Lagen om hållbarhetskriterier

Lagen säkerställer att biodrivmedel och biobränslen som används av samhället är hållbara. Biodrivmedelsleverantörer och slutanvändare av biobränslen måste kunna visa att vissa hållbarhetskriterier är uppfyllda, för hela produktionskedjan.

Lagen är Sveriges implementering av de hållbarhetskriterier som anges i förnybartdirektivet som är ett EU-direktiv. Förnybartdirektivet heter på engelska Renewable Energy Directive och förkortas RED. Hållbarhetskriterierna kom först från RED (EU 2009/28) och har senare anpassats efter dess uppdatering REDII (EU 2018/2001).

RED (EU 2009/28) (europa.eu)

REDII (EU 2018/2001) (europa.eu)

Hållbarhetskriterierna innebär att biobränslen ska leda till en minskning av växthusgasutsläpp jämfört med om ett motsvarande fossilt bränsle hade använts, att råvaror måste uppfylla så kallade markkriterier och att det ska gå att spåra bränslena ända tillbaka till deras ursprung. Det är de aktörer som är skattskyldiga för biodrivmedlet vid skattskyldighetens inträde, eller är slutanvändare av biobränslen för el- och/eller värmeproduktion som är skyldiga att inneha ett hållbarhetsbesked enligt lagen. De ska se till att dessa kriterier uppfylls, vilket ska beskrivas i ett kontrollsystem.

Även aktörer som inte måste ha ett hållbarhetsbesked kan ansöka om ett frivilligt för att visa för sina kunder att deras produkter uppfyller lagen om hållbarhetskriterier eller för att ta del av andra styrmedel såsom om aktören deltar i EU:s utsläppsrättshandelssystem.

För att en aktör ska få ett hållbarhetsbesked behöver de ha ett kontrollsystem, genom vilket de kontrollerar att de uppfyller lagen gällande det bränsle de hanterar.

Syfte

Syftet med lagen om hållbarhetskriterier är att säkerställa att de biobränslen som finns på marknaden faktiskt är hållbara utifrån hela produktionskedjan, och att konsumenter ska känna sig trygga att produkterna faktiskt är hållbara när de kommer i kontakt med dessa produkter. Utöver detta handlar det också om att uppnå politiska mål om ökad användning av förnybar energi, som ställs både nationellt och på europeisk nivå.

Energimyndigheten utfärdar så kallade hållbarhetsbesked och anläggningsbesked, tar emot och granskar rapporteringar och genomför omprövningar och tillsyn för att säkerställa att lagen följs. Vi har sammanställt alla utfärdade hållbarhetsbesked i en lista, listan uppdateras löpande.

Hållbarhetsbesked

Anläggningsbesked

Lista över aktörer med hållbarhetsbesked (pdf)


Kontrollsystem

För att erhålla ett hållbarhetsbesked eller ett anläggningsbesked krävs ett kontrollsystem. Kontrollsystemet ska beskriva hur verksamheten hanterar bränslet för att kontrollera att hållbarhetskriterierna är uppfyllda.

Markkriterierna

För att ett bränsle ska vara hållbart behöver det komma från råvaror som uppfyller markkriterierna. I korthet innebär det att uttag av råvara inte ska hota den biologiska mångfalden, förstöra känsliga och ovanliga miljöer, eller försämra kolinlagringen i marken. Det är olika markkriterier för om biomassan kommer från skogen (skogsbiomassa) eller från jordbruksmark (agrobiomassa). Aktörens kontrollsystem ska se till att markkriterierna uppfylls. Markkriterierna avser att bränslenas ursprung inte ska ha påverkat användningen av marken på ett negativt sätt med hänsyn till t.ex. den biologiska mångfalden eller en reduktion av kollagret. Markkriterierna delas in i kriterier för skogsbiomassa och agrobiomassa.

Utsläpp av växthusgaser

För att bränslet ska klassas som hållbart måste de ha ett procentuellt lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med sin fossila motsvarighet, från uttag av råvara tills att det förbränns. Detta kontrolleras genom att aktören beräknar samtliga utsläpp genom hela produktionskedjan, bland annat utsläpp från utvinning av råvaror, ändring av kollagret, bearbetningsprocess av råvara till produkt, transport och distribution. Slutanvändare av biobränslen ska även inkludera tillägget för energiomvandlingen av bränslet genom att ta hänsyn till verkningsgraden.

Rapportering

Det ställs även krav på vissa aktörer att varje år lämna uppgifter till Energimyndigheten om vilka biobränslen de hanterat under föregående år. I rapporteringen ska det bland annat framgå vilket ursprungsland det är på råvaran, hur stora mängder bränsle som använts, och vilken utsläppsmängd av växthusgaser som bränslet ger upphov till.

Rapportering av hållbara mängder