt stabilt ut.
Faktorer som påverkar utbud, efterfrågan och priserna på energi är ofta svåra att förutse. Det handlar om väder, händelser i omvärlden och hur energi används som maktmedel vid olika konflikter. Men med god försörjningstrygghet och effektiv energianvändning blir vårt samhälle mindre sårbart för det som kan inträffa.
Gasmarknaden påverkar elpriserna
Sveriges elmarknad påverkas av gasmarknaden i Europa, även om vi använder lite naturgas. Minskade ryska naturgasflöden till Europa efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 ledde till höga kostnader för elproduktionen från gas. Det ledde också till en ökad efterfrågan på andra energibärare med där till höjda priser. EU har sedan dess vidtagit flertalet åtgärder för att minska beroendet av rysk gas.
Just nu ser den europeiska gasförsörjningen robust ut, trots att gaslagernivåerna är lägre än vid samma tid förra året. Det tack vare stabila naturgasflöden från Norge, relativt god tillgång på flytande naturgas på världsmarknaden och fortsatt dämpad efterfrågan. Men de senaste årens omvärldshändelser har lärt oss att läget snabbt kan förändras.
Elpriserna varierar alltmer
Förutom att gasförsörjningen just nu ser stabil ut är fyllnadsgraden i de nordiska vattenmagasinen god och tillgängligheten i kärnkraften i Europa är på normala nivåer. Sammantaget bedöms elförsörjningen vara stabil i nuläget.
– Elpriserna har sjunkit kraftigt jämfört med rekordnivåerna under 2022, som inträffade i samband med Rysslands invasion av Ukraina. Samtidigt så ser vi stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige, där norra Sverige har haft mycket låga genomsnittliga priser, säger Maria Westrin, chef för enheten energimarknader på Energimyndigheten.
Det blir allt vanligare att elpriserna både i Sverige och Europa är mer volatila, det vill säga att priserna förändras mycket över en kortare tidsperiod. Det beror till stor del på att andelen variabel kraftproduktion som vind och sol har ökat kraftigt de senaste tio åren. Kalla vintermånader leder också till ökad efterfrågan på el, vilket i sin tur vanligtvis leder till att elpriserna ökar.
– Såväl vinter som sommar ser vi nu fler timmar med höga elpris som snart därpå kan följas av timmar med låga och även timmar med negativa priser. Som aktiv konsument med kvartsprisavtal har man möjlighet att undvika de högsta priserna samt dra nytta av när det är låga priser. Det hjälper också till att kapa effekttoppar, alltså de tillfällen när många använder mycket el samtidigt, säger Maria Westrin.
Fjärrvärmepriserna stiger
I Sverige står fjärrvärme för ungefär hälften av uppvärmningen i bostäder och lokaler. Priserna har under de senaste åren ökat kraftigt på grund av de stigande biobränslepriserna som kan kopplas till Rysslands invasion av Ukraina, men även på grund av en sviktande byggkonjunktur. Mellan 2023 och 2024 var snittökningen 15,2 procent. Prisutvecklingen pekar nu på en snittökning på 9,2 procent mellan 2024 och 2025. Tillgången på biobränsle har förbättrats och kostnadsläget har stabiliserats vilket bör ge förutsättningar för en mer förutsägbar prisutveckling framöver. Den förbättrade tillgången på biobränsle beror bland annat på att föregående vinter var ovanligt mild.
Import och export
Sveriges elsystem är sammankopplat med andra länders och det pågår en ständig export och import av el över nationsgränserna. Det ger en variation i pris över olika timmar men det är också en förutsättning för ett robustare och mer kostnadseffektivt elsystem. Genom att vara kopplat till andra länders elnät kan Sverige snabbt få tillgång till el vid behov, vilket ökar försörjningstryggheten.
Sverige exporterar mer el än vi importerar men när det gäller hela energisystemet har vi ett stort importberoende. Det svenska energisystemet skulle inte fungera utan import av råvaror, till exempel av uran, olja och gas. För att säkerställa ett robust energisystem är vi beroende av både import och export.
Aktiva elkunder
De som påverkas av höga priser på el vissa kvartar, timmar och dagar är framför allt konsumenter med kvartsprisavtal. Det är också de som kan dra nytta av låga priser genom att styra sin elanvändning. Cirka 15 procent av Sveriges elkunder har kvartsprisavtal. Övriga elkonsumenter påverkas inte av enskilda högpriskvartar på samma direkta sätt då de valt en annan form av avtal.
Mer om el- och energisystemet
