Så ser energiläget ut inför vintern

Faktorer som påverkar utbud, efterfrågan och priserna på energi är ofta svåra att förutse. Det handlar om väder, händelser i omvärlden och hur energi används som maktmedel vid olika konflikter. Men med god försörjningstrygghet och effektiv energianvändning blir vårt samhälle mindre sårbart för det som kan inträffa. 

Gasmarknaden påverkar elpriserna 

Energi- och elmarknaderna i Europa är sammanlänkade med varandra. Trots att Sverige använder lite naturgas i förhållande till stora delar av Europa så påverkas vi av gasmarknaden. Minskade ryska naturgasflöden till Europa efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 ledde till höga kostnader för elproduktionen från gas. Det ledde också till en ökad efterfrågan på andra energibärare med där till höjda priser. EU har efter 2022 genomfört flera åtgärder för att trygga energiförsörjningen, många av dem med inriktningen att minska beroendet av rysk naturgas.  

– Tack vare stabila naturgasflöden från Norge, relativt god tillgång på flytande naturgas på världsmarknaden och fortsatt dämpad efterfrågan ser den europeiska gasförsörjningen robust ut inför vintern. Det trots lägre gaslagernivåer än vid samma tidpunkt förra året. De senaste årens omvärldshändelser har däremot lärt oss att förutsättningar snabbt kan förändras, säger Maria Westrin, chef för enheten energimarknader på Energimyndigheten.

Elpriserna varierar alltmer 

Förutom att gasförsörjningen just nu ser stabil ut är fyllnadsgraden i de nordiska vattenmagasinen god och tillgängligheten i kärnkraften i Europa är på normala nivåer. Sammantaget bedöms elförsörjningen vara stabil i början av hösten och inför vintern, och elpriserna är tillbaka på nivåer liknande de som var innan Rysslands invasion av Ukraina. 

Däremot är det vanligt att elpriserna både i Sverige och Europa är mer volatila, det vill säga att priserna förändras mycket över en kortare tidsperiod. Det beror till stor del på att andelen variabel kraftproduktion som vind och sol har ökat kraftigt de senaste tio åren. Kalla vintermånader leder också till ökad efterfrågan på el, vilket i sin tur vanligtvis leder till att elpriserna ökar.  

– Såväl sommar som vinter ser vi nu fler timmar med höga elpriser som snart därpå kan följas av timmar med låga och även timmar med negativa priser. Som aktiv konsument med timprisavtal har man möjlighet att undvika de högsta priserna samt dra nytta av lågpristimmar. Det hjälper också till att kapa effekttoppar, alltså de tillfällen när många använder mycket el samtidigt, säger Maria Westrin. 

Fjärrvärmepriserna stiger 

I Sverige står fjärrvärme för ungefär hälften av uppvärmningen i bostäder och lokaler. Priserna har under de senaste åren ökat kraftigt på grund av de stigande biobränslepriserna som kan kopplas till Rysslands invasion av Ukraina, men även på grund av en sviktande byggkonjunktur.

Mellan 2023 och 2024 var snittökningen 15,2 procent. Prisutvecklingen pekar nu på en snittökning på 9,2 procent mellan 2024 och 2025.

Tillgången på biobränsle har förbättrats och kostnadsläget har stabiliserats vilket bör ge förutsättningar för en mer förutsägbar prisutveckling framöver. Den förbättrade tillgången på biobränsle beror bland annat på att föregående vinter var ovanligt mild.