Om sektorsstrategierna

Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att i samråd med berörda myndigheter, och tillsammans med olika branscher, formulera sektorsstrategier för energieffektivisering. Sektorsstrategierna ska bidra till att Sverige når målet om 50 procent effektivare energianvändning till år 2030.

Myndighetens vision för arbetet med sektorsstrategier är att Sverige ska bli världsbäst på energieffektivisering. Det kommer i sin tur innebära att Sverige stärker sin konkurrenskraft.

Nedan presenteras hur arbetet med sektorsstrategier är utformat för att nå dit.

Sektorer

Energimyndigheten har bestämt att nationella strategier ska arbetas fram inom följande fem sektorer.

Produktion i världsklass
Framtidens handel och konsumtion
Resurseffektiv bebyggelse
Flexibelt och robust energisystem
Fossilfria transporter

För att arbetet med sektorsstrategier ska bli så verkningsfullt som möjligt bedömer Energimyndigheten att följande punkter är särskilt viktiga:

  • Hänsyn måste tas till aktörernas rådighet och ägarskap.
    Aktörer måste kunna genomföra, eller kunna påverka genomförandet av, konkreta energieffektiviseringsåtgärder.

  • Aktörernas drivkraft och vilja att delta i arbetet är en grundförutsättning
    Arbetet med sektorsstrategier ska både bidra till att flytta den stora massan (bred implementering) och driva fronten (nya innovationer). En förutsättning för framgång är att en stor bredd av aktörer vill delta i arbetet.

  • Samverkan mellan branscher och med aktörer som står för nya möjligheter behöver främjas.
    Samarbeten behövs för att gemensamt hitta nya lösningar på utmaningar inom olika områden. Indelningen behöver även ge förutsättningar för att involvera nya aktörer och utveckla möjligheter till samverkan mellan befintliga aktörer. Det är viktigt att fånga in både det som kan göras nu respektive i framtiden.

Samarbete över branschgränser för att identifiera sektorer

Sektorerna arbetades fram i den första fasen av uppdraget som avslutades i början av 2018. Arbetet bestod av dialoger med olika branscher, aktörer och myndigheter för att få en bild över hur arbetet bör utformas för att bli så framgångsrikt som möjligt. Valet av sektorer presenterades i en rapport som lämnades in till regeringen i januari 2018. Rapport - Sektorsstrategier för energieffektivisering.

Tidplan

Arbetet med sektorsstrategier är indelat i tre faser:

  • Fas 1: framtagning av sektorer och förstudie gjordes under hösten 2017.
  • Fas 2: är den nuvarande två-årsperioden mellan 2018–2020 när arbetet med sektorsstrategier byggs upp och strategier börjar tas fram i dialog med aktörer.
  • Fas 3: påbörjas 2020 och innebär att, med framtagna strategier som ledstjärna, genomföra åtgärder för att åstadkomma effektivisering

Läs mer om arbetet som gjorts under den första fasen här.

Arbetsprocessen

Processen för att ta fram färdiga strategier innebär att aktörer tillsammans tar fram det som är avgörande för att nå energieffektiviseringsmålet.

Tillsammans identifierar vi strategiska områden som omfattar de utmaningar och möjligheter som alla sektorerna står inför.

Inom dessa strategiska områden finns avgörande frågor, som måste lösas för att komma framåt. Aktörerna tar tillsammans fram åtaganden och förslag på åtgärder kopplade till dessa avgörande frågor. I slutänden resulterar det i strategier för de olika sektorerna, enskilt och/eller gemensamt.

Strategierna består av ett antal åtaganden som i samverkan syftar till att uppnå målet. Aktörerna genomför de utlovade åtagandena, Energimyndigheten följer upp och utvärderar samtidigt som processen fortsätter med uppdaterade nulägesbeskrivningar, diskussioner om nya åtaganden, kanske nya eller fler avgörande frågor etc. – allt i en iterativ process.

Energimyndighetens roll

Energimyndighetens roll i uppdraget är bland annat att:

  • Driva och leda processen för att ta fram sektorsstrategier.
  • Ta fram former för kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte mellan medverkande aktörer.
  • Stimulera nya samarbeten och möjliggöra nytänkande.
  • Fånga upp behov av förändrade eller nya styrmedel utifrån samhällsekonomiska bedömningar.
  • Kontinuerligt följa upp, utvärdera och utveckla arbetet.
  • Ge kunskapsstöd inom bland annat forskningsresultat, lärande exempel, metoder och verktyg.

Uppdragets målsättningar

Till grund för uppdraget ligger energiöverenskommelsens mål att Sverige ska ha 50 procent effektivare energianvändning 2030 och att detta mål ska kompletteras med sektorsstrategier.

Arbetet med sektorsstrategier ska även bidra till följande nationella energi- och klimatpolitiska mål:

  1. 100 procent förnybar elproduktion år 2040.
  2. Växthusgasutsläpp från inrikes transport ska minska med 70 procent senast år 2030.
  3. Inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Det innebär att uppdraget blickar bortom 2030. Med energieffektiviseringsmålet som utgångspunkt är ambitionen att bygga upp kapacitet för att arbete ska fortgå även efter 2030.

Arbetet med sektorsstrategier kopplar även till FN:s globala mål för hållbar utveckling. De mål som bedöms ha starkast koppling till uppdraget är:

  • Mål 7: Hållbar energi för alla
  • Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
  • Mål 11: Hållbara städer och samhällen
  • Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
  • Mål 13: Bekämpa klimatförändringen