Med solcellsmoduler kan du producera din egen el direkt från solen. Ett tufft test visar att solcellsmodulerna står pall för svenskt klimat, även snö och is, och att de klarar hållbarhetstesterna bra.

Energimyndigheten har testat nio solcellsmoduler. Med ett nätanslutet solcellssystem kan du producera din egen el direkt från solen och du kan också sälja eventuellt överskott till elnätet. I ett solcellssystem finns även en eller flera växelriktare som är systemets hjärta. Energimyndigheten har även testat växelriktare till solcellsmoduler för att se hur effektiva de är och hur bra kvalitet på el de klarar att producera.

Läs även testet av växelriktare.

Tre tester i ett

I testet ingår tre olika delar som alla på olika sätt visar solcellsmodulernas egenskaper och prestanda.

Testet börjar med att man mäter upp hur mycket effekt (i watt) en solcellsmodul klarar att producera när den är helt ny. Det uppmätta värdet jämförs med tillverkarens egen uppgift. Sedan utsätter man solcellsmodulerna för påskyndad åldring, genom stora variationer i temperatur och luftfuktighet, för att se om deras prestationsförmåga minskar. I testet har det även ingått att mäta hur bra solcellsmodulerna klarar snö som fryser och tinar om vartannat. Allt för att se hur bra de klarar det kalla svenska klimatet.

Nya solcellsmodulers effekt jämfört med tillverkarens egen uppgift

I det första testet mäter man upp solcellsmodulens effekt när de är nya. Resultaten visar att solcellsmodulerna generellt ger något lägre effekt jämfört med vad tillverkaren själv anger. För sex av nio solcellsmoduler är skillnaderna bara en till två procent. Två solcellsmoduler har dock en större avvikelse. Det är CentroSolar med fem procent och SunPower med sex procent lägre effekt än vad tillverkaren anger. Effekten för enskilda solcellsmoduler kan variera och därför får tillverkarna ange effekten inom ett spann, men för de testade modellerna har samtliga tillverkare valt att ange att effekten inte kan vara lägre än den de anger. Detta kallas plustolerans.

Toleranser i tillverkarens effekt = Plustolerans

När tillverkarna anger storleken på solcellsmoduler gör de det med en tolerans. Toleransen avgör hur mycket effekten på enskilda moduler av samma modell kan variera. Exempel: Tillverkaren märker solcellsmodulen med 250 watt, minus noll procent och plus två procent (-0 /+2%). Det innebär att tillverkaren lovar att solcellsmodulen ger 250 watt som lägst och 255 watt som mest. Det är också ett exempel på så kallad plustolerans, ett begrepp som förekommer på tillverkarnas egna produktblad. Det betyder att tillverkaren lovar att varje enskild solcellsmodul ska ge minst så mycket effekt som den är märkt med. Det är upp till tillverkarna själva att ange dessa toleranser för sina solcellsmoduler.

Påskyndad åldring för att testa hållbarheten

Solcellmodulernas hållbarhet har satts på prov med ett test som utsätter modulerna för kraftiga variationer i temperatur och luftfuktighet för att se hur detta påverkar solcellsmodulernas prestanda och utseende.

För fyra av modellerna, PPAM, Renesola, SolarWorld samt SunPower, var nedgången i effekt mycket liten, 0-1%, efter hållbarhetstestet. För fyra andra modeller syns en viss nedgång i effekt. Det gäller Q CELLS, CentroSolar, JA Solar och Yingli Solar som alla tappat 3 % av den ursprungliga effekten.
Man tittar även på om solcellsmodulerna har fått någon synlig påverkan, som till exempel flammighet. Modellen från PPAM klarade sig helt utan synliga förändringar. På de andra modellerna syntes en viss flammighet, av varierande grad.

Utseendet är viktigt - ska inte underskattas

Även om förändringar i utseendet inte alltid påverkar funktionen så är den estetiska delen viktig eftersom solcellsmodulerna sitter synligt på taket eller på till exempel en ställning i trädgården. Betydelsen av detta ska inte underskattas. Läs mer om utseendets betydelse i Bra att veta.

Snö- och istest för att efterlikna svenskt klimat

Sverige har ett bra klimat för solceller, det blir aldrig så hett här som i många andra delar av världen. Men för att se hur bra solcellsmodulerna klarar svensk vinter har vi utsatt dem för ett intensivt snö- och istest med snökanon. Här ville vi främst se om solcellsmodulerna påverkas av snö och is som tränger ner i ramen som omsluter solcellsmodulen. Testet visar att solcellsmodulerna klarar detta mycket bra, varken funktionen eller utseendet påverkades nämnvärt.

