Västsverige kraftsamlar kring elektrifieringen
– I Skaraborg är energiplanering ett sätt att jobba med industripolitik. Det handlar om att trygga både nya arbetstillfällen och att möjliggöra för den industri som redan finns att ställa om och behålla sin konkurrenskraft, säger Magnus Fredricson, Skaraborgs kommunalförbund.
Industriregionen Västra Götaland står för en hög andel av Sveriges export och har stora utmaningar kring el-, effekt- och kapacitetsbrist. Det riskerar industrins konkurrenskraft, jobben och välfärden. Att kraftsamla kring elektrifieringen är därmed en av de högst prioriterade frågorna i västsverige.
Det krävs resurser för att utveckla samverkan och höja kompetensen kopplad till energiplanering och dess roll inom den fysiska planeringen på lokal, delregional och regional nivå. Energiplaneringen i Skaraborg fokuserar på att samordna och effektivisera energiarbetet, för en hållbar elproduktion och ökad regional självförsörjning. Detta görs genom samarbete mellan kommuner, regionen och andra aktörer för att möta framtidens energibehov och omställningen till ett mer hållbart energisystem.
– En femtedel av de som arbetar inom industrin i Sverige, gör det i Västra Götaland. Vi har stora företag inom transport och de behöver ställa om både produktion och produkter. Då behöver alla kommuner jobba med att uppdatera sina energiplaner och samhällsplanering, säger Magnus Fredricson, Skaraborgs kommunalförbund.
Stödet för energiplanering från Energimyndigheten har gett bra förutsättningar för att samla kommuner, politiker och aktörer, vilket lett till samhälls- och energiplaner för att bygga bort och åtgärda el- och effektbristen.
– Det är demokratiska processer som handlar om att ta oss till de mål som finns. Men utmaningen nu är att vi behöver bygga mer lokal produktion, vi måste bli kapten på vår egen skuta, för att möjliggöra omställningen. Då är samarbete oerhört viktigt med gemensam politisk inriktning och erfarenhetsutbyte bland olika aktörer, säger Magnus Fredricson.
Skaraborgs kommunalförbund är en central aktör i energiplaneringen och samverkar med andra kommunalförbund i Västra Götaland samt med Energikontor Väst. Ronnie Hollsten på Energikontor Väst är projektledare för Krafttag i Väst, ELSA (elektrifiering + samhällsplanering). Ett projekt som involverar 50 kommuner och är ett bra exempel på ett initiativ som syftar till att stärka energiplaneringen i Västra Götaland och att påskynda omställningen av energisystemet i hela regionen.
– Vi hjälper rent praktiskt till att ta fram energiplaner och i det arbetet är det mycket förankring och förståelse. Det här är en process som inte är klar när energiplanen är klar, utan det här är något som kommer fortsätta under lång tid. Man behöver succesivt förnya sina planer, säger Ronnie Hollsten, Energikontor Väst.
Kunskapshöjande åtgärder är dessutom en viktig del, i form av utbildningar både på kort och lång sikt.
– Ett tips till andra är att bredda frågan. Våga ta in andra expertområden och våga ställa frågan till personer som inte dagligen jobbar med energifrågor, till exempel näringslivet. Vilket behov finns, vilken hjälp behövs, vad ser ni behöver göras. Det handlar inte bara om energi- och miljöfrågan, det är mycket bredare än så, säger Ronnie Hollsten.
En av grundorsakerna till att just Skaraborg fått den här breda förankringen är att det har blivit en industrifråga. Industrin behöver ställa om.
– Vi behöver möta den fördubbling av elbehovet vi ser framåt. Lyckas vi inte med det riskerar vi att förlora 25 000 arbetstillfällen redan till år 2030-2035, säger Ulrika Bokeberg, Västra Götalandsregionen.
Magnus Fredricson, Skaraborgs kommunalförbund. Ronnie Hollsten, Energikontor Väst och Ulrika Bokeberg, Västra Götalandsregionen. Foto: Energimyndigheten
Genom att arbeta tillsammans och fokusera på hållbara lösningar strävar projektet efter att säkerställa en trygg och hållbar energiförsörjning för framtiden.
– Det handlar om klimatet, jobben och i sin tur om finansieringen av välfärden. En kommun kan inte själv lösa den här frågan, vi måste binda ihop flera i ett samverkansprojekt. Det hjälper oss att få den här samlade målbilden och att också jobba med den ännu starkare så den blir tydligare för fler – då har vi mycket större chans att komma längre tillsammans, säger Ulrika Bokeberg.
