Människa, Energisystem och Samhälle

Programmet Människa, Energisystem och Samhälle är en satsning på utmaningsorienterad forskning som är tänkt att ge nya insikter på energi- och klimatfrågornas komplexa samspel och motsättningar. Det kan handla om människors och aktörers beslut och ageranden, relationer mellan människor, tekniska lösningar och institutioner såsom politik, lagar, regler, normer, praktiker och marknader.

Programmets utgångspunkt är att hållbara energisystem och minskade klimatutsläpp kräver ny modig kunskap och kompetens. Det ska kunna öppna för nya möjligheter, alternativ och arbetssätt för hantering av energi- och klimatfrågorna som idag kan verka både orealistiska och olönsamma. De komplexa sambanden mellan energi- och klimatfrågorna och andra samhällsfrågor nationellt och internationellt är i fokus.

Forskningen inom programmet ska bidra med nya insikter, ökad förståelse och förmåga hos alla former av samhällsaktörer att agera och fatta beslut i frågor som kan leda till hållbara energisystem och minskade klimatutsläpp i enlighet med Parisavtalet.

Forskningsprogrammet är en av Energimyndighetens satsningar som efterfrågar en mångfald av vetenskapliga och samhälleliga perspektiv och frågeställningar inom tvärvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Forskning som genomförs om och med andra samhällsaktörer uppmuntras.

Programmet omfattar tidsperioden 2017-11-01 – 2022-12-31 med en total budget om 160 miljoner.

  • Människa (människor i energisystemen)

    Människor, det vill säga aktörer, gör hela tiden göra val och tar beslut om mål och åtgärder, exempelvis genom:

    • beslut i vardagslivet,

    • vid avvägning av politiska intressen i formella och informella rum,

    • i samarbete mellan nätverk av aktörer,

    • vid entreprenörers val av affärsstrategier liksom

    • vid regioners beslut om energi- och klimatmål som alla har stor inverkan på energisystemen och klimatutsläppen.

    Åtgärder riktade för att förändra aktörers beslut kan bidra till minskade energi- och klimatutsläpp och underlätta för samspel i energisystemen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att information ofta inte är tillräckligt. Människors vanor och ageranden är svåra att ändra på och vi agerar på olika sätt i olika situationer, vare sig det är på jobbet, i skolan, på semestern eller i hemmet. Dessutom är energianvändning, eller störningar i energiförsörjningen, något som de allra flesta av oss inte tänker på i vår vardag.

    Det behövs kunskap med modiga perspektiv med utgångspunkt i aktörer och deras verkliga beslutsprocesser, handlingar och livsstilar som kan bidra med kunskap om varför och hur de faktiskt agerar samt vad eller vem som kan förändra det. Kunskap behövs även om de dubbelriktade sambanden mellan aktörers ageranden och deras omgivande politiska, sociala och materiella miljöer. Dessutom behövs kunskap som gör att vi ser på nya sätt på de påstådda glappen mellan lösningars teoretiska potential och dess verkliga resultat i praktiken så att dessa glapp suddas ut.

  • Energisystem (perspektiv på energisystemen)

    Energisystemen utgörs av olika kombinationer av aktörer, marknader, teknik och infrastruktur samt institutioner såsom politik och lagar, samt arbetssätt och sociala värderingar som är sammanlänkade med varandra.

    Energisystemen är många, ofta med olika system- och sektorsgränser, och har ofta byggts upp under långa tidsprocesser med egna affärsmodeller och riskkalkyler.

    Energisektorn är också sammankopplad med en rad samhällsfunktioner och aktörer med olika intressen. Detta gör systemen svåra att förändra och i förändringsprocessen skapas nya frågor. Exempelvis kan skiftet bort från fossila bränslen, kampen mellan stor- och småskaliga lösningar med nya aktörsroller som följd, och samhällets digitalisering skapa nya samspel men också nya motsättningar som försvårar styrning och utveckling av systemen inklusive aspekter för energiförsörjningen. Här kommer vissa branscher och aktörer sannolikt att vinna, och andra förlora beroende på vilka utvecklingsvägar energi- och samhällssystemen tar i framtiden.

