Solcellers miljöpåverkan

All energiproduktion ger upphov till någon form av miljöpåverkan. Sett till solcellers livscykel uppstår den största miljöpåverkan vid själva tillverkningen. När solcellerna producerar el bidrar de istället till flera miljöfördelar.

Miljöpåverkan vid tillverkning

Utifrån ett livscykelperspektiv är miljöpåverkan från solceller störst vid tillverkningen. Det beror bland annat på att världsmarknaden till 97 procent består av kiselsolceller. Kisel är vanligt förekommande i jordskorpan men mycket energikrävande att utvinna och rena. I dagsläget tillverkas knappt 70 procent av världens solceller i Kina där fossil energi används vid tillverkningen. Andra stora produktionsländer är Tyskland och Sydkorea som står för ungefär 10 procent vardera av världsproduktionen.

I en svensk kontext tar det ungefär två till tre år för en solcellsanläggning att producera lika mycket energi som det går åt för att tillverka, transportera och driva den. Det kallas för ”energiåterbetalningstid” och varierar beroende på hur tillverkningen ser ut och var solcellerna används.

Miljöfördelar vid elproduktion

En solcellsanläggning har en generellt beräknad livstid på 25 – 30 år och bidrar till flera miljöfördelar under tiden den är i drift. Den största fördelen är naturligtvis att solcellerna producerar el från förnybar energi, men elproduktionen har också fördelen av att vara tyst och därmed inte störa omgivningen. Dessutom sker elproduktionen och elanvändning nära varandra vilket minskar överföringsförluster i elnäten. I de fall solcellerna placeras på hustak tar produktionen inte heller någon ytterligare mark i anspråk.

Återvinning av solceller

I Sverige och inom EU omfattas återvinning av solceller av ett direktiv som reglerar återvinning av elektroniska produkter, WEEE-direktivet. Det innebär att alla som säljer solceller på den europeiska marknaden omfattas av ett producentansvar som ska säkerställa att produkten återvinns. Återförsäljaren eller producenten ska också informera konsumenten om var produkten ska lämnas då den är uttjänt.

I Sverige är det vanligast att solcellerna lämnas till återvinning via de kommunala återvinningscentralerna. Där återvinns de tillsammans med annat elektronikavfall så som datorer och TV-apparater. De delar som återvinns är i dagsläget aluminiumramarna och glaset. I framtiden när större avfallsvolymer av solcellspaneler uppnås kan det bli ekonomiskt lönsamt att ha en separat återvinning för solceller där också metallinnehållet tas till vara.

Solenergi vs. andra energislag

Solcellers miljöpåverkan diskuteras ibland utifrån perspektivet att el från andra energislag skulle ersättas av solelen. Om det är el från produktionstekniker med höga växthusgasutsläpp som ersätts med solel innebär det att utsläppen minskar. Att avgöra precis vilken elproduktion som ersätts är inte möjligt på grund av hur energisystemet är utformat. Det är dock möjligt att jämföra hur mycket koldioxid som solel ger upphov till per producerad kilowattimme jämfört med el från andra energislag.

FN:s klimatpanel redovisar genomsnittliga koldioxidutsläpp vid elproduktion från olika energislag i en rapport från 2014. Enligt rapporten ger solel upphov till 41 gram koldioxid per producerad kilowattimme (gCO2/kWh). Det kan jämföras med el som produceras av kol och släpper ut 820 gCO2/kWh eller el som produceras av naturgas och släpper ut 490 gCO2/kWh. Det är bra att ha i åtanke att den här typen av beräkningar kan skilja sig åt beroende på vilka antaganden som görs, därför kan andra rapporter redovisa annorlunda siffror.

Vill du läsa mer om hur den globala marknaden för solceller utvecklas kan du göra det här. Den svenska marknadsutvecklingen kan du läsa mer om här, och i denna rapport hittar du utsläppsberäkningar för solceller.