Åtgärder för kontorslokaler

• Säkerställ att belysningen inte används när den inte behövs, till exempel i rum som står tomma eller där dagsljuset är fullt tillräckligt.
• Upprätta rutiner för att släcka all belysning (nödbelysning undantagen) när lokalen är obemannad.
• Kontrollera att släckta lysrör inte är trasiga. Det kan hända att drivdon drar energi även om inte lysröret lyser.
• Använd punktbelysning istället för att lysa upp onödigt stora ytor.
• Med äldre armaturer med tre lysrör i varje kan en enkel åtgärd vara att koppla ur det mellersta lysröret, då det endast bidrar med en mindre del av ljuset. 
• Planera utrymmen och aktiviteter i lokalen för att optimera användningen av dagsljus.  
• Utbilda och informera om vikten av att belysningen används på rätt sätt.

• Se till att kontorsutrustning (kopiatorer, skrivare, scanner, projektor etc.) går ner i energisparläge när de inte används. 
• Låt energiprestanda vara en viktig beslutsparameter när ny kontorsutrustning köps in eller leasas. Se till att datorer går ner i viloläge när de inte används. Använd inte skärmsläckare.
• Stäng av externa skärmar när de inte används. Stäng av datorn när du går hem.  
• Se till att kaffemaskin och liknande utrustning går ner i energisparläge när de inte används. 
• Använd energisparprogrammet på diskmaskinen.
• Sätt inte igång diskmaskinen förrän den är full, och undvik tider när elnätet är hårt belastat.
• Skölj inte disken innan den ska in i diskmaskinen, det räcker att skrapa bort matresterna. 
• Se till att kyl och frys inte håller onödigt låg temperatur. 

• Se över kraven på inomhustemperatur och luftflöde. Är det onödigt varmt, kallt eller överventilerat någonstans? Kan man sänka luftflöde och temperaturkrav i rum som inte används eller i perioder utan närvaro?
• Att anpassa temperaturen efter årstiderna sparar inte bara mycket energi, utan bidrar också till bättre komfort eftersom människor föredrar lite högre inomhustemperatur på sommaren och vice versa.
• Stäng portar, fönster och dörrar när de inte används. Framförallt för att undvika värmeförluster till uteluften men även internt till de rum som inte används.
• Håll rent radiatorer, kylbafflar, fläktkonvektorer, värmepumpar etc. Damm och smuts ökar tryckfallet och försämrar värmeöverföringen.
• Se till att det finns rutiner för drift- och underhåll samt att de efterlevs. Se till att tilluftsdon och radiatorer inte är blockerade av möbler. 

• Skapa incitament för att ta trapporna istället för att använda hissen, i synnerhet när elnätet är hårt belastat.
• Låt energiprestanda vara en viktig beslutsparameter när nya handtorkar köps in eller leasas.
• Skapa incitament och möjlighet att undvika den elektriska handtorken, i synnerhet när elnätet är hårt belastat. 
• Gör det möjligt för medarbetarna att stå upp och arbeta. Stående arbete kräver lägre inomhustemperatur än sittande.
• Sista medarbetaren som går hem för dagen tar ett varv för att se över eventuell påslagen belysning, skärmar eller apparater som kan stängas av. 
• Vädra snabbt och ordentligt istället för att låta ett fönster stå på glänt länge.
• Var uppmärksam på droppande vattenkranar. Detta är ofta lätt att åtgärda vilket sparar både vatten och energi. 
• Utbilda, informera och inför rutiner för att gemensamt minska energianvändningen. 

• Konvertera till energieffektivare uppvärmningssystem. Värm inte med elpanna eller direktverkande el utan konvertera exempelvis till fjärrvärme, värmepump eller biobränslepanna. Om det inte går att undvika elvärme, se till att styrsystemet begränsar användningen när elnätet är hårt belastat.
• Injustera värmesystemet så att hela lokalen får önskvärd inomhustemperatur.
• Byt ut dåliga radiatortermostater och säkerställ bra placering av rumsgivare.  
• Behovsanpassa uppvärmningen. Ställ lägre temperaturkrav utanför arbetstid och i rum som inte används.
• Säkerställ att uppvärmning och kyla inte är igång samtidigt och motverkar varandra.  
• Byt till energieffektiva cirkulationspumpar och säkerställ att de är igång endast under uppvärmningssäsongen.  
• Säkerställ bra isolering av värmeväxlare, värmerör, ventiler, panna etc. för att undvika onödiga värmeförluster  
• Utred om den kalla sidan av en värmepump kan användas för att tillgodose ett kylbehov.
• Finns det möjlighet att utnyttja geoenergi. Kanske kan sommarvärmen lagras till vintern då den behövs och vinterkylan till sommaren då den istället behövs.  

• Behovsanpassa komfortkylan. Ställ lägre temperaturkrav utanför arbetstid och i rum som inte används.  
• Ersätt flera mindre ineffektiva kylmaskiner med en större central.
• Nyttja kylåtervinning genom att se till att systemet för värmeåtervinning är i drift även varma sommardagar.
• Utred om den varma sidan av kylmaskinen kan användas för att tillgodose ett värmebehov.
• Byt till energieffektiva köldbärarpumpar och se till att de är avstängda när de inte behövs.  
• Utred möjlighet att ansluta fastigheten till ett fjärrkylanät.  
• Utnyttja frikyla, till exempel genom att kyla köldbärarkretsen med kall utomhusluft eller ventilera lokalen nattetid på sommaren.  
• Utnyttja byggnadens termiska tyngd för att undvika att använda kylsystemet när elnätet är hårt ansträngt.  

• Installera behovsstyrd ventilation för att anpassa luftflöden till verksamhetens behov. Styrningen kan till exempel ta hänsyn till tid, temperatur och koldioxidhalt.
• Injustera ventilationssystemet för att säkerställa önskvärda luftflöden utan onödigt höga tryckfall.
• Installera värmeåtervinning eller byt ut befintligt värmeåtervinningssystem till ett nytt med bättre prestanda.
• Byt till mer energieffektiva fläktar. Ha rutiner för byte och rengöring av filter och byt om möjligt till filter med lägre tryckfall.
• Isolera luftkanaler vars temperatur skiljer från omgivningen.

• Byt till energieffektiv belysning, till exempel LED.
• Sektionera belysningssystemet så att olika delar av lokalerna kan ha olika ljus vid olika behov.
• Installera behovsstyrd belysning. Till exempel tidsstyrning, närvarostyrning och dagsljusstyrning.
• Måla rumsytor till färger med högre reflektionsfaktor (ljusa färger). Mörka färger gör att man måste kompensera med högre belysningseffekt.

• Installera effektiv solavskärmning i fönster mot öst, väst och syd, utanpåliggande solavskärmning har störst effekt.
• Tilläggsisolera takbjälklag.
• Hitta och åtgärda luftläckage, särskilt runt fönster och dörrar.
• Ersätt äldre ytterdörrar med nya som är tätare och mer välisolerade.
• Se till att luftslussar, karuselldörrar och ridåvärmare fungerar som de ska och inte orsakar onödig energianvändning.
• Tilläggsisolera fasad och väggar i samband med renovering.
• Byt fönster eller komplettera med tilläggsruta.

• Installera snålspolande tappvattenarmatur.
• Installera värmeåtervinning av avloppsvattnet.
• Värm inte varmvatten med el, använd till exempel värmepump, biobränslepanna eller fjärrvärme. Om det inte går att undvika elvärme, ha tillräckligt stor varmvattenberedare så styrsystemet kan begränsa användningen de tider elnätet är hårt belastat.
• Minimera VVC-förluster med bra isolering och optimerat flöde. Överväg decentraliserade varmvattenberedare om det är väldigt långt mellan värmeanläggning och tappställe.

• Installera solceller för att minska behovet av köpt el.
• Visualisera energianvändningen för de som använder lokalerna. Genom att de som använder lokalerna får se energianvändningen i realtid så blir mer intressant för dem att påverka den.
• Anslut värmesystem, kylsystem, ventilation, belysning och solavskärmning till ett och samma styrsystem för att minimera risken för att de motarbetar varandra.
• Skapa incitament eller regler för att begränsa elbilsladdning när elnätet är hårt belastat.    

Covid-19-pandemin förändrade närvaromönstret på svenska kontor. I många fall avviker närvaromönstren nu avsevärt från vad de tekniska installationerna är inställda för. Att anpassa ventilation, klimathållning och belysning till den nya verkligheten kan innebära stora förbättringar för både komfort och energianvändning. Att många möten nu sker digitalt gör att det finns stor besparingspotential i att se till att ventilation och temperatur går ner i energisparläge i tomma konferensrum.

Den som använder kontor är ofta hyresgäst med begränsade möjligheter att påverka energianvändningen. För att lyckas med energieffektiviseringen krävs samverkan mellan hyresgäst och fastighetsägare. Ett första steg är att be fastighetsägaren att få se byggnadens energideklaration.

Jämför energiprestandan med andra liknande byggnader. Att tillsammans diskutera energideklarationen och de åtgärder som föreslås där, kan vara en bra start på ett långt samarbete kring energieffektivisering.

Ett bra nästa steg är att teckna Grönt hyresavtal. Grönt hyresavtal är ett sätt att tillsammans arbeta för ett gemensamt mål vad gäller energieffektivisering. På Beloks webbplats finns många referensobjekt som exempel på energieffektiviseringsprojekt med kraftigt sänkt energianvändning i kontorsbyggnader, generellt cirka 30-50 procent.

Referensprojekt - Belok

De åtgärder som medför störst energibesparing är de som rör ventilationen, till exempel behovsanpassade luftflöden (sänkt total energianvändning med cirka 5-20 procent) och värmeåtervinning (sänkt total energianvändning med cirka 10-25 procent).

I kontor med äldre belysningssystem finns det även en stor potential i att byta ut det mot ett modernare (sänker elbehovet med cirka 5-20 procent men höjer värmebehovet något).

Att byta äldre fönster kan också sänka det totala energibehovet väsentligt (cirka 10-20 procent) men ofta till en betydligt högre kostnad än de installationstekniska åtgärderna, varför detta sällan blir aktuellt om det inte samtidigt finns andra anledningar till fönsterbyte, till exempel ett renoveringsbehov.