Åtgärder för övriga lokaler

Vill du energieffektivisera lokaler som exempelvis skolkök, badhus eller ishallar? Här finns råd, stöd och goda exempel. 

Generella åtgärder som passar alla lokaltyper  

Ett första steg i energieffektiviseringsarbetet är att kartlägga energianvändningen. Byggnadens energideklaration är en bra utgångspunkt. För att identifiera fler effektiva åtgärder är det bra att dyka djupare i energistatistiken och fundera på var, när, hur och varför energin används.

Kartläggningen underlättas om det finns undermätare som mäter delar av energianvändningen. Dels kan man göra momentana mätningar för att till exempel ta reda på hur mycket el kaffemaskinen använder. Om elanvändningen mäts gemensamt med andra hyresgästers elanvändning kan det dessutom vara aktuellt att installera permanenta undermätare som visar hur mycket el respektive hyresgäst använder.

Ett smart sätt att upptäcka enkla åtgärder är att nattvandra i lokalerna och försöka identifiera onödig energianvändning. Det kan till exempel vara belysning och kontorsutrustning som är igång eller omotiverat höga ventilationsflöden. För att undvika att delar av energieffektiviseringsarbetet förbises är det viktigt att en person får det övergripande ansvaret.

Beteenderelaterade åtgärder 

Den här listan innehåller förslag på åtgärder som kan vidtas relativt omgående och inte kräver någon större analys eller investeringskostnad.  

Belysning

  • Säkerställ att belysningen inte används när den inte behövs, till exempel i rum som står tomma eller där dagsljuset är fullt tillräckligt.
  • Upprätta rutiner för att släcka all belysning (nödbelysning undantagen) när lokalen är obemannad.
  • Kontrollera att släckta lysrör inte är trasiga. Det kan hända att drivdon drar energi även om inte lysröret lyser.
  • Använd punktbelysning istället för att lysa upp onödigt stora ytor.
  • Med äldre armaturer med tre lysrör i varje kan en enkel åtgärd vara att koppla ur det mellersta lysröret, då det endast bidrar med en mindre del av ljuset. 
  • Planera utrymmen och aktiviteter i lokalen för att optimera användningen av dagsljus.  
  • Utbilda och informera om vikten av att belysningen används på rätt sätt.

Apparater och kontorsutrustning

  • Se till att kontorsutrustning (kopiatorer, skrivare, scanner, projektor etc.) går ner i energisparläge när de inte används. 
  • Låt energiprestanda vara en viktig beslutsparameter när ny kontorsutrustning köps in eller leasas. Se till att datorer går ner i viloläge när de inte används. Använd inte skärmsläckare.
  • Stäng av externa skärmar när de inte används. Stäng av datorn när du går hem.  
  • Se till att kaffemaskin och liknande utrustning går ner i energisparläge när de inte används. 
  • Använd energisparprogrammet på diskmaskinen.
  • Sätt inte igång diskmaskinen förrän den är full, och undvik tider när elnätet är hårt belastat.
  • Skölj inte disken innan den ska in i diskmaskinen, det räcker att skrapa bort matresterna. 
  • Se till att kyl och frys inte håller onödigt låg temperatur. 

Uppvärmning, kyla och ventilation

  • Se över kraven på inomhustemperatur och luftflöde. Är det onödigt varmt, kallt eller överventilerat någonstans? Kan man sänka luftflöde och temperaturkrav i rum som inte används eller i perioder utan närvaro?
  • Att anpassa temperaturen efter årstiderna sparar inte bara mycket energi, utan bidrar också till bättre komfort eftersom människor föredrar lite högre inomhustemperatur på sommaren och vice versa.
  • Stäng portar, fönster och dörrar när de inte används. Framförallt för att undvika värmeförluster till uteluften men även internt till de rum som inte används.
  • Håll rent radiatorer, kylbafflar, fläktkonvektorer, värmepumpar etc. Damm och smuts ökar tryckfallet och försämrar värmeöverföringen.
  • Se till att det finns rutiner för drift- och underhåll samt att de efterlevs. Se till att tilluftsdon och radiatorer inte är blockerade av möbler. 