För tidigare generationers solcellsmoduler har man sett att is och snö ibland kan göra att ramarna runt solcellsmodulerna och infästningar i taket skadas. Detta test är inte enligt någon internationell standard, men ska motsvara svenska förhållanden.

Testet ska inte förväxlas med hur mycket snö de kan bära

Detta ska inte förväxlas med det vanliga snötest som enbart handlar om hur mycket tyngd från snö som solcellsmodulerna klarar att bära. Om det står att solcellsmodulen är snötestad så är det mest troligt att det är detta snötyngdstest som tillverkaren menar.

Monokristallina och polykristallina solcellsmoduler testade

Bland de nio solcellsmoduler som Energimyndigheten har testat finns både så kallade monokristallina och polykristallina modeller. Som namnet indikerar består monokristallina solceller av en enskild kristall och poly av flera kristaller. Monokristallina solceller är mer komplicerade att tillverka och därför blir dessa solceller något dyrare, men de är också något effektivare. Skillnaderna är dock små och vanligast idag är polykristallina solceller. Dessa båda varianter har tillsammans i storleksordningen 90 procent av marknaden.

De testade solcellsmodulerna har ungefär samma storlek, runt 250 watt i toppeffekt, det är bara en som är något större, på drygt 300 watt. De är tillverkade i Tyskland, Kina, USA och Sverige.

Tunnfilmssolceller har inte testats denna gång

Det finns också så kallade tunnfilmssolceller där det aktiva lagret utgörs av andra material än kisel. Det går åt mindre material att tillverka tunnfilmssolceller och de kan även vara böjbara vilket bidrar till att de har många användningsområden. Energimyndigheten har bidragit till forskning kring tunnfilmssolceller.

Mer information om solel

Mer information

Fördjupad information om intäkter som du kan få för den el som din solcellsanläggning genererar finns på Solelportalen.

Vill du fördjupa dig mer i solceller och växelriktare?

Läs provningsrapporten och förstudien från SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

Provningsrapport solcellsmoduler och växelriktare

Förstudie inför test av solcellsmoduler och växelriktare

Välj Tillverkare Modell Teknik Verkningsgrad %
CentroSolar S255P60 Professional Polykristallin 14,8 %
JA Solar JAM6(BK)-60-260/SI Monokristallin 15,4 %
PPAM Paladium Polykristallin 13,9 %
Q CELLS Q.PRO BLK-G3 Polykristallin 15,2 %
Renesola JC250S-24/Bb-b Monokristallin 15,0 %
SolarWorld Sunmodule Plus SW 250 mono black Monokristallin 14,7 %
SunPower SPR-E20-327 Monokristallin 19,0 %
SweModule Windon Tatu 265 Mono Monokristallin 16,0 %
Yingli Solar Panda YL270C-30b Monokristallin 16,4 %
Markera alla
Avmarkera alla

Många vill skaffa solceller för miljön, ekonomin och känslan av att vara delvis självförsörjande. Med ett solcellssystem blir du din egen elproducent.

Med ett nätanslutet solcellssystem kan du producera din egen el och sälja elen till andra via elnätet. Sverige har ett bra klimat för solceller och även en molnig dag eller en marsdag kan du få el från solen.

Ett solcellssystem producerar el och ska inte förväxlas med ett solfångarsystem som producerar värme till ditt hus och/eller värmer vattnet till kranar och duschar.

Solceller ger el

I solceller omvandlas solljuset till el. Elen som solcellerna producerar kan antingen användas till att ladda ett batteri eller kopplas in på elnätet. Elen från ett solcellssystem kan användas till hushållsel, det vill säga el till kyl, frys, lampor, tv, dator.

Solenergi är ett miljöanpassat sätt att producera el

Solenergi är miljöanpassat. Ett rätt dimensionerat och installerat solcellssystem har en livslängd på 25 till 30 år. De äldsta nätanslutna solcellsanläggningarna i Sverige installerades för mer än 30 år sedan.

Hur mycket el du får ut per år beror på hur mycket solen skiner, det är naturligt att solinstrålningen varierar med omkring fem procent mellan olika år. Den varierar också beroende på var i landet du bor, en variation i storleksordningen 10 procent på ett helt år.

Redan år 2010 testade Energimyndigheten solcellssystem under ett helt år. Det testet visade att solcellssystemet gav nästan lika mycket el en solig dag i september som en dag i juni. När solcellssystemet inte var snötäckt kunde det producera nästan lika mycket el en solig dag i mars som en dag i juni. Sett över ett helt år står solelen under årets mörkaste månader bara för fem procent av årsproduktionen. Testet från 2010 visade som väntat att när solcellerna är helt snötäckta ger de ingen el.

Beskrivning av solcellssystem

Lite förenklat består en solcellsanläggning av:

Solcellsmoduler, växelriktare, monteringssystem, kablar, kopplingar, elcentral, elmätare och övrig kringutrustning.

