Markkriterier

Finns det närmare definitioner av vilka marktyper som avses i markkriterierna och hur uppfyllandet av dessa kan visas?

Närmare förklaring av bestämmelserna i lagen om markkriterierna och ändrad markanvändning ingår i den uppdaterade Vägledningen. Där beskrivs också vilka markområden som bör avses i Sverige (det vill säga för biomassa som framställs i Sverige), samt hur markanvändningen och markkriterierna kan verifieras för svensk biomassa. Vägledningen baseras i hög grad på en underlagsrapport som tagits fram av Energimyndigheten efter samråd med Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket.

I många fall handlar det om att visa att ingen ändrad markanvändning har skett som strider mot markkriterierna. Är råvaran en åkergröda så kan uppfyllande av markkriterierna ofta visas genom att visa att marken var åkermark vid skördetillfället och den 1 jan 2008. I Sverige kan det exempelvis ske genom kontroll av att marken var registrerad som åkermark i Jordbruksverkets blockdatabas (där all mark som berättigar till jordbrukarstöd finns registrerad). Detta kan göras med kartverktyget HållKollen som finns på Jordbruksverkets webbplats.

Får råvara tas från våtmark om inte dess status som våtmark förändras?

Ja, det finns inget förbud att använda råvara som kommer från våtmark, så länge som marken förblir våtmark. Det är dock förbjudet att använda råvara som kommer från en mark som 1 jan 2008 var våtmark men som då råvaran skördas inte längre är en våtmark. Så länge en våtmark inte har markavvattnats (dränerats) sedan 1 jan 2008 är det alltså ok att använda råvara därifrån enligt hållbarhetslagen.

Får man använda råvara från svenskt skogsbruk?

Ja, hållbarhetskriterierna innebär inget hinder för att råvara används från skogsmark så länge marken förblir skogsmark, som ju är fallet i svenskt skogsbruk. Det är dock förbjudet att använda råvara som kommer från en mark som 1 jan 2008 var produktiv skogsmark (kontinuerligt beskogade områden) men som då råvaran skördas inte längre är det. Det är exempelvis inte tillåtet avverka och ställa om en produktiv skog till åkermark och sedan använda åkergrödorna till biodrivmedel eller flytande biobränslen. Syftet med kriteriet är att förhindra att stora kollager går förlorade. Det kan tilläggas att åkermark där det odlas fleråriga grödor såsom energiskog (till exempel salix) inte omfattas av kriteriet om skogsmark, utan sådan mark utgör åkermark. Att byta gröda på åkermark från exempelvis salix till vete eller vice versa är alltså ingen ändrad markanvändning och hindras inte av något markkriterium enligt hållbarhetslagen.

Hur ska man kunna veta hur marken i tredje land såg ut 2008?

Det finns i många länder offentliga GIS-databaser, satellitbilder, flygfoton, intyg eller annan information med tillräcklig upplösning som kan användas som bevisning. Precis hur aktören i sitt kontrollsystem ska visa att markkriterierna är uppfyllda kommer inte att regleras i detalj utan beror på bland annat riskbedömningen, typ av tillgänglig information och typ av mark eller region.