Övrigt

  • Skapa incitament för att ta trapporna istället för att använda hissen, i synnerhet när elnätet är hårt belastat.
  • Låt energiprestanda vara en viktig beslutsparameter när nya handtorkar köps in eller leasas.
  • Skapa incitament och möjlighet att undvika den elektriska handtorken, i synnerhet när elnätet är hårt belastat. 
  • Gör det möjligt för medarbetarna att stå upp och arbeta. Stående arbete kräver lägre inomhustemperatur än sittande.
  • Sista medarbetaren som går hem för dagen tar ett varv för att se över eventuell påslagen belysning, skärmar eller apparater som kan stängas av. 
  • Vädra snabbt och ordentligt istället för att låta ett fönster stå på glänt länge.
  • Var uppmärksam på droppande vattenkranar. Detta är ofta lätt att åtgärda vilket sparar både vatten och energi. 
  • Utbilda, informera och inför rutiner för att gemensamt minska energianvändningen. 

Tekniska åtgärder

Den här listan innehåller åtgärder som ofta kräver en bedömning av hur mycket åtgärden kan komma att kosta och spara i den aktuella lokalen. De här åtgärderna kan en hyresgäst generellt inte kan genomföra på egen hand, utan det krävs samverkan med fastighetsägaren.

Ett grönt hyresavtal är en bra start på en sådan samverkan. I samverkan bestäms hur kostnader och besparingar ska fördelas på ett rättvist sätt. För flera av åtgärderna krävs att man dessutom involverar en energikonsult eller motsvarande samt experter på byggnadens olika delsystem.

Energikonsulten hjälper till att kartlägga byggnadens energianvändning för att hitta alla lämpliga åtgärder. Energikonsulten ska med ett systemperspektiv ha förståelse för hur olika åtgärder påverkar varandra och hur de tillsammans påverkar energianvändningen och inomhusmiljön. Med en bra energikonsult undviker man risken för suboptimering och försämrad inomhusmiljö.

Energieffektivisering får inte leda till försämrad inomhusmiljö och faktum är att väldigt många energieffektiviseringsåtgärder leder till förbättrad inomhusmiljö.

Uppvärmning

  • Konvertera till energieffektivare uppvärmningssystem. Värm inte med elpanna eller direktverkande el utan konvertera exempelvis till fjärrvärme, värmepump eller biobränslepanna. Om det inte går att undvika elvärme, se till att styrsystemet begränsar användningen när elnätet är hårt belastat.
  • Injustera värmesystemet så att hela lokalen får önskvärd inomhustemperatur.
  • Byt ut dåliga radiatortermostater och säkerställ bra placering av rumsgivare.  
  • Behovsanpassa uppvärmningen. Ställ lägre temperaturkrav utanför arbetstid och i rum som inte används.
  • Säkerställ att uppvärmning och kyla inte är igång samtidigt och motverkar varandra.  
  • Byt till energieffektiva cirkulationspumpar och säkerställ att de är igång endast under uppvärmningssäsongen.  
  • Säkerställ bra isolering av värmeväxlare, värmerör, ventiler, panna etc. för att undvika onödiga värmeförluster  
  • Utred om den kalla sidan av en värmepump kan användas för att tillgodose ett kylbehov.
  • Finns det möjlighet att utnyttja geoenergi. Kanske kan sommarvärmen lagras till vintern då den behövs och vinterkylan till sommaren då den istället behövs.  

Kyla

  • Behovsanpassa komfortkylan. Ställ lägre temperaturkrav utanför arbetstid och i rum som inte används.  
  • Ersätt flera mindre ineffektiva kylmaskiner med en större central.
  • Nyttja kylåtervinning genom att se till att systemet för värmeåtervinning är i drift även varma sommardagar.
  • Utred om den varma sidan av kylmaskinen kan användas för att tillgodose ett värmebehov.
  • Byt till energieffektiva köldbärarpumpar och se till att de är avstängda när de inte behövs.  
  • Utred möjlighet att ansluta fastigheten till ett fjärrkylanät.  
  • Utnyttja frikyla, till exempel genom att kyla köldbärarkretsen med kall utomhusluft eller ventilera lokalen nattetid på sommaren.  
  • Utnyttja byggnadens termiska tyngd för att undvika att använda kylsystemet när elnätet är hårt ansträngt.  