Placering av solceller i olika väderstreck

Solcellsmodulernas placering har stor betydelse för hur mycket el du kommer att kunna få.

Energimyndigheten har gjort simuleringar av olika solcellssystem, baserat på katalogdata för de solcellsmoduler och växelriktare som har testats. Som exempel på vilken betydelse placeringen har visar en av dessa simuleringar att ett solcellssystem på 20 kvadratmeter placerat i optimalt läge, mot söder med gynnsam lutning, ger 3 500 kilowattimmar el på ett år. Om du tar samma solcellsmoduler och placerar hälften i öster och hälften i väster, får du 2 800 kilowattimmar el på ett år. En skillnad på 700 kilowattimmar, vilket motsvarar energianvändningen för 50 LED-lampor som är tända 12 timmar per dygn under ett helt år.

En poäng med att ha modulerna i öst-västlig riktning är att du får en jämnare fördelning av elproduktionen över dygnet genom att bättre utnyttja morgon- och kvälls-solen. För att du ska kunna få lika mycket el som från ett system i söderläge behöver du i storleksordningen 25 procent större yta.

Solcellerna ska inte skuggas av träd, det kan räcka med skugga från en flaggstång för att solcellssystemets prestanda kan påverkas.

Viktigt med bra kylning för att du ska få mest el

Solcellerna tappar i effektivitet ju varmare de blir. Om solcellsmodulerna byggs in på ett felaktigt sätt så att luften inte kan cirkulera fritt mellan tak och solcellsmodul minskar elproduktionen heta dagar på grund av överhettning. Energimyndigheten har gjort simuleringar som visar hur viktigt det är att solcellsmodulerna installeras så att luften kan passera fritt mellan taket och solcellsmodulerna. Till exempel kan ett fritt monterat system på fem kilowatt ge 300 kilowattimmar mer el per år, jämfört med ett som är helt integrerat i taket, utan luftkylning. Det motsvarar elanvändningen för en vanlig kombinerad kyl och frys.

Utseendet i blickfånget

Solcellsmodulerna sitter väl synliga på hustaket. Därför kan utseendet vara viktigt. Solcellsmodulerna är svarta eller mörkt blå, med olika bakgrund, och de kan ha ett tunt rutmönster, som är mer eller mindre synligt och som ser lite olika ut för olika fabrikat. Ramen som omsluter solcellerna kan vara i olika färger, tänk till exempel på att blanka ramar kan ge reflexer. Vad som passar bäst beror också på i vilken miljö den ska sitta och hur taket på ditt hus ser ut. Utseendet kan också ha betydelse när du söker bygglov för din solcellsanläggning.

Viktigt att kolla upp innan du bestämmer dig

Innan du bestämmer dig för att skaffa ett solcellssystem måste du kontakta din kommun och ditt nätbolag för att ta reda på vad som gäller där du bor.

Kontakta din kommun innan du bestämmer dig

Innan du börjar behöver du kontakta din kommun och ta reda på om det krävs bygglov för din solcellsanläggning. Energi- och klimatrådgivaren i din kommun ger dig opartiska och kostnadsfria råd och han eller hon kan också hjälpa dig att jämföra olika offerter från installatörer.

Kontakta ditt nätbolag för inkoppling

Innan du skaffar ett solcellssystem måste du kontakta ditt nätbolag för att kunna få solcellssystemet inkopplat på elnätet. Det gäller även om du inte är intresserad av att sälja eventuellt överskott till andra.

Flera olika ekonomiska stöd

För dig som skaffar ett solcellssystem så finns det flera olika ekonomiska stöd som hanteras av olika aktörer som Länsstyrelsen, Skatteverket och Energimyndigheten. Det kan också finnas kommunala eller regionala varianter av solcellsstöd, kontakta din kommun. Energi- och klimatrådgivaren i kommunen ger opartiska och kostnadsfria råd och känner till de lokala förhållandena väl.

Bidrag till dig som skaffar solcellssystem

Det finns ett statligt stöd för installation av solceller som riktar sig till privatpersoner, företag och offentliga organisationer. Intresset för stödet är stort och det kan vara lång väntetid. Solcellsstöd kan bara ges så länge pengarna räcker.

Från och med 1 januari är 2015 är stödet till privatpersoner maximalt 20 procent av installationskostnaden och för företag 30 procent. Mer information finns på Energimyndighetens webbplats. Ansökan skickas till Länsstyrelsen.

Läs mer om stöd till solceller.

ROT-avdrag kan även gå till installation av solceller

En variant är att utnyttja det så kallade ROT-avdraget för att skaffa solcellssystem. Det är ett skatteavdrag som du får för renovering, ombyggnad och tillbyggnad och som ger dig rätt till avdrag för installationskostnaden, det vill säga arbetet, inte materialkostnaden.

