Rättsfall

M 5750-21

Vindparken i Sidensjö (48 vindkraftverk) fick tillstånd 2011, varvid ett utredningsvillkor meddelades för påverkan av rennäringen i området. Tillståndshavaren ansökte 2017 om fastställande av slutliga villkor, då utredningen ansågs färdig.

Miljöprövningsdelegationen fastställde villkor om årliga samråd med berörda samebyar, bidrag till stödutfodring, tekniska hjälpmedel för flytt av renar, hjälp vid splittring av renhjorden samt säkerhetsföreskrifter vid risk för iskast (MPD/Västernorrland 2019-06-13; dnr 551-7480-17).

Bolaget överklagade till mark- och miljödomstolen och yrkade dels att tre av villkoren skulle skrivas om till ekonomisk kompensation, dels ändring av villkoret om avstängning vid iskast.

Mark- och miljödomstolen avslog yrkandena om ekonomisk kompensation, men förtydligade tre av villkoren. Däremot ogillade domstolen yrkandet om begränsning av antalet dagar som tillståndshavaren måste stänga av vindkraftverken vid risk för iskast med hänvisning till att en sådan situation kan uppstå vid flera tillfällen och längre perioder (MMD/Östersund 2021-04-19; M 2113-19).

Bolaget överklagade till MÖD.

MÖD omformulerade villkoren till ett gemensamt villkor om ekonomisk kompensation och tidsbegränsade villkoret om avstängning vid iskast.

Det är i enlighet med bolagets inställning nödvändigt att kunna överblicka vilka kostnader eller andra olägenheter som kan uppstå genom de villkor som fastställs i ett tillstånd.

De meddelade villkoren brister i grundläggande krav på förutsägbarhet och riskerar att bli oskäligt betungande för verksamhetsutövaren, varför ett förtydligande och en begränsning är nödvändig. Det sammanlagda beloppet för stödutfodring, flyttning av renhjordar och tekniska hjälpmedel vid splittring av renarna bör därför fastställas till högst 1,3 Mkr under hela tillståndsperioden.

När det gäller villkoret om avstängning av vindkraftverken vid iskast bör det tidsbegränsas för att vara förutsägbart och inte gå utöver vad som är skäligt enligt de allmänna hänsynsreglerna (jfr. MÖD 2018-04-13; M 3648-17). Här godtar MÖD bolagets förslag om högst tre dygn per tillfälle och två gånger per vinterbetesperiod.

M 14978-21

Miljöprövningsdelegationen avslog en ansökan om tillstånd till 17 vindkraftverk på Kusberget i Bräcke med hänvisning till att kommunen hade avstyrkt exploateringen (MPD/Västernorrland 2021-06-30; dnr 551-11204-2021).

Sökanden överklagade till mark- och miljödomstolen och anförde att delegationen borde ha avvaktat då kommunen inom kort skulle ta ett nytt beslut och att det gamla beslutet inte hade vunnit laga kraft då det var föremål för laglighetsprövning i förvaltningsrätten. Mark- och miljödomstolen menade däremot att inget av detta var skäl för att ändra beslutet om avslag (MMD/Östersund 2021-11-24; M 2091-21). Bolaget överklagade till MÖD.

Med ändring av mark- och miljödomstolens dom upphävde MÖD miljöprövningsdelegationens beslut och återförvisade ärendet dit.

Kommunen har tagit ett nytt beslut om att tillstyrka etableringen av vindkraftsparken, varför det numera saknas skäl att avslå ansökan på den grunden. Handläggningen av ärendet bör alltså fortsätta i miljöprövningsdelegationen.  

I ett mål om tillstånd till fem vinkraftverk har MÖD instämt i mark- och miljödomstolens bedömning att ett av verken inte kan tillåtas pga. risken för otillåten påverkan på en närbelägen tjäderspelplats. Därvidlag har de kommande ändringarna i artskyddsförordningen ansetts sakna betydelse, då en sådan placering skulle strida mot artikel 5d i fågeldirektivet om förbud mot avsiktliga störningarav betydelse för arten.

M 610-21

Bakgrund:
MPD/Östergötland meddelade 2017 tillstånd till en gruppstation om fem vindkraftverk. Efter överklaganden från enskilda och en miljöorganisation avslog MMD/Växjö ansökan med hänvisning till otillåten påverkan på arter av fladdermus.MÖD ändrade och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen då man ansåg att verksamheten kunde tillåtas med användningen av stoppteknik, så kallad BAT-mode. Därefter meddelade MMD/Växjö tillstånd för fyra av vindkraftverken, men ansåg att ett verk (nr 4) låg för nära en skyddsvärd tjäderspelplats och därför var förbjuden enligt 4 § artskyddsförordningen och den rättspraxis om skyddsavstånd som utvecklats under den bestämmelsen (jfr.MÖD 2019-12-16; M 1845-19).Bolagetoch enskilda överklagade till MÖD, varvid bolaget begärde vilandeförklaring till dess de nya reglerna i artskyddsförordningen hade trätt i kraft den 1 oktober 2022.

MÖD: 
MÖD avslog yrkandet om vilandeförklaring och fastställde underrättens dom med ändring av ett villkor om iskast.