Ventilation

  • Installera behovsstyrd ventilation för att anpassa luftflöden till verksamhetens behov. Styrningen kan till exempel ta hänsyn till tid, temperatur och koldioxidhalt.
  • Injustera ventilationssystemet för att säkerställa önskvärda luftflöden utan onödigt höga tryckfall.
  • Installera värmeåtervinning eller byt ut befintligt värmeåtervinningssystem till ett nytt med bättre prestanda.
  • Byt till mer energieffektiva fläktar. Ha rutiner för byte och rengöring av filter och byt om möjligt till filter med lägre tryckfall.
  • Isolera luftkanaler vars temperatur skiljer från omgivningen.

Belysning

  • Byt till energieffektiv belysning, till exempel LED.
  • Sektionera belysningssystemet så att olika delar av lokalerna kan ha olika ljus vid olika behov.
  • Installera behovsstyrd belysning. Till exempel tidsstyrning, närvarostyrning och dagsljusstyrning.
  • Måla rumsytor till färger med högre reflektionsfaktor (ljusa färger). Mörka färger gör att man måste kompensera med högre belysningseffekt.

Klimatskal

  • Installera effektiv solavskärmning i fönster mot öst, väst och syd, utanpåliggande solavskärmning har störst effekt.
  • Tilläggsisolera takbjälklag.
  • Hitta och åtgärda luftläckage, särskilt runt fönster och dörrar.
  • Ersätt äldre ytterdörrar med nya som är tätare och mer välisolerade.
  • Se till att luftslussar, karuselldörrar och ridåvärmare fungerar som de ska och inte orsakar onödig energianvändning.
  • Tilläggsisolera fasad och väggar i samband med renovering.
  • Byt fönster eller komplettera med tilläggsruta.

Tappvarmvatten

  • Installera snålspolande tappvattenarmatur.
  • Installera värmeåtervinning av avloppsvattnet.
  • Värm inte varmvatten med el, använd till exempel värmepump, biobränslepanna eller fjärrvärme. Om det inte går att undvika elvärme, ha tillräckligt stor varmvattenberedare så styrsystemet kan begränsa användningen de tider elnätet är hårt belastat.
  • Minimera VVC-förluster med bra isolering och optimerat flöde. Överväg decentraliserade varmvattenberedare om det är väldigt långt mellan värmeanläggning och tappställe.

Övrigt

  • Installera solceller för att minska behovet av köpt el.
  • Visualisera energianvändningen för de som använder lokalerna. Genom att de som använder lokalerna får se energianvändningen i realtid så blir mer intressant för dem att påverka den.
  • Anslut värmesystem, kylsystem, ventilation, belysning och solavskärmning till ett och samma styrsystem för att minimera risken för att de motarbetar varandra.
  • Skapa incitament eller regler för att begränsa elbilsladdning när elnätet är hårt belastat.    

Skolor

För skolbyggnader är alla generella åtgärder värda att utvärdera. För skolor med eget storkök tillkommer många, ofta beteenderelaterade, åtgärder för att sänka energianvändning och effekttoppar. 

Fler energibesparande åtgärder för skolor

  • Anpassa ventilation och temperaturkrav till skolloven. Fritidsverksamheten på skolloven använder ofta en mycket begränsad del av byggnaden. Se till att denna del kan ha erforderlig ventilation och temperatur utan att hela byggnaden måste ha det.
  • I skolor med egen idrottshall och omklädningsrum finns möjlighet att byta till energieffektiva duschar där flödet inte är onödigt stort, som stänger av sig själv och kanske dessutom med återvinning av värmen i avloppsvattnet.
  • Energieffektivisera utomhusbelysningen. Byt till effektiva ljuskällor, till exempel LED, och se till att den är släckt när den inte behövs.
  • I förskolor finns alltid torkskåp. Om dessa är av äldre modell bör de bytas ut mot nya energieffektiva med värmepump eller luftavfuktare.
  • I träslöjdsalar finns ofta spånutsug. Se över styrningen så att den inte använder energi i onödan.

Ventilation

De installationstekniska systemen i skolor är generellt mindre moderna än de i kontor, och byte av fläktar och pumpar kan ofta innebära energibesparing med mycket god lönsamhet.

Dessutom kan närvaron variera i väldigt hög grad, ett klassrum kan stå tomt ett par timmar för att sen fyllas av elever. Detta gör att behovsstyrd ventilation är en åtgärd med mycket stor besparingspotential i skolor. Höga luftflöden innebär förstås också att värmeåtervinning är en åtgärd som med god lönsamhet kan spara mycket energi.   

På Beloks webbplats finns många referensobjekt med exempel på energieffektiviseringsprojekt med kraftigt sänkt energianvändning i skolbyggnader, cirka 15-50 procent sänkt energianvändning.

Referensprojekt - Belok

De åtgärder som generellt medför störst energibesparing är nya ventilationsaggregat med värmeåtervinning, ny belysning och att behovsstyra luftflöden. Tilläggsisolering och fönsterbyte kan också ge en stor besparing men på grund av kostnaden så görs det främst i samband med renovering.

Åtgärdsförslag, checklistor och fler goda exempel finns också i SKR:s rapport Vägen till energieffektiva skolor.

Rapport - Vägen till energieffektiva skolor, skr.se

Energieffektivisering i skola gav bättre inomhusklimat

Läs om Åsaka skola där elever och lärare upplevde skolan som dragig under uppvärmningsperioden. Med hjälp av totalmetodiken genomfördes energieffektiviseringsåtgärder vilket bidragit till bättre inomhusklimat.

Energieffektivisering i skola gav bättre inomhusklimat

Vårdlokaler

För vårdbyggnader är alla generella åtgärder lämpliga att överväga. För vårdlokaler med eget storkök tillkommer många, ofta beteenderelaterade, åtgärder för att sänka energianvändning och effekttoppar.

Fler energibesparande åtgärder för vårdlokaler

  • Sjukhusområden är ofta tillgänglighetsanpassade. En del i detta är markvärmesystem som ska hålla gångbanor och trottoarer fria från snö och is. Se till att styrningen av dessa funkar som den ska så att marken inte värms när det inte behövs. Här krävs ingen högvärdig energi, så utred om elvärme kan ersättas av till exempel fjärrvärmeretur.
  • Ett kontinuerligt flöde av besökare på sjukhus gör det viktigt att ha väl fungerande karuselldörrar eller luftslussar utan onödigt luftläckage.
  • På sjukhus finns mycket elintensiv utrustning som avger värme. Återvinn värmen direkt från utrustningen eller indirekt från den kylmaskin som kyler utrustningen.
  • Vårdlokaler använder stora mängder varmvatten vars värme kan återvinnas med hjälp av avloppsvärmeväxlare.
  • Dragskåp har av säkerhetsskäl mycket höga luftflöden när de används. Säkerställ att de fungerar och används som de ska, så att de inte slösar med energi när de inte används.
  • På sjukhus är värmeåtervinningen ofta vätskekopplad för att förhindra luftläckage mellan från- och tilluft. Säkerställ god vätskekvalitet och optimala vätskeflöden. 

Vårdlokaler omfattar sjukhus, vårdcentraler, läkarmottagningar, äldreboenden med mera. Dessa kännetecknas av långa drifttider, höga luftflöden, hårda inomhusmiljökrav och ofta komplexa energisystem med samtida behov av kyla och värme vid flera olika temperaturnivåer.

De långa drifttiderna innebär att det är mer värt att ha energieffektiva komponenter (till exempel fläktar) i en vårdlokal än i andra lokaler med kortare drifttider.

På Beloks webbplats finns många referensobjekt med exempel på energieffektiviseringsprojekt med kraftigt sänkt energianvändning i vårdbyggnader, cirka 10-50 procent minskad energianvändning.

Referensprojekt, Belok

De åtgärder som visar störst besparingspotential är förbättrad värmeåtervinning och att anpassa luftflödena efter behovet. Västfastigheter, som äger och förvaltar vårdlokaler i Västsverige, har ett strategiskt och målinriktat energieffektiviseringsarbete. De är på god väg mot sitt mål om 50 procent minskat energibehov per kvadratmeter mellan 2011 och 2030.  

Här kan du läsa mer om Västfastigheters strategiska arbete med energieffektivisering vårdlokaler.

Energieffektivisering vårdlokaler, Belok

Västfastigheters energieffektivisering inom vårdlokaler

Västfastigheter har lyckats väl med sitt arbete gällande energieffektivisering inom vårdlokaler. Läs mer om deras arbete.

Västfastigheter – ett gott exempel på energieffektivisering inom vårdlokaler

Storkök

Energianvändningen i storkök kännetecknas av höga eleffektuttag. Användarna påverkar energianvändningen i mycket högre grad än i andra lokaltyper varför beteenderelaterade åtgärder blir väldigt relevanta. Nedan följer en rad åtgärder, huvudsakligen beteenderelaterade.

Köksutrustning generellt

  • Se till att personalen är utbildad i de maskiner de använder. Genomgång kan exempelvis ske av leverantörer för att se hur de ska användas resurseffektivt.
  • Kontrollera vilka uppvärmningstider maskiner har och sätt upp anslag om detta vid respektive maskin. Detta för att förhindra att maskinerna står på i onödan.
  • Finns det möjlighet att stänga av maskinerna vid långa ledigheter?
  • Ha en dialog varje dag där personalen planerar och diskuterar hur de kan undvika effekttoppar.
  • Starta upp utrustningen successivt i intervaller för att undvika effekttoppar.
  • Undvik om möjligt att förbereda och tillaga mat på morgonen när elnäten generellt är hårt belastade.
  • Låt energiprestanda vara en viktig beslutsparameter när ny utrustning handlas in.

Kyl och frys

  • Se till att det är ordning och reda i kyl och frys. På så sätt minimeras risken att ha dörren öppen en längre för att stå och leta efter det man behöver. 
  • Kontrollera att dörrlister till kyl- och frysrum är hela.
  • Kontrollera att temperaturen är rätt i kyl- och frysrum (+5 respektive -18 °C).
  • Se över möjligheten att tömma och stänga av kyl och frys vid längre ledighet.
  • Avvakta tills mat svalnat innan det ställs in i kyl och frys.
  • Tänk på att inte lasta kyl respektive frys fulla till bredden, då finns ingen luftcirkulation.
  • Avfrosta frysen regelbundet. En isbelagd frys drar mer energi.
  • Tina frusen mat i kylskåpet, det hjälper kylen att hållas kall. Genom att undvika att tina mat i mikrovågsugn eller vattenbad sparas dessutom ytterligare energi.
  • Mat som förvaras i kyl ska tas fram i god tid innan den tillagas.
  • Rengör baksidan av frysen och kylen regelbundet för att kompressorerna inte ska behöva arbeta alltför hårt.
  • Återvinn värmen från kylmaskinerna.

Spisar och stekbord

  • Tänk på att inte starta spis och stekbord tidigare än nödvändigt.
  • Stäng av spis och stekbord då de inte ska användas på länge.
  • Tänk på att rengöra stekytan regelbundet för att den ska arbeta energieffektivt.
  • Se till att storleken på grytan/kastrullen överensstämmer med storleken på plattan. Detta för att undvika att områden runt grytan/kastrullen värms i onödan.

Ugnar

  • Förvärm ugnar på halv effekt.
  • Tillaga på halv effekt i så stor grad som möjligt. Tillagningstiden förlängs bara med 20-25 procent av detta.
  • Fyll ugnsplåtarna vid användning.
  • Tillaga gärna fler rätter efter varandra då ugnen används. Detta för att undvika att ugnen behöver värmas upp på nytt.
  • Öppna inte ugnsluckan i onödan under tillagningstiden. Temperaturen sjunker då.

Kokgrytor

  • Koka upp med lock. Locket gör att värmen behålls i kastrullen.
  • Fyll inte på mer vatten än nödvändigt.
  • Använd alltid rengöringsprogram vid rengöring.

Diskmaskin

  • Fyll diskmaskinerna i så hög grad som möjligt innan de startas.
  • Dela upp disken beroende på hur smutsigt det är (lätt, medel och hårt).
  • Diska de olika fraktionerna i separata program.
  • Tänk på att inte skölja av disken med alltför mycket vatten innan diskning.

Ventilation

  • Forcera inte fläktkåporna i onödan.
  • Ta tillvara på värmen som finns i frånluften genom effektiv värmeåtervinning.

Läs mer om hur teknik- och beteendeförändringar kan halvera effekttopparna i ett storkök: Flex-o-Mat, Stuns Energi

Läs mer om resurseffektiv livsmedelshantering, där en stor del rör storkök: Resurseffektiv livsmedelshantering, Relivs

Beteendeförändringar kan plana ut kurvan

Effekttopparna i storkök kan halveras med en kombination av teknik- och beteendeåtgärder. Det är slutsatsen efter projektet Flex-o-Mat, där fastighetsägare och skolköksverksamhet i Uppsala kommun samarbetar för att jämna ut effektanvändningen i storkök. 

Beteendeförändringar kan plana ut kurvan

Idrottsanläggningar

Idrottsanläggningar omfattar en stor variation av anläggningar. Olika typer av idrotter innebär helt olika behov av energi. Inte sällan ligger olika sorters idrottsanläggningar i närheten av varandra vilket innebär en utmärkt möjlighet att skapa lokala ”energinät” där anläggningarna kan dra nytta av varandra.

Spillvärmen från ishallens kylmaskiner kanske kan användas för att värma simhallens bassänger, när fjärrvärmen har använts för att värma handbollshallen kanske den kan hålla fotbollsplanen snöfri, innan den returneras till värmeverket, och så vidare. Förutom många tänkbara synergieffekter innebär idrottsanläggningar goda möjligheter att styra elbehovet för att jämna ut toppar i elsystemet.

I många fall kan man stänga av snökanonerna i slalombackar, värmen i bassänger och kylmaskinerna i ishallar de timmar då elnätet är hårt ansträngt. För många typer av idrottsanläggningar är de generella åtgärderna relevanta.

Fler energibesparande åtgärder för idrottsanläggningar

  • Byt till energieffektiv utomhusbelysning och se till att den styrs efter behovet. De stora strålkastarna behöver inte vara igång när fotbollsplanen är tom. 
  • Bastuaggregat kräver en hel del el. Begränsa bastuanvändandet till tider då elnätet inte är hårt belastat.
  • Byt till energieffektiva duschar där flödet inte är onödigt stort, som stänger av sig själv och kanske dessutom med återvinning av värmen i avloppsvattnet. 
  •  I omklädningsrum är det ofta lämpligt att styra ventilationen med hänsyn till luftens fukthalt. Därmed fås luftflöden som är väl anpassade till behovet.
  • Tänk på att personer som idrottar inte bara avger värme (och därmed avlastar värmesystemet), de föredrar också betydligt lägre temperatur än stillasittande. Anpassa temperaturen med hänsyn till detta. 
  • Se till att värmepumpar och kylmaskiner inte har onödigt hög kondenseringstemperatur eller onödigt låg förångningstemperatur.
  • I många idrottsanläggningar finns samtida behov av kyla och värme. Utred alltid om det finns något behov av kylmaskinens spillvärme eller värmepumpens ”spillkyla”.

Ishallar och badhus får extra fokus här eftersom de generellt kräver mycket energi och dessutom ofta har en stor energieffektiviseringspotential.  

Ishallar

I projektet Stoppsladd som avslutades 2014 inventerades ett stort antal ishallar med fokus på energianvändning. Det konstaterades att en genomsnittlig svensk ishall använder 1000 MWh per år, varav 200 MWh värme och 800 MWh el.

Ishallar behöver stora mängder kyla och värme samtidigt, och dessutom belysning, ventilation och avfuktning. Med energieffektiviserade åtgärder kan genomsnittshallen sänka sin energianvändning med 20-40 procent, det vill säga med mellan 200 och 400 MWh per år. Nedan presenteras en lista över lämpliga åtgärder för att effektivisera energianvändningen i ishallar. 

Kyla

  • Byt till moderna och därmed mer effektiva kylmaskiner och köldbärarpumpar.   
  • Rengör av förångare, kondensorer och kylmedelkylare.
  • Avgasa köldbärarsystemet.
  • Konvertera till att använda naturliga köldmedier, till exempel CO2.
  • Kyl inte ner isen mer än nödvändigt.
  • Spola inte isen oftare än nödvändigt.
  • Begränsa ismaskinens varmvattentemperatur, cirka 30-35 °C är ofta lagom.
  • Ha inte tjockare is än nödvändigt, cirka 25-35 mm är ofta lagom.
  • Byt till moderna och därmed mer effektiva kylmaskiner.  

Värme

  • Installera värmeåtervinning.
  • Sänk om möjligt lufttemperaturen i ishallen och använd behovsstyrning så att så att det inte är onödigt varmt på läktarna när ingen är där.
  • Tillför värmen där den behövs, dvs. till publiken och inte till isen.

Belysning

  • Behovsstyr belysningen.
  • Byt ut äldre belysningssystem till modernare och energieffektivare.
  • Rengör reflektorer så att ljuset hamnar där det ska.
  • Installera lågstrålningsduk för att reducera värmestrålning mellan tak och is. Detta bidrar även till bättre belysning.

Ventilation

  • Behovsstyr ventilationen.
  • Byt till energieffektiva fläktar.
  • Täta byggnaden för att undvika att fuktig luft tar sig in i ishallen.
  • Behovsstyr avfuktning med avseende på daggpunkt snarare än på den relativa luftfuktigheten.
  • Mycket energi i ishallar går till avfuktning. Se till att portar inte står öppna mellan ishallen och rumstempererade delar av byggnaden och se till att avfuktningen fungerar som den ska.   

Badhus

I Sverige finns cirka 450 offentliga badhus och simhallar,  många av dessa är i behov av renovering eller ombyggnad. Det är inte ovanligt att energianvändningen uppgår till över 500 kWh/m2år och den totala energianvändningen i svenska badhus har uppskattats till cirka 800 GWh.

I den framtagna rapporten av Belok, Energieffektivisering i badhus, anges en generell energibesparingspotential på 30 procent.

Rapport - Energieffektivisering av badhus, Belok (pdf)

Den största energibesparingspotentialen bedömdes finnas i följande åtgärder:

  • Den största energibesparingspotentialen bedömdes finnas i följande åtgärder.
  • Återvinning av värme ur frånluften.
  • Återvinning av processvatten eller värmen ur processvatten (backspolningsvatten).
  • Återvinning av värme ur gråvatten.
  • Återvinning av värme från pumpmotorer.
  • Effektiv avfuktning.
  • Energieffektiva pumpar och pumpstyrning.
  • Energieffektiv belysning, såsom LED anpassad till badhusmiljö.
  • Bättre systemsyn för hela verksamheten och eventuellt kringliggande verksamheter.

Energieffektiva badhus

Potentialen för att spara energi i badhus kan ligga runt 30 procent, visar utredningar. Det skulle innebära en möjlig årlig besparing på cirka 250 GWh om alla offentliga badhus i Sverige räknas med.

Energieffektiva badhus