Du kan inte få både solcellsstöd och ROT-avdrag för ditt solcellssystem.

Skattereduktion för dig som säljer el ut på elnätet

Nytt för år 2015 är att privatpersoner som levererar el till nätet kan få skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Om du vill sälja elen på nätet kallas du för mikroproducent. Den skattereduktion du har möjlighet att få är 60 öre per kilowattimme (kWh) för all el som matas in till elnätet, dock max 18 000 kronor per år.

Skattereduktion söker du hos Skatteverket.

Om du väljer att sälja el från ditt solcellssystem kan det påverka andra skatter, läs mer på skatteverkets webbsida.

Förutsättningar för att få skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el

Försäljning av överskottsel

Elcertifikat och ursprungsgarantier för förnybar el

Med ett solcellssystem blir du din egen elproducent och då kan du få elcertifikat.

Energimyndigheten hanterar elcertifikatsystemet som är ett frivilligt ekonomiskt stöd till producenter av förnybar el. För att kunna få elcertifikat krävs att du har en elmätare som mäter hur mycket el som produceras timme för timme. Det är många som söker elcertifikat för solcellsanläggningar, både privatpersoner och företag. Idag finns cirka 1 500 solcellsanläggningar registrerade i systemet, men det finns betydligt fler anläggningar i landet.

Du kan även ansöka om ursprungsgarantier för den el du producerar. Energimyndigheten hanterar ursprungsgarantier. Det är en elektronisk handling som garanterar ursprunget på den el du producerar.

Läs mer om elcertifikat och ursprungsgarantier på Energimyndighetens webbplats.

Elhandelsbolag

Du kan själv välja vilket elbolag som du säljer solcellselen till, jämför priser och övriga villkor.

Vem ska jag kontakta?

  • Kommunen för eventuellt bygglov.
  • Ditt nätbolag för inkoppling.
  • Länsstyrelse för att eventuellt ansöka om solcellsbidrag
  • Elhandelsbolag för möjligheten att sälja överskott, om annat än nätbolaget.
  • Skatteverket för skattereduktion och ROT.
  • Energimyndigheten för att ansöka om elcertifikat samt ursprungsgarantier.
  • Din kommunala energi- och klimatrådgivare kan ge dig råd och stöd.

Investeringskostnaden har sjunkit till en fjärdedel

Priserna för solcellsmoduler har sjunkit kraftigt under senare år. I slutet av 2014 kostade ett nyckelfärdigt villasystem ungefär 75 000 kr (utan moms) för ett system på 5 kW. Beräkningen baserar sig på en kostnad på i snitt drygt 15 kr/W (utan moms). År 2014 kostade ett typiskt takmonterat system på en villa mindre än en fjärdedel så mycket som år 2010.

Att tänka på när du jämför ekonomiska kalkyler

Kostnaden för ett solcellssystem varierar från fall till fall, beroende på t ex hur taket ser ut eller var i landet du bor. Det är viktigt att ta in offerter från flera installatörer för att veta vad just ditt system kommer att kosta och ungefär hur mycket el det kommer att kunna producera. Jämför priser och övriga villkor.

En solcellsanläggning kräver jämförelsevis lite underhåll och du blir delvis självförsörjande på el. När du jämför olika kalkyler så titta både på investeringskostnaden, med och utan solcellsstöd eller ROT-avdrag. Tänk också på att du inte behöver köpa lika mycket el från elbolaget och ta med ersättning för den överskottsel du eventuellt kan sälja. Både elpriset och ersättningen för den el du säljer varierar över tid och en solcellsanläggning är en långsiktig investering.

Montering av solcellerna - anlita installatör

Anlita en kunnig installatör. Tänk på att solcellsmodulerna monteras på taket och för fästena och anslutningarna krävs det att du tar hål i taket. Taket är en viktig del av byggnadens skydd så installatören måste se till att det är tätt även efter monteringen. Solcellsmodulerna ökar tyngden på ditt tak och kan också bli ett vindfång så fästena måste klara detta. Din installatör ska göra en belastningsberäkning för dina solcellsmoduler. Om det inte följer med en monteringssats måste du köpa detta separat.

Installatören ska kunna ge dig en kalkyl som omfattar både investeringskostnaden för själva anläggningen och ungefär hur mycket el den kan producera per år.

Behörig elektriker

Det krävs en behörig elektriker för att koppla in solcellssystemet på elnätet och för att du ska få en väl fungerande och säker anläggning.

Läs även:

Test Solceller- växelriktare

Stöd till solceller

ROT-avdrag

Förutsättningar för att få skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el