Rådighet över vattnet
Den som anlägger vindkraftverk och drar kablar i vatten utövar vattenverksamhet. Vattenverksamhet är anmälnings- eller tillståndspliktig.
Att skaffa sig rådighet
För att få bedriva vattenverksamhet ska du som verksamhetsutövare ha rådighet över vattnet – rätt att förfoga över vattnet – inom det område där du ska bedriva verksamheten. Kravet på rådighet gäller för all slags vattenverksamhet. Det är upp till sökanden att skaffa sig rådighet. Reglerna om rådighet finns i 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. Vad som är vattenverksamhet definieras av 11 kap. 2 § miljöbalken.
För enskilda vattenområden, vattenområden som hör till enskilda fastigheter, kan sökanden få rådighet genom förvärv av fastigheten eller avtal med ägaren.
På allmänt vatten lämnar Kammarkollegiet rådighetstillstånd.
I vissa fall kan tvångsvisa förvärv enligt expropriationslagen (1972:719) bli aktuella. En expropriationsansökan ställs till regeringen.
Sjöfartsverket har rådighet över allmänna farleder och allmänna hamnområden.
Rådighet - en legitimationsregel
För tillståndsmyndigheterna fungerar kravet på rådighet som en legitimationsregel. Regeln återspeglar sökandens principiella rätt att vidta olika åtgärder med eller i vattnet.
Rådighet över enskilt vatten
Vattenområden inom Svenskt territorium är antingen enskilda eller allmänna. Vattenområden som hör till fastigheterna är enskilda och rådigheten är kopplad till äganderätten. För enskilt vatten kan rådighet överföras via frivilliga avtal.
Rådighet genom frivillighet
Ofta följer rådigheten av att verksamhetsutövaren själv äger den fastighet som vattenverksamheten berör. Avtalad rådighet i form av servitutsrätt eller tomträtt ger också tillräcklig rådighet i tillståndshänseende. En mer tidsbegränsad rådighet, till exempel i form av ett nyttjanderättsavtal, kan vara tillräcklig om även vattenverksamheten görs tidsbegränsad av tillståndsmyndigheten.
Rådighet genom tvång
Under vissa begränsande förutsättningar kan rådighet över annan fastighets vattenområde ges tvångsvis genom en lantmäteriförrättning. Det kan ske antingen genom ett servitut eller genom tvingande överföring av mark från en fastighet till en annan (fastighetsreglering). Reglerna om servitut och om fastighetsreglering finns i 7 kap. respektive 5 kap. fastighetsbildningslagen. En lantmäteriförrättning handläggs av Lantmäteriet.
Det finns även vissa, om än starkt begränsade, möjligheter att expropriera fram rådighet i form av äganderätt, nyttjanderätt eller servitutsrätt enligt expropriationslagen. En expropriationsansökning ställs till regeringen.
Rådighet över allmänt vatten
Vattenområden är antingen enskilda eller allmänna. Allmänt vatten tillhör inte fastigheterna. Rådigheten hör till staten.
Staten har rådighet över allmänt vatten
Enligt vedertagen uppfattning anses rådigheten över det allmänna vattnet höra till staten. Staten företräds i detta sammanhang av Kammarkollegiet. Om Kammarkollegiet väljer att lämna statens särskilda medgivande åt verksamhetsutövaren, ger denna speciella form av rådighet den giltiga rådighetslegitimation som krävs för de tillståndsprocesser som omgärdar en vattenverksamhet.
Regeringen har rådighet över kontinentalsockeln
I havets allmänna vatten gäller särskilda regler för havsbotten/kontinentalsockeln under vattnet. Staten förfogar över kontinentalsockeln genom i första hand regeringen. Eftersom en vindkraftsverksamhet medför åtgärder med havsbotten fordras även tillstånd från regeringen.