Domskäl:
Verk 4ligger 400 meter från en tjäderspelplatssom är särskilt skyddsvärd för fågelns fortbestånd i området.Den föreslagna placeringen kan därmedmedföra sådana störningar för arten attspelplatsens kontinuerliga ekologiskafunktion som fortplantningsområde skadas eller förstörs. Risken för en sådan störning är såpassförutsebar och sannolik att den får ses som avsiktlig.Störningen riskerar också att påverka den lokala tjäderpopulationen negativt, varför den inte saknarbetydelse för att uppnå syftet med fågeldirektivet. Vid en sådan bedömning skulle etableringen av verk 4komma i konflikt med artikel 5d i fågeldirektivet, varför den kommande ändringen av artskyddsförordningen saknar betydelse.

Kategori:
Fåglar och fladdermöss

Sökord:
Stora Lönhult, Brokafall, artskydd, tjäder, tjäderspelplats, skyddsavstånd, avsiktlig störning, 4 § artskyddsförordningen, 2 kap. 6 § miljöbalken

M 9079-20

Skogsstyrelsen beslutade att bilda ett biotopskyddsområde i Lilla Edet (SKS 2019-12-19; dnr SK38/2018).

Affärsverket Svenska kraftnät överklagade beslutet och yrkade att gränsen för området skulle justeras så att det inte berörde en ledningsgata med sidoområden i skogen.

Mark- och miljödomstolen avslog överklagandet med hänvisning till att biotopskyddsområdet inte i sig innebär att utnyttjandet av den aktuella kraftledningen som är av riksintresse påtagligt försvåras (MMD/Växjö 2020-07-22; M 267-20).

Svenska kraftnät gick vidare till MÖD och pekade bl.a. på att det var svårt att få dispens för att trädsäkra ledningar i anslutning till biotopskyddsområden (jfr MÖD 2019-12-12; M 8785-18).

MÖD avslog överklagandet.

Ravinskogen om 4,1 hektar domineras av äldre askar och ekar och har höga bevarandevärden. Skogsstyrelsen har bedömt att området är en av länets mest värdefulla skogliga miljöer och att det är motiverat att besluta om biotopskydd.

MÖD finner inte anledning att ifrågasätta detta, samtidigt som det kan konstateras att skyddet av den befintliga 400 kV-kraftledningen också är ett starkt samhällsintresse.

Biotopskyddet kan försvåra användningen av kraftledningen, men omfattningen av framtida riskträd kommer troligen att vara begränsad. Det bör därför vara möjligt att lösa en konflikt mellan de två intressena genom dispensprövning. En sådan ska visserligen tillämpas strikt, men det är klarlagt att angelägna allmänna intressen kan utgöra särskilda skäl (se t.ex. MÖD 2005:73 som gällde åtgärder för att öka trafiksäkerheten). Det åligger dock sökanden att påvisa risken med det träd som måste fällas för att skydda ledningarna.

Mot den bakgrunden är det motiverat att biotopskyddsområdet får den beslutade omfattningen, varför överklagandet avslås.

P 14634-20

Miljö- och byggnadsnämnden avslog en ansökan om bygglov för tre vindkraftverk i Lomma (MBN/Lomma 2019-12-10; §194).

Beslutet motiverades med att det enligt översiktsplanen inte är lämpligt med sådana etableringar i kommunen av hänsyn till kulturmiljöintressena, landskapsbilden och försvarsintresset. Dessutom är den mark som ska tas i anspråk högklassig åkermark som bör bevaras för jordbruket.

Sökandebolaget överklagade till Länsstyrelsen som emellertid delade kommunens bedömning om skyddet av jordbruksmarken (Lst/Skåne 2020-04-16; dnr 403-1258-2020). Klaganden gick vidare till mark- och miljödomstolen som också avslog ansökan då den ansåg att utredningen inte hade visat att det var nödvändigt att ta den brukningsvärda jordbruksmarken i anspråk för vindkraftsexploateringen (MMD/Växjö 2020-12-04; P 2305-20). Klaganden vände sig då till MÖD.

MÖD upphävde den kommunala nämndens beslut och återförvisade ärendet dit för fortsatt behandling.

Översiktsplanen och vindkraftspolicyn i Lomma är så allmänt hållna att de inte kan tilläggas någon nämnvärd betydelse för prövningen av de tre vindkraftverken. Enligt 3:4 MB får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på tillfredsställande sätt på annan mark.

Det är klart att lokaliseringen ska ske på brukningsvärd jordbruksmark, men också att vindkraft är ett väsentligt samhällsintresse. En exploatör måste därför visa att det inte finns annan mark som är bättre lämpad för ändamålet (jfr MÖD 2018-04-09; P 5481-17, MÖD 2018-11-09; P 8280-17 och MÖD 2021-09-27; P 3488-20). Sökanden har gjort en utredning om lämpliga placeringar av vindkraftverken som omfattar 13 kommuner inom elområde 4, inbegripet några platser på skogsmark.

Trots att flera av dessa områden pekats ut av kommunerna som lämpliga för vindkraft, har de ansetts mindre lämpliga av olika skäl, t.ex. att de varit för små eller redan upptagna av annan exploatering, deras närhet till bostäder eller av hänsyn till artskyddet. Sammantaget visar alltså bolagets lokaliseringsutredning att det inte finns någon annan från allmän synpunkt lämplig mark för den lovsökta åtgärden.

Då MÖD inte heller håller med kommunen om att vindkraftsexploateringen skulle kräva detaljplan har det inte funnits fog för nämnden att avslå ansökan. Mot den bakgrunden ska ärendet återförvisas till kommunen för fortsatt handläggning.