    Här behövs ökad kunskap från en mångfald av perspektiv på energi- och innovationssystemen med olika systemgränser, frågeställningar och metoder för möjlighet att öka förståelsen för samförstånd respektive motsättningar och intressekonflikter mellan energisystemens aktörer och delar, hur förändringar av systemen kan komma till stånd samt effekter av det. Det är också viktig vid försök att förutspå inriktningsvägar för energisystemen eftersom vi inte säkert vet vilken kunskap som blir mest central när vi skapar framtidens energisystem och samhälle.

  • Samhälle (energi- och klimatpolitiska frågor i nationella och internationella sammanhang)

    Energi- och klimatfrågornas internationella karaktär skapar stort behov av kunskap för ökad förståelse för hur omvärldens förändringar, inklusive frågor om geopolitik och säkerhet, kan påverka aspekter som rör utveckling av såväl globala som nationella energi- och klimatrelaterade frågor och aktiviteter på olika platser i världen.

    En stor utmaning är att behovet av att förbättra möjligheterna att genomföra Parisavtalets mål och att höja länders ambitionsnivåer för att minska sina utsläpp på både kort och lång sikt. Här är det viktigt att ta olika samhällsaktörers och länder i beaktande eftersom deras historia, hantering av naturrelaterade resurser, politisk kultur, ekonomiska och administrativa förutsättningar kan påverka deras möjligheter till förändring. Dessutom kan olika former av hot mot energiförsörjningen och digitaliseringen försvåra styrning av energi- och oljemarknaderna liksom skapa nya energisäkerhetsrelaterade utmaningar.

    Här behövs ökad kunskap som kan bidra till uppfyllande av Parisavtalets mål inklusive hur länder kan öka sina ambitioner för minskade utsläpp. I detta ingår hur länder tar fram och implementerar mål och strategier för minskade energi- och klimatutsläpp samt relationen till finansierings- och ansvarsfrågor för åtgärderna. Kunskap behövs också om tekniköverföring mellan länder såväl som hur geopolitiska händelser och trender påverkar riskhantering och hantering av sårbarheter i energi- och klimatfrågorna.

  • Mål 2022

    Kunskap och kompetens

    • Modig kunskap om komplexa samspel mellan energi-, klimat- och samhällsutmaningarna finns tillgänglig och det möjliggör förändring.
    • Policyrelevanta system- och samhällsorienterade analyser av energisystemen finns tillgängliga och bidrar till förändring.
    • Forskare och samhällsaktörer samverkar och bidrar gemensamt till förståelse och förändring.
    • Svenska forskare inom programmets forskningsområden deltar i och är efterfrågade som deltagare i internationella forskningssamarbeten.
    • Det finns etablerade tvärvetenskapliga forskningsmiljöer via samarbeten mellan forskare verksamma inom samhällsvetenskap/humaniora och teknik-/ naturvetenskap.

    Skapa dialog och förmedla kunskap och kompetens

    • Forskare och samhällsaktörer inom offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle kommunicerar regelbundet med varandra.
    • Det finns etablerade arenor för dialog och samverkan där aktörer inom akademi, näringsliv, offentlig sektor och civilsamhälle möts.
    • Sverige förmedlar kunskap och är drivande i internationella energi- och klimatsamarbeten.
  • Jämställdhet och genus

    Andelen kvinnor i energisektorn utgör endast 25 procent och kvinnor har inte samma möjligheter att vara med och utforma hållbara energisystem.

