Solceller

Idag är solceller en vanlig syn i Sverige och de första solcellerna började användas redan på 70-talet. Då användes de främst i så kallade ”fristående system” som inte var anslutna till elnätet utan fungerade lokalt i exempelvis fyrar, båtar, sommarstugor och husvagnar.

Under åren har solcellstekniken utvecklats och priset på solceller har sjunkit vilket gjort dem mer tillgängliga. Tillgängligheten har också ökat till följd av att statligt stöd till solcellsanläggningar införts.

Marknaden för fristående solcellsanläggningar finns alltjämt kvar, men nu för tiden är intresset störst för anläggningar som är anslutna till elnätet. Sådana anläggningar kan vara placerade på hustak eller på marken.

En expanderande marknad

I Sverige har ökningen av solcellsanläggningar gått snabbt de senaste åren. Vid utgången av 2018 fanns 25 486 nätanslutna anläggningar i Sverige, vilket är en ökning med 10 200 anläggningar sedan 2017. Följaktligen har också den installerade effekten ökat, från 231 MW under 2017 till 411 MW under 2018. I procent handlar det om en ökning på 67 % av anläggningar och 78 % av installerad effekt på 1 år.

Det är en stor ökning, men sett till hela Sveriges elproduktion utgör solenergi en liten andel. Svenskproducerad el kommer i dagsläget främst från vattenkraft, kärnkraft, vindkraft och kraftvärme. Solel utgör mindre än 1 % av den totala elproduktionen.

Energimyndigheten för statistik över antal nätanslutna anläggningar och installerad effekt och du kan ta del av statistiken på den här sidan.

Statistik över antal nätanslutna anläggningar och installerad effekt

Vanliga frågor och svar om investeringsstöd

Solceller i Sverige

I juni 2016 slöt fem riksdagspartier en ramöverenskommelse om den svenska energipolitiken. Överenskommelsen utgör en långsiktig plan för Sveriges energipolitik och sätter upp ett mål om att Sverige ska ha 100 % förnybar elproduktion år 2040. Det finns inget specifikt mål för hur stor andel som ska utgöras av solenergi. Här följer målet i sin helhet:

”Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.

Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas senast 2017.

Överenskommelse om den svenska energipolitiken, regeringen.se

Energimyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram ett strategiförslag för att öka användningen av solel i Sverige. Strategiförslaget visar ett möjligt scenario för utvecklingen av solel fram till 2040. Energimyndigheten menar att cirka 5–10 % av Sveriges totala elanvändning skulle kunna komma från solenergi år 2040, förutsatt att ett antal främjande åtgärder genomförs.

Energimyndigheten har också tagit fram två sammanhängande rapporter som går igenom vilka möjligheter och utmaningar Sverige står inför i och med skiftet till ett 100 % förnybart energisystem. Den första rapporten går igenom hur vägen till ett helt förnybart energisystem kan se ut och vilka förutsättningar Sverige har för olika förnybara kraftslag. Den andra rapporten innehåller ett antal scenarion som visar olika elmixer och analyserar dem utifrån ett brett samhällsperspektiv.

Rapporter om möjligheter och utmaningar i och med skiftet till 100 % förnybart energisystem