Aktörer i tillståndsprocessen

Vid planering av en vindkraftpark krävs ofta kontakt med många olika aktörer som kommunen, länsstyrelsen och vissa statliga myndigheter.

Kommuner

Tillstånd till tillståndspliktiga vindkraftverk får ges bara om kommunen har tillstyrkt det. Några särskilda regler som styr kommunens yttrande inom ramen för tillståndsprövningen finns inte utöver de allmänna krav på saklighet och opartiskhet som gäller för kommunal verksamhet. Regeringen kan, trots att kommunen inte tillstyrkt en anläggning, tillåta verksamheten med stöd av 17 kap. 6 § miljöbalken, om det är synnerligen angeläget ur nationell synpunkt att verksamheten kommer till stånd.

Det är viktigt att en kommun som är negativ till en etablering av vindkraft redan under samrådsprocessen enligt 6 kap. miljöbalken tydligt redogör för sin uppfattning. Annars riskerar verksamhetsutövaren att dra på sig kostnader för prövningsprocessen i onödan.

Kommunerna har frihet att organisera sina verksamheter och fördela ansvaret mellan nämnder på olika sätt. Det är kommunfullmäktige som antar reglemente för kommunen och fördelar arbetsuppgifterna mellan de olika nämnderna och styrelserna. Fullmäktige antar översiktsplan och enligt huvudregeln även detaljplaner. Vidare kan kommunfullmäktige påkalla regeringsprövning av större vindkraftsprojekt enligt 17 kap. miljöbalken. Kommunfullmäktige fastställer dessutom taxor för prövning och tillsyn både enligt PBL och miljöbalken.

Kommunstyrelsen förbereder ärenden till kommunfullmäktige och kan även vara ansvarig för översiktsplaneringen. Kommunen har talerätt, inklusive rätt att överklaga ärenden om tillstånd enligt miljöbalken för att tillvarata miljöintressen och andra allmänna intressen inom kommunen och företräds då vanligen av kommunstyrelsen.

Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd eller motsvarande tar emot anmälningar enligt miljöbalken för anmälningspliktiga vindkraftverk på land och är dessutom tillsynsmyndighet enligt miljöbalken för dessa. Nämnden kan vidare vara tillsynsmyndighet för tillståndspliktiga vindkraftverk om länsstyrelsen har delegerat den tillsynen till kommunen. Nämnden kan dessutom meddela tillsynsbeslut med anledning av eventuella störningar från vindkraftverk.

Kommunens byggnadsnämnd eller motsvarande är ansvarig för kommunens bygglovshantering. Vidare avgör byggnadsnämnden om det ska krävas detaljplan eller inte för ett vindkraftsprojekt. Det är byggnadsnämnden som har ansvaret för planprocessen.

Länsstyrelser

Länsstyrelserna har en aktiv roll i vindkraftsutbyggnaden bland annat genom att:

  • ta fram planeringsunderlag för kommunerna
  • vara delaktig i den fysiska planeringen 
  • genom att behandla tillståndsansökningar kring större vindkraftanläggningar

Länsstyrelserna tillhandahåller planeringsunderlag och granskar kommunernas översiktsplaner och detaljplaner. Ärenden gällande beslut och dispenser enligt 7 och 8 kap miljöbalken handläggs av länsstyrelsernas naturvårdsenheter eller motsvarande. I samrådet inför ansökan om tillstånd tillhandahåller länsstyrelsen planeringsunderlag, värdebeskrivningar av riksintresseområden och andra bevarandeområden samt verkar för att den kommande miljökonsekvensbeskrivningen får den inriktning och omfattning som krävs för prövningen. Länsstyrelsen fattar även beslut om den planerade verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Handläggare på länsstyrelsernas miljöskyddsenhet bereder och handlägger tillståndsansökningar i samråd med miljöprövningsdelegationen.

Miljöprövningsdelegationerna (MPD) är självständig och opartisk beslutsordning inom länsstyrelserna som - under domstolsliknande former - prövar ärenden om tillstånd till så kallad miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken och omprövar gällande tillstånd och villkor enligt 24 kap miljöbalken. MPD består av en ordförande, som är jurist med domarkompetens, och en miljösakkunnig som har teknisk kompetens. Beslut i ärenden fattas normalt av MPD efter föredragning av handläggare på länsstyrelsens miljöskyddsenhet. Besutet från MPD kan överklagas till Mark- och miljödomstolen.

Mark- och miljödomstolar

Mark- och miljödomstolarna är särskilda domstolar som handlägger mål som till exempel gäller miljö- och vattenfrågor, fastighetsbildning och plan- och byggärenden.

De fem mark- och miljödomstolarna är en del av tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Mark- och miljööverdomstolen är en del av Svea hovrätt.

Typiska mål

Det förekommer olika typer av mål och ärenden. Några exempel är:

  • tillstånd till vattenverksamhet samt till miljöfarlig verksamhet
  • frågor om hälsoskydd, naturvård, renhållning, förorenade områden och farligt avfall
  • skadestånds- och ersättningsfrågor med miljöanknytning
  • frågor om bygg-, rivnings och marklov enligt plan- och bygglagen
  • tomträttsmål
  • överklagande av planärenden
  • mål enligt fastighetsbildnings-, anläggnings och ledningsrättslagen
  • expropriationsmål
  • tvister om vatten och avlopp enligt lagen om allmänna vattentjänster (från och med den 1 januari 2016)

Mark- och miljööverdomstolen publicerar löpande avgöranden på sin webbplats.

 

Regeringen

Enligt 17 kap. 4 a § miljöbalken gäller att regeringen på kommunfullmäktiges begäran ska förbehålla sig tillåtlighetsprövningen, bland annat av vindkraftanläggningar som är tillståndspliktiga.

Av 17 kap 6 § framgår att kommunfullmäktiges tillstyrkan krävs för att regeringen ska kunna ge "tillåtlighet". Det finns dock viss möjlighet att regeringen ändå kan tillåta ett projekt, bland annat om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget och om det inte finns någon annan lämplig plats.

Havsbaserad vindkraft i svensk ekonomisk zon

För att bygga vindkraftverk ute till havs i Sveriges ekonomiska zon krävs regeringens tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon.

Sveriges sjöterritorium anges i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium. Territoriet sträcker sig som mest 12 nautiska mil ut (ca 22,2 km) från kusten.

Utanför territorialgränsen tar Sveriges ekonomiska zon vid i enlighet med vad regeringen beslutat i förordningen (1992:1226) om Sveriges ekonomiska zon. Zonen avgränsas mot annan stats ekonomiska zon i enlighet med överenskommelse med den staten eller annars i förhållande till mittlinjen mot den andra staten.

Inom Sveriges ekonomiska zon krävs, enligt 5 § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon, tillstånd av regeringen för uppförande och användning i kommersiellt syfte av anläggningar och andra inrättningar. Vid en tillståndsprövning ska 2–4 kap., 5 kap. 3 § samt 16 kap. 5 § miljöbalken tillämpas. Ansökan ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska tas fram enligt reglerna i 6 kap. miljöbalken.

Det krävs även tillstånd enligt kontinentalsockellagen (1966:314) för undersökning av havsbotten och nedläggning av ledningar vid vindkraftsetableringar i allmänt vatten och i den ekonomiska zonen.