Flexibelt och robust energisystem

Det svenska elsystemet står i dag inför förändringar. Effekt och efterfrågeflexibilitet, elektrifiering och nya roller i energisystemet är några exempel. I sektorn krävs samverkan mellan energisystemets alla aktörer - producenter, energibolag och användare.

Ett hållbart energisystem behöver vara robust och flexibelt. Det svenska elsystemet står i dag inför förändringar. Dels börjar flera produktionsanläggningar att åldras, och dels ändras elsystemet genom ett ökat antal småskaliga elproducenter samt utbyte av fossila bränslen mot el, såväl i fordon som i industriella processer.

Elektrifiering och effektfrågan är två särskilt viktiga områden att ta hänsyn till. Energieffektivisering handlar inte bara om att använda energi effektivare, utan också om att ta hänsyn till när energin används.

Aggregatorer och affärsmodeller för effekt och efterfrågeflexibilitet är möjliggörare, liksom affärsmodeller och lösningar (såväl tekniska som administrativa) för nya roller inom energisystemet, exempelvis prosumenter.

Energieffektivisering i tillförsel, omvandling och distribution samt flexibel energianvändning ger också bidrag till ett hållbart energisystem.

Det krävs samverkan mellan energisystemets alla aktörer, både producenter, energibolag och såväl privata som offentliga energianvändare.

Strategiska områden

Nu är det fastställt vilka strategiska områden som ska vara särskilt prioriterade inom sektorn. Områdena har tagits fram i samverkan med olika typer av aktörer via dialoger, workshops och en hearing. Nästa steg i processen att ta fram konkreta strategier är att identifiera avgörande frågor inom respektive strategiska område.

Hur skapar vi öppna och innovationsdrivande marknader?

Detta strategiska område handlar främst om spelregler och drivkrafter. Genom korrekt prissättning av systemtjänster och prissignaler som når fram kan nya marknader och affärsmodeller skapas. För att dessa ska nyttjas på bästa sätt måste de vara enkla att använda och förstå.

Enskilda användare ska kunna bidra, och premieras för att skapa systemnytta, men förutsättningar måste också finnas ur leverantörssynpunkt. Vilken lagstiftning behöver ses om för att detta ska bli möjligt? Vilka beteenden och normer hos slutkonsumenter, marknadsaktörer, beslutsfattare och politiker måste adresseras för att förändringar ska få effekt?

Hur får vi ett resurseffektivt användande av infrastruktur?

Detta område handlar om hur energiinfrastruktur för el och värme ska kunna nyttjas så effektivt som möjligt, till nytta för både för miljön och samhället i stort. Både fjärrvärmenätet och elnätet bygger på ett intrikat samspel mellan producenter, systemansvariga, nätägare och kunder, och komplexiteten kommer sannolikt öka. Exempelvis har det stor betydelse var någonstans produktion och användning ansluts.

När det uppstår flaskhalsar/kapacitetsbrist kan flexibilitet vara en möjliggörare. Vad skapar detta för möjligheter och utmaningar? Hur främjas ett optimerat och resurseffektivt system i flera nivåer? Hur inkluderas samhällsplanerare hos kommuner, regioner och myndigheter i den resa som behöver göras?

Hur främjar vi en ökad flexibilitetsförmåga i hela energisystemet?

Detta område har sitt främsta fokus på aktörerna, med målet att undersöka hur tillförsel, överföring och användning kan fås att samspela i systemet. Hur stärks klimatnyttan utan att påverka försörjningstryggheten? Vilken roll har aggregatorer och lokala energisystem i detta, och hur skapar man konstruktiva kopplingar mellan olika system med möjlighet för robusthet och autonomi utan att suboptimera energisystemet i stort? Vilken styrning och samverkan krävs mellan gamla och nya aktörer för att dra maximal nytta av befintliga och framtida flexibilitetsresurser?

Hur kan ett flexibelt och robust energisystem bli en motor för att uppnå samhällets målsättningar?

Samhället står inför utmaningen att ställa om till att kunna bli helt koldioxidneutralt. Detta strategiska område försöker sätta fingret på hur energisystemet behöver utvecklas för att underlätta för industri, transport, jordbruk och byggsektor att ställa om och samtidigt främja tillväxt. Vilka typer av koordineringsinsatser behövs för att möjliggöra en kostnadseffektiv omställning? I vilka gränsytor mellan sektorer finns de stora utmaningarna och möjligheterna?

Arbetsprocessen

Processen för att ta fram färdiga strategier innebär att aktörer tillsammans tar fram det som är avgörande för att nå energieffektiviseringsmålet. Tillsammans identifierar vi strategiska områden som omfattar de utmaningar och möjligheter som alla sektorerna står inför.

Inom dessa strategiska områden finns avgörande frågor, som måste lösas för att komma framåt. Aktörerna tar fram åtaganden och förslag på åtgärder kopplade till dessa avgörande frågor, vilket i slutändan resulterar i strategier för de olika sektorerna, enskilt och/eller gemensamt.

Strategierna består av ett antal aktiviteter som i samverkan syftar till att uppnå målet. Aktörerna genomför aktiviteter, som Energimyndigheten följer upp och utvärderar samtidigt som processen fortsätter med uppdaterade nulägesbeskrivningar, diskussioner om nya åtaganden, kanske nya eller fler avgörande frågor etc. – allt i en iterativ process.