Fokusområden

Transporteffektiv samhällsplanering

Genom ökad funktionsblandning och förbättrad tillgänglighet med gång-, cykel- och kollektivtrafik och samordnade godstransporter kan städernas attraktivitet öka. För att nå ett transporteffektivt samhälle är det viktigt att också tillgängligheten mellan olika stadskärnor och kringliggande mindre tätorter och landsbygd är goda.

Ökad kunskap behövs om hur det ömsesidiga samspelet mellan transportsystemet och lokaliseringen av bostäder och arbetsplatser fungerar i ett regionalt system av städer. Det krävs forskning och demonstration av hur samhällen både i stad och på landsbygden kan planeras för att, med bibehållen tillgänglighet, möjliggöra mer energieffektiva och hållbara transportmönster. Förutsättningarna skiljer sig åt mellan stad och landsbygd och det kommer därför krävas olika lösningar för att lösa de utmaningar som finns.

Transporterna i storstäder ökar och lösningar som effektivt kan frigöra och utnyttja det begränsade utrymmet har också stor exportpotential. Det behövs även mer forskning och demonstration om hur logistiken och transporterna i städerna ska utföras på ett energieffektivt sätt, både för gods- och persontransporter.

Styrmedel för ett mer transporteffektivt samhälle kan sägas handla om styrmedel som påverkar bebyggelse och transportsystem så att förutsättningar ges till kortare och färre resor med bibehållen eller förbättrad tillgänglighet för människor och gods. De kan också handla om val av alternativ till resor med bil och transporter med lastbil och om styrmedel som får användare av transportsystemet att förändra resandet och transporter för ett givet system.

Hållbara mobilitets-och transportkoncept

En viktig inriktning i programmet är att se på möjligheterna med att energieffektivisera person- och godstransporter genom utnyttjande av avancerade IT-lösningar och beteendeinriktade åtgärder och pröva att utvärdera olika lösningar. Metoder och arbetssätt för att utnyttja det mest energieffektiva trafikslaget vid varje enskilt tillfälle, för både gods- och persontransporter, behöver utvecklas. Transporter går mot att bli tjänster och det behövs ökad kunskap om affärsmodeller och om effekterna av de nya tjänsterna och användarmönstren.

Det är också av intresse att undersöka lösningar för transporteffektiv handel. Här kan man till exempel tänka sig ökad kollektivtrafik till och från köpcentrum, i kombination med hemkörningstjänster från desamma för den som handlar skrymmande varor.

Att arbeta på distans eller mötas resfritt i tjänsten kan bidra till att ersätta vissa resor. Enbart en teknisk utrustning räcker dock inte för att ersätta ett fysiskt möte med ett resfritt möte. Erfarenheter visar att det krävs flera moment, exempelvis omfattande utbildningar och en central projektledning, för att bygga upp en framgångsrik och frekvent användning av digitala mötesformer. Liknande utmaningar finns för distansarbete. Det tar tid och är ansträngande att lära sig nya sätt att arbeta och samarbeta, sätta sig in i nya programvaror och att lära sig nya mötestekniker. Om det inte finns incitament, tid och resurser för de anställda att göra detta, tenderar personerna att agera som vanligt med fortsatt resande till följd.

Energieffektivisering av befintliga transportlösningar

Det finns möjligheter att minska energianvändningen betydligt i transportsystemet genom ökad kunskap om hur själva transporten kan effektiviseras. Här behövs forskning och demonstration om hur samordnade gods- och tätortstransporter kan ske, hur fyllnadsgraden kan öka och hur rutterna kan optimeras etc. Utvecklingen inom digitaliseringen skulle här kunna bidra som en möjliggörare. Hur arbetssätten är i behov av förändring för att få till energieffektivare transportlösningar behöