Kortsiktiga prognoser
Energimyndigheten publicerar två gånger om året en kortsiktsprognos över Sveriges energianvändning och energitillförsel. De sträcker sig fyra till fem år framåt i tiden från det statistiska basåret som i den senaste prognosen är 2022.
Kortsiktsprognosernas syfte är att fungera som underlag till Finansdepartementets prognoser över statens skatteintäkter. Utredningen syftar även till att vara kunskapshöjande för andra aktörer i samhället, däribland andra myndigheter, politiker, näringslivet och allmänheten. Prognosen publiceras två gånger per år men analysen i prognosen görs på årsbasis. Den ska inte användas för att göra bedömningar över effektläget i elsystemet i Sverige.
Resultaten i prognosen är bland annat beroende av antaganden om ekonomisk tillväxt, energipriser, nybyggnation av bostäder, industrisatsningar och utbyggnad av vindkraft under de kommande åren samt historiska trender för hur energianvändningen utvecklats.
Den totala energianvändningen väntas öka till 2027
Sveriges totala energianvändning för 2022 samt prognos fram till 2027Vindkraft, solel och elexport ökar
Under prognosperioden väntas elproduktionen öka från 170 TWh år 2022 till 194 TWh 2027. Det beror främst på en kraftig utbyggnad av vindkraft de kommande åren, från en total tillförsel på 33 TWh vindkraftsel 2022 till 53 TWh 2027.
Solel ökar också kraftigt, om än från relativt låga nivåer, från 2 TWh 2022 till 9 TWh 2027.
Sveriges nettoexport av el 2022 uppgick till 33 TWh och under prognosperioden fortsätter nettoexporten att öka till 45 TWh 2027.
Vattenkraftsproduktionen 2022 var 70 TWh vilket var högre än normalt. För prognosåren antas vattenkraften producera 66 TWh per år vilket motsvarar genomsnittsproduktionen för de senaste 20 åren (2003–2022).
Kärnkraftens produktion uppgick till 50 TWh 2022 och bedöms producera på samma nivå under prognosåren. Antagen tillgänglighet i kärnkraften är 83 procent vilket är den genomsnittliga tillgängligheten de senaste tio åren och en justering nedåt jämfört med föregående prognos.
Fjärrvärmeanvändningen bedöms öka från 60 TWh år 2022 till drygt 63 TWh 2027.
Produktion, användning och nettoimport/nettoexport av el för statistikåret 2022 och prognosåret 2027.
Ändrade nivåer för reduktionsplikten ger ökad användning av fossila drivmedel
Energianvändningen inom inrikes transporter väntas minska från knappt 79 TWh 2022 till drygt 78 TWh 2023 och därefter avta till 73 TWh 2027. Nedgången i energianvändning inom transportsektorn förklaras till stor del av elektrifieringen.
När eldrivna fordon ersätter fossila fordon minskar energianvändning då elmotorn är mer effektiv än förbränningsmotorn. Sänkningen i reduktionsplikten från och med 2024 innebär en övergång från biodrivmedel till fossila drivmedel inom vägtransporter. Störst förändring sker för dieselanvändningen som väntas öka med 10 TWh mellan 2022 och 2024 samtidigt inblandningen av hydrerad vegetabilisk olja (HVO) minskar med 12 TWh.
Statistik för transportsektorn inrikes energianvändning 2022 samt prognos för åren 2023-2027.
Elanvändningen inom industrin förväntas öka till 2027
Statistik för industrins energianvändning 2022 samt prognos för åren 2023-2027. Oförändrad energianvändning i bostads- och servicesektorn
Inom bostads- och servicesektorn är den totala energianvändningen i stort sett oförändrad omkring 140 TWh. Däremot minskar elanvändningen från 71 TWh 2022 till 68 TWh under prognosperioden. Energianvändningen inom sektorn beror till stor del på vädret där 2022 var varmare jämfört med 2023. Energipriser har även under 2023 haft fortsatt stor påverkan på energianvändningen, framför allt vad avser elanvändningen. Detta gäller även under resterande del av prognosperioden till följd av mer aktiva elkunder.
Tillförsel av oljeprodukter ökar
Tillförsel av oljeprodukter kommer enligt prognosen att öka från 101 TWh 2023 till 116 TWh 2024, vilket beror på regeringens viljeyttring om reduktionsplikten. Vid slutet av prognosperioden faller tillförsel av olja tillbaka till 112 TWh. Den förändrade reduktionsplikten påverkar också tillförseln av biobränslen som minskar från 143 TWh 2023 till 131 TWh 2026.
Osäkerheter i prognosens slut?
Resultatet från den här prognosomgången präglas av bland annat konjunktursvängningar, förhöjda och volatila energipriser, hög inflation och konsekvenser av Rysslands anfallskrig i Ukraina. Det är fortfarande ovisst hur utvecklingen av parametrarna kommer se ut i Sverige och omvärlden under prognosperioden. Det är också osäkert vid vilken tidpunkt som vi kommer återgå till det nya normala och vad som kommer vara det nya normala. Rapporten behandlar i ett separat avsnitt omvärldshändelser som kan komma att påverka utfallet av tillförsel och användning av energi under prognosperioden.
