Om sektorsstrategierna

Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att i samråd med berörda myndigheter, och tillsammans med olika branscher, formulera sektorsstrategier för energieffektivisering. Sektorsstrategierna ska bidra till att Sverige når målet om 50 procent effektivare energianvändning till år 2030.

Myndighetens vision för arbetet med sektorsstrategier är att Sverige ska bli världsbäst på energieffektivisering. Det kommer i sin tur innebära att Sverige stärker sin konkurrenskraft.

Vanliga frågor och svar om sektorsstrategier för energieffektivisering

 

Vad består strategierna av?

Inom fem olika samhällssektorer har näringsliv och myndigheter identifierat ett antal strategiska områden för energieffektivisering. På varje sådant område formuleras avgörande frågor som behöver åtgärdas, och inom varje fråga tas sedan konkreta åtaganden fram.

Sektorerna är:

  • Resurseffektiv bebyggelse
  • Produktion i världsklass
  • Fossilfria transporter
  • Framtidens handel och konsumtion
  • Flexibelt och robust energisystem

Vilka mål ska sektorsstrategierna uppnå?

Till grund för uppdraget ligger riksdagens beslutade mål att Sverige ska ha 50 procent effektivare energianvändning 2030 i jämförelse med 2005, och att detta mål ska kompletteras med sektorsstrategier.

Arbetet med sektorsstrategier ska även bidra till följande nationella energi- och klimatpolitiska mål:

  • 100 procent förnybar elproduktion år 2040.
  • Växthusgasutsläpp från inrikes transport ska minska med 70 procent senast år 2030.
  • Inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Det innebär att uppdraget blickar bortom 2030. Med energieffektiviseringsmålet som utgångspunkt är ambitionen att bygga upp kapacitet för att arbete ska fortgå även efter 2030.

Arbetet med sektorsstrategier kopplar även till FN:s globala mål för hållbar utveckling. De mål som bedöms ha starkast koppling till uppdraget är:

  • Mål 7: Hållbar energi för alla
  • Mål 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
  • Mål 11: Hållbara städer och samhällen
  • Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion
  • Mål 13: Bekämpa klimatförändringen

Hur tas strategierna fram?

Sektorerna arbetades fram i dialog med olika branscher, aktörer och myndigheter. I urvalet tog Energimyndigheten hänsyn till aktörernas rådighet och ägarskapaktörernas drivkraft och vilja att delta i arbetet, samt möjligheten till att främja samverkan mellan branscher och aktörer som står för nya möjligheter. Valet av sektorer presenterades i en rapport som lämnades in till regeringen i januari 2018.

Aktörerna har därefter i en serie workshops och hearings tillsammans identifierat vad som är avgörande inom respektive sektor för att nå energieffektiviseringsmålet. Aktörerna har tagit fram strategiska områden som omfattar de utmaningar och möjligheter som alla sektorerna står inför. Inom dessa strategiska områden har de sedan formulerat avgörande frågor, som måste lösas för att komma framåt.

Aktörerna tar enskilt eller tillsammans med andra aktörer fram åtaganden och förslag på åtgärder kopplade till dessa avgörande frågor inom en eller flera sektorer Aktörerna genomför de utlovade åtagandena.

Energimyndigheten följer upp och utvärderar samtidigt som processen fortsätter med uppdaterade nulägesbeskrivningar, diskussioner om nya åtaganden, kanske nya eller fler avgörande frågor etc. – allt i en iterativ process.

Hur ser tidplanen ut?

Arbetet med sektorsstrategier är indelat i tre faser:

  • Fas 1: framtagning av sektorer och förstudie gjordes under hösten 2017.
  • Fas 2: är två-årsperioden mellan 2018–2020 när arbetet med sektorsstrategier byggs upp och strategier börjar tas fram i dialog med aktörer.
  • Fas 3: påbörjas 2020 och sträcker sig till 2030 och innebär att, med framtagna strategier som ledstjärna, åstadkomma en mer resurseffektiv energianvändning.

Varför energieffektivisering/effektiv energianvändning?

Att använda resurser effektivt är generellt sett lönsamt för verksamheten. Energieffektivisering är en viktig del i klimatarbetet. Dessutom kan en effektivare energianvändning göra att vi kan hjälpa till att lösa utmaningen med begränsad kapacitet i elnäten.

Vilka kan bidra?

Samhällets olika aktörer såsom företag, organisationer, offentlig sektor, akademin, och föreningar med flera är med och skapar innehållet i strategierna och genomför åtaganden utifrån sina respektive ägarskap.

Vi vill engagera oss, hur gör vi?

Din organisation kan bidra till sektorsstrategierna genom att göra åtaganden inom någon eller flera av sektorerna, eller genom att bilda en strateginod. Klicka på knappen Vill du medverka? och skicka in din idé på vad du och din organisation vill åta er att göra så tar vi kontakt med dig.

Vad är ett åtagande?

Ett åtagande inom sektorsstrategierna kan genomföras av en eller flera aktörer, och måste vara kopplat till minst en sektor, ett strategiskt område, och en avgörande fråga.

Det kan till exempel röra sig om:

  • Utveckling av verksamheten som leder till att den egna energianvändningen blir mer resurseffektiv.
  • En produkt, tjänst, systemlösning eller ett kunskapsbidrag som underlättar för andra aktörer att nå resurseffektiv energianvändning.
  • En samverkan mellan lokala och/eller regionala aktörer för att driva utvecklingen i strategiernas riktning – en strateginod. 

Här kan du se exempel på åtaganden som pågår just nu.

Vad är en strateginod?

En strateginod är ett åtagande som innebär att lokala/regionala aktörer driver samverkan över sektorsgränserna som bidrar till att förverkliga sektorsstrategierna. Strateginoderna är föregångare inom sina respektive områden, och engagerar omgivningen till att jobba i enlighet med strategiernas målbilder och skapa nya åtaganden.

Vilken är Energimyndighetens roll?

Energimyndighetens roll är att via samverkan och dialog tydliggöra riktningen, tillhandahålla en struktur för arbetet och driva processen framåt. Myndigheten kommunicerar, följer upp och utvärderar sektorsstrategierna och ska som expertmyndighet bidra med kunskap.