Fåglar och fladdermöss

Etablering av vindkraft medför en risk att fåglar och fladdermöss kommer att påverkas, genom exempelvis kollision med vindkraftverkens rotorblad, habitatförluster och barriäreffekter. Genom god planering av var och hur utbyggnaden sker kan påverkan på fåglar och fladdermöss i många fall begränsas.

Fåglar

En vindkraftsetablering kan förväntas påverka fåglar främst på tre sätt; genom kollison med rotorblad eller torn, habitatförlust och barriäreffekter. Fåglar som vistas i ett område med vindkraftverk; häckar, födosöker, rastar eller övervintrar, löper större risk att kollidera än de som endast flyger förbi. Samtliga arter riskerar kollision men större rovfåglar, måsfåglar och tättingar förolyckas oftare än andra.

Rovfåglar har låg reproduktionstakt och en ökning av dödligheten kan ge stora konsekvenser för populationers utveckling. Fåglar kan också påverkas genom förlust av den livsmiljö som används för exempelvis häckning och födosök. Vindkraftverken, vägar, transformatorer och kraftledningar tar upp markområden och kan också medföra att sammanhängande viktiga habitat fragmenteras. Indirekt förlust av områden kan också ske genom att fåglar undviker områden med vindkraftverk.

Vissa arter, till exempel nattskärra, undviker områden med mänsklig närvaro. Vindkraft till havs upptäcks ofta av fåglar på långt avstånd men kan utgöra en barriär som medför att fåglar får väja och hitta andra vägar. Undvikandet kan i sin tur medföra energiförlust för flyttande fåglar vilket kan påverka överlevnad och fortplantning.

Vissa områden bör undvikas vid vindkraftsetablering

Fågelskyddsområden och områden i dess närhet samt andra viktiga områden för rast- och födosök, häckning och övervintring bör undvikas vid vindkraftsetablering. Områden som är extra känsliga är de särskilda skyddsområdena (SPA) enligt fågeldirektivet (direktiv 79/409/EEG) som ingår i det europeiska ekologiska nätverket Natura 2000. Våtmarker och vattenområden som är av internationell betydelse och som Sverige åtagit sig att bevara enligt Ramsarkonventionen är också särskilt känsliga fågelområden.

Minimera risk och störning för fåglar

Med god planering och genom att undvika platser där risker för kollision eller störning bedöms som stora går det att förebygga störning och minska risker att fåglar påverkas negativt. Det är svårt att i sent skede, när verken är uppförda, åtgärda problem om det visar sig att fåglar förolyckas eller störs. Val av plats för etablering är därför mycket viktigt. I ett tidigt skede och innan val av plats för lokalisering fastställs bör boplatser och viktiga flygvägar ha identifierats.

Det krävs god kännedom om vilka fåglar som använder området eller om det utgör en viktig rastplats eller betydande flyttstråk. Inventering av fåglar bör ske under minst två häckningssäsonger, det vill säga vårvinter till och med tidig höst. Det är viktigt att undvika att bygga anläggningen under perioder som är känsliga för fågellivet, främst häckningstider men även flyttningstider. Under drifttiden bör underhåll och service av anläggningarna minimeras under samma perioder.

Fladdermöss

Fladdermöss har långsam reproduktionstakt och är i detta avseende känsliga för ökad dödlighet. Att fladdermöss dödats vid vindkraftverk har uppmärksammats i olika studier. Nattetid jagande fladdermöss attraheras av insekter som samlas runt vindkraftverken. Jaktreviren är ofta stora. Största riskerna för fladdermössen finns troligen längs vissa kuster och i andra områden som har rik tillgång på insekter, speciellt på hösten. Flyttande arter samlas vid uddar innan de flyger ut över havet. Förmodligen sker detta också vid större sjöar. Det har visat sig att flyttande arter drabbas hårdare än andra.

När fladdermöss på sträckflykt passerar enstaka vindkraftverk, flyger de oftast på så låg höjd att risken för kollisioner bör vara liten. Vad som händer när fladdermöss passerar stora vindkraftsparker till havs är svårt att kartlägga, då eventuellt döda djur inte kan återfinnas. Det är vid svaga vindar när insekter samlats och fladdermöss lockas att jaga i höjd med rotorbladen som risken kan bedömas som stor. En kartläggning av eventuell förekomst av fladdermöss och deras sträckningsvägar ska ingå i miljökonsekvensbeskrivningen. 

Minimera risk och störning för fladdermöss

Tidiga undersökningar underlättar en bedömning av risken för problem. Länsstyrelsen kan ibland bidra med regionalt och lokalt kunskapsunderlag men det kan också krävas inventering av området som planeras för utbyggnad av vindkraft.

Att stänga av vindkraftverken vid svaga vindar (under cirka 6–7 m/s) minskar kraftigt de negativa effekterna för fladdermöss.

Vindkraftverk i för fladdermöss viktiga flygstråk bör undvikas. Risken för problem är större i vissa områden än i andra. Det är till exempel känt att vissa lägen kring Sydsveriges kuster kan medföra större kontakt med passerande fladdermöss, här avråds redan nu från sådan lokalisering. Ett alternativ kan vara att med noggranna undersökningar avgränsa de mest koncentrerade flygstråken genom observationer och registreringar i de aktuella havsområdena. Utöver flygstråken kan det finnas områden som regelbundet erbjuder mycket föda i form av flygande insekter och olika smådjur i vattenytan. Detta kan också undersökas genom avlyssning och spaning med strålkastare samt genom automatisk registrering.

Läs mer om fladdermöss och åtgärder för att minimera skaderisker i Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för barbastell.

Läs Naturvårdsverkets Handlingsprogram för skydd av fladdermöss.

Buffertzoner

I Vindvals syntesrapport Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss, finns på sidorna 65–66 en beskrivning av buffertzoner vid häckningsplatser eller vistelseplatser för hotade och känsliga fågelarter. Buffertzonerna är inte vetenskapligt baserade, utan grundas på försiktighetsprincipen och bästa möjliga bedömning. De ska ses som en rekommendation. Vindvals rapport följer rekommendationer från Sveriges Ornitologiska Förening.

Läs Vindvals syntesrapport på Naturvårdsverkets webbplats.