    Ojämlik representation, oavsett samhälls- och energiområde, kan få olika följder vid beslut om mål och åtgärder på alla nivåer, samt vid användning av åtgärder som ska bidra till energi- och klimatpolitiska målen. På samma sätt påverkas förändring och teknisk utveckling av vem som utformar tekniken och av antaganden om hur energiomställning ska gå till och vem som ska använda de nya lösningarna. Skillnader med avseende på könstillhörighet kan även synas i människors energianvändning. Det är rimligt att anta att mäns och kvinnors idéer och ageranden kan se olika ut baserat på samhällets sociala strukturer. Liknande skillnader går att finna i en uppdelning mellan unga och gamla, skillnader i bostadsort samt i andra skillnader med avseende på socioekonomiska variabler. Dessutom finns skillnader beroende på var i världen vi befinner oss där en stor energi- och klimatrelaterad utmaning på vissa håll är att öka kvinnors tillgång på energi för att förbättra kvinnors hälsa såväl som att öka kvinnors möjligheter till lönearbete.

    Inom dessa ovanstående utmaningar behövs ökad kunskap genom analyser som kan uppmärksamma var olikheter finns, vad de beror på och effekter av det för att vidare kunna arbeta för att överbrygga, jämna ut och främja underrepresenterade perspektiv och deltagande när vi skapar energisystem hållbara i alla led.

  • Jämförelser i tid och rum

    Energi- och klimatfrågorna förändras över tid och frågorna och energisystemen kan ta olika utvecklingsvägar i framtiden. Dagens politiska beslut kommer sannolikt ha stor inverkan på energisystemen även på längre sikt, även om vi sannolikt inte har kännedom om alla förhållanden som kommer att råda i framtiden.

    Det gör att analyser baserade på dagens situation riskerar inlåsningar i befintliga tekniker och arbetssätt. Dessutom kommer omställningsprocesser att se annorlunda ut för olika länder och regioner, exempelvis till följd av geografiska, historiska och institutionella skillnader samt vilka energibärare som dominerar i respektive land eller region. Samband mellan olika platsers och sektorers energisystem såväl som historien för hur nationella och internationella relationer har hanterats under åren kan ha påverkat länders val och hantering av energi- och klimatfrågorna historiskt sett men också fortsätta påverka målsättningar och implementering av klimatrelaterade åtgärder i framtiden.

    Här behöver vi ökad kunskap som jämför och sätter energi- och klimatfrågorna i olika tidsmässiga såväl som rumsliga perspektiv såväl som i relation till andra samhällssektorer. Historiska perspektiv och jämförelser kan bidra med kunskap om tidigare energi- och klimatrelaterade val och tankesätt och hur de påverkar framtidens utveckling, på samma sätt som att framåtblickande ansatser kan öppna för alternativ som ter sig olönsamma eller orealistiska idag.

  • Policy i praktiken

    Målsättningar, policy och styrmedel såsom skatter, forskningsmedel, affärsutvecklingsstöd och kluster syftar till att påverka och styra olika delar av energi- och innovationssystem i önskvärd riktning. Samtidigt kan styrmedel bidra till både väntade resultat och få oanade effekter i praktiken när de möter mål och styrmedel för andra samhällssektorer. Det kan även finnas motsättningar mellan kort och lång sikt vit utformning av mål, policy och styrmedel.

    Metoder och modeller används ofta för att försöka förutspå effekter av styrmedel. Exempel är konsekvensanalyser såväl som samhällsekonomiska analyser. Samtidigt behöver vi öka kunskapen om hur policy verkar i praktiken i mötet med andra styrningsinstrument såväl som med regelverk inom andra sektorer och i förhållande till internationell policy. Behov finns av metodutveckling genom fler metoder och/eller en kombination av metoder.

    Det finns ett stort behov av kunskap som bidrar till att mål, styrmedel och lösningar utformas på sätt som gör att de i praktiken fungerar som det är tänkt. Här kan metoder och verktyg användas såsom modeller, policylabb och sandlådor, system- och konsekvensanalyser, process- och policyspårning, statistik och samhällsekonomiska analyser. Här finns även ett behov av kunskap om utvärderingar av energisektorn såväl som vad olika utvärderingsmetoder kan bidra med samt deras ändamålsenlighet.