Välj en anläggning som passar dina behov

Många tak är stora nog att rymma en solcellsanläggning som kan producera en betydande del av den egna elanvändningen. Storleken på anläggningen påverkar investeringskostnaden.

Hur mycket din anläggning producerar beror bland annat på solinstrålningen där du bor, lutning, väderstreck, skuggning och verkningsgrad. Solinstrålning, väder och temperatur varierar i olika delar av Sverige och var anläggningen placeras spelar därmed roll. Lutning, väderstreck, skuggning och verkningsgrad kan du oftast påverka själv genom hur du utformar din solcellsanläggning.

Har mitt hus rätt förutsättningar?

Många villatak är tillräckligt stora för att du under delar av året ska kunna producera el som täcker en stor del av den el du använder. En installation med en effekt på 1 kilowatt (kW) upptar en yta på ungefär 5–8 m². Om anläggningen placeras i söderläge, med 30–50 graders lutning och inte skuggas ger 1 kW runt 800–1 100 kilowattimmar (kWh) per år i energi. En solcellsanläggning på ett villatak kan exempelvis ha en total installerad effekt på omkring 5 kW vilket tar en yta på ca 30 m² och ger runt 4 000–5 500 kWh på ett år i optimalt läge som är fritt från skuggning. Anläggningar som är delvis skuggade eller har en annan riktning ger i regel mindre än så. 

Så undersöker du förutsättningarna?

Utformningen av anläggningen påverkar priset

Priset för en färdig solcellsanläggning varierar. Bland annat påverkas priset av storleken på anläggningen, vilken solcellsleverantör du väljer, vilken typ av solceller du vill ha och hur svår installationen är.

För en solcellsanläggning på 5 kW, vilket är rimligt för en vanlig villa, ligger kostnaden på ungefär 92 500 kr (inklusive moms). Med skattereduktion för grön teknik kan kostnaden för installationen av solcellerna sänkas med 20 procent.

Faktaruta

För dig med näringsfastighet

Prisbild för större anläggningar

Prisbilden för en större solcellsanläggning skiljer sig från den som gäller anläggningar anpassade för villastorlek. Kostnaden per Watt är oftast lägre ju större anläggning du köper. Det beror bland annat på att vid ett större inköp får du en sorts mängdrabatt. Exempelvis blir arbetskostnaden billigare per Watt för en större anläggning eftersom den faktiska arbetskostnaden är ungefär densamma för en stor och liten anläggning.

För en solcellsanläggning på 15 kW (rimligt för en mindre fastighet eller mindre lantbruk) ligger kostnaden idag på i genomsnitt ca 180 000 kr (exklusive moms, 225 000 inklusive moms).

För en större solcellsanläggning på 100 kW ligger kostnaden i dag på i genomsnitt ca 1 100 000 kr (exklusive moms).

Du kan läsa mer om svenska solcellsanläggningarnas prisutveckling i Sveriges rapportering till det internationella forskningssamarbetet IEA PVPS.

Påverkas fastighetsvärdet av solcellsanläggningen?

Eftersom solcellsanläggningar är en relativt ny företeelse i Sverige har få studier gjorts på vad som sker med värdet på en fastighet med en solcellsanläggning. Det kan dock konstateras att om du som fastighetsägare köper in el för driften av fastigheten kan solcellerna förbättra ditt driftnetto. Särskilt fördelaktigt kan det vara om byggnaden till exempel har ett kylbehov på dagen och därmed använder mycket el när solcellerna producerar som mest. Hur mycket driftnettot påverkar fastighetsvärdet beror på vilket avkastningskrav du har på fastigheten.

Om det är dina hyresgäster som köper in el till fastigheten behövs en särskild uppgörelse för att du ska tjäna på investeringen.

Solel som tjänst kan vara ett alternativ till att köpa en anläggning

I dag finns aktörer som erbjuder alternativ till att själv köpa en solcellsanläggning och stå för hela kostnaden vid investeringstillfället. Ett alternativ är att ingå ett så kallat Power Purchasing Agreement (PPA) eller någon form av hyreslösning. Ett PPA innebär att du ingår ett kontrakt där du betalar per levererad kWh av solel under en given tidsperiod, leverantören bygger driver och installerar anläggningen. Ett hyresavtal kan innebära att du hyr utrustningen och säljer tillbaka din överskottsproduktion till elhandelsföretaget

Beslut att genomföra en solcellsinvestering i en bostadsrättsförening

Beslut om att installera solceller och information inför och efter beslutet inom en bostadsrättsförening ska göras enligt de stadgar som styr en bostadsrättsförening vid större ekonomiska investeringar. Detta regleras i 9 kap. 15 och 16 §§ bostadsrättslagen.

9 kap. 15 och 16 §§ bostadsrättslagen, Sveriges riksdag

Hur styrelsen bör informera medlemmarna beror på om styrelsen bedömer om åtgärden är en stämmofråga eller en styrelsefråga.

Solvärme i större anläggningar och industri

Solvärme är särskilt gynnsamt för anläggningar som har ett stort behov av värme och varmvatten under sommaren. Det kan till exempel gälla utomhusbad, idrottsanläggningar, simhallar och campingplatser. I dessa fall kan man ofta använda mindre komplexa system och få stora energibesparingar.

Solvärme kan också användas inom industri. De solvärmeanläggningar som används där är oftast av en annan typ än de som används av hushåll och anläggningar. Främst används koncentrerande solfångare som består av en reflekterande yta som riktar solstrålarna, ofta mot ett absorbatorrör som alstrar värmen och kan komma upp i de temperaturer som är lämpade för industriellt bruk. Denna teknik kan även användas för att mata in solvärme i fjärrvärmeanläggningar.

Rapport: Solvärme i Sverige - En studie med fokus på potential, ekonomi och bidrag till energi- och klimatmål

Frågor och svar:

+

Hur kan jag som medlem i en bostadsrättsförening göra för att lämna förslag till styrelsen eller motion till stämman?

Kontrollera i föreningens stadgar när en motion senast ska vara inlämnad till styrelsen för att den ska bli behandlad på stämman. Det finns inte några formkrav för hur en motion ska se ut men den ska utmynna i ett förslag som kan leda till ett beslut. Detta är alltså viktigt att du tydligt skriver vilket beslut du vill att stämman ska stödja. Förslag på hur en motion kan vara formulerad hittar du i guiden Solceller till bostadsrättsföreningen från Energimyndighetens beställarnätverk Bebo.

+

Kommer min anläggning ge ström vid strömavbrott i nätet?

Vid en standardinstallation ansluter man solcellsanläggningen mot elnätet på ett sätt som gör att den kopplar ner om det blir avbrott i elnätet. Syftet med det är att av säkerhetsskäl förhindra att anläggningen matar el till nätet när den inte ska göra det.

Det är möjligt att göra en installation där anläggningen kan användas även under strömavbrott. Då krävs en nödströmsfunktion som gör att anläggningen kopplas från elnätet vid ett strömavbrott. För att solcellsanläggningen ändå ska kunna mata ström till byggnadens eget elnät behövs en växelriktare som klarar så kallad ö-drift. Eftersom effekten av solcellerna varierar beroende på hur mycket solen lyser behövs också ett batterilager för att jämna ur spänningen. En lösning med batterier, som fungerar även vid strömavbrott, ställer andra krav både på komponenter och installationen och blir därmed i regel dyrare. Läs mer på Elsäkerhetsverkets webb avseende installation. 

Att använda solcellsanläggningar och batterilager för reservkraft är ovanligt i Sverige idag. Användare som är i behov av reservkraft har ofta krav på uthållighet. Reservkraft som bygger på solcellsanläggningar med batterilagring har i regel sämre uthållighet över tid eftersom användaren troligen förbrukar mer ström (effekt) än vad solcellerna förmår att producera under samma tid. Det innebär att när den lagrade strömmen i batteriet är slut kan det inte längre fungera som reservkraft förrän solcellerna åter har laddat batteriet tillräckligt, vilket kan ta tid. Användare som har krav på längre uthållighet använder därför i regel reservkraft som drivs med flytande drivmedel (bensin eller diesel), som kan fyllas på med nytt drivmedel så länge som behovet av reservkraft finns. Sådan reservkraft används bl.a. inom lantbruket, vid sjukhus eller andra verksamheter som är viktiga för samhällets funktion. 

Läs mer:

Funktionen ”Nästa steg” är avstängd.
Återaktivera