Frågor och svar om elektrifieringspiloter

Nej, inte den här utlysningen.

Det går att söka för helt icke-publika laddstationer via Klimatklivet under hösten 2025. 

Klimatklivet: laddinfrastruktur

Energimyndigheten har en separat utlysning för så kallad ”semipublik laddning”.  

Regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter

Ett företag/organisation kan lämna in flera ansökningar eller vara en del av flera ansökningar. 

Ja, men tänk på att alla ansökningar ska vara väl genomarbetade och det krävs att ni sätter er in i de unika förutsättningarna på varje plats. 

Undvik generiska ansökningar för många olika platser där det inte tagits hänsyn till unika förutsättningar för varje plats när det kommer till exempelvis markfrågor, näteffekt, risker och kostnader. 

Nej, det måste göras en ansökan för varje laddstation som ni söker stöd för. 

Ja, men ni kan enbart ta med 35 procent av kostnaden för batteriet i er projektbudget som så kallad stödberättigad kostnad. Vi ställer också krav på att effektförsörjningen från elnätet måste som minst kunna försörja hälften av den sammanlagda maximala uteffekten för de laddningspunkter som ingår i projektet.

Nej, stöd ges för uppförande av laddstationen. Projektet ska avslutas när laddstationen är färdigställd. När projektet är slut är det ett krav att stödmottagaren ser till att stationen är i drift minst 5 år efter projektslut. 

Ja, alla laddpunkter som ni söker stöd för måste minst kunna erbjuda 350 kW (i genomsnitt under en laddcykel på 45 min). Vid lastbalansering är det dock tillåtet att varje uttag ger 175 kW. För de laddpunkter som ni får stöd för så får inte lastbalansering ske så att effekten blir under 175 kW. 

De förutsättningar som Energimyndigheten har lagt fast kring laddningspunktens förmåga att leverera 350 kW syftar till att vara en vägledning för att kunna avgöra om en viss modell av laddare ska anses uppfylla kravet eller inte.

Om ni önskar besked om en viss modell av laddare uppfyller kraven så förutsätts ni kunna motivera varför kraven borde anses vara uppfyllda.  

I ansökan ska ni beskriva hur långt ni hittills har kommit i processen för exempelvis markupplåtelse och elförsörjning. Om ni har kunskap om det så bör ni även beskriva den generella situationen i elnätet på platsen där ni avser att bygga. Ju säkrare ni i ansökan kan visa att ni har erforderlig effekt, desto bättre för er ansökan.

Det finns möjlighet att dra tillbaka en ansökan om omständigheter uppstår som gör att projektet inte längre kan fullföljas.  

Det går att ha flexavtal men om ni väljer den lösningen så bör ni beskriva så utförligt som möjligt i ansökan hur det påverkar laddstationen och hur ofta nätbolaget bedöms ha behov av att nyttja flexkapaciteten. 

Nej, inte om det är fler som söker än vad det finns pengar avsatt i utlysningen. Så har det även varit vid våra tidigare publika utlysningar. Då bedömer vi vilka ansökningar, av de som uppfyller skall-kraven, som på bästa sätt lever upp till bedömningskriterierna i utlysningen. Dessa beviljas stöd medan övriga avslås.   

Energimyndigheten fattar beslut så fort som möjligt men vår erfarenhet är att beslut kan dröja till slutet på 2025 och beslut fattas sannolikt inte före 1 november 2025. 

Stödet betalas ut enligt utbetalningsplanen som kommer att finnas med i beslutet från Energimyndigheten. Den baseras på bland annat kreditprövningen av stödmottagaren och fördelningen av kostnader under projekttiden.

Förordning 2022:107 styr också att 25 procent av beviljade medel inte får betalas ut förrän efter att projektet är slutredovisat.   

Projektet behöver slutrapporteras till Energimyndigheten senast 30 september 2028. Förlängningar efter det kan Energimyndigheten i nuläget inte uttala oss om.   

40 procent av de utlysta medlen utifrån EU: statstödsregler. 

Stöd får inte lämnas till projekt som beviljats annat offentligt stöd för samma ändamål. ​Om ett projekt blivit beviljat stöd men inte har påbörjats hos en annan myndighet, kan ansökan dras tillbaka antingen hos Energimyndigheten eller den andra myndigheten.  

På fliken ”Kostnader och finansiering” i ansökningsformuläret räknas stödnivån ut automatiskt efter att ni fyllt i ”Finansiär” och vad de finansierar med.

Börja med att fylla i hela projektets stödberättigade kostnader oavsett om medlen ska tas från Energimyndigheten, er själva eller annan finansiär.

Under ”Finansiär” fyller ni sedan i vilken/vilka andra organisationer som ska vara med och finansiera och med hur mycket. Det kan vara ni som ansöker och/eller andra som avser gå in med finansiering.

För att spara det som fylls i där, tryck på knappen ”Lägg till finansiär”. Då skapas en ny tabell och stödnivån ändras.  

Ansökningssystemet är byggt för att kunna ta in ansökningar även inom andra typer av utlysningar som har längre genomförande till exempel forskning.

I vår utlysning förväntas ni bara fylla i kostnader för de år som ni har kostnader för att färdigställa projektet, alltså som längst till 30 september 2028.

Det innebär att ni kan som mest ha fyra år med kostnader 2025, 2026, 2027 och 2028. Övriga fält i tabellen lämnas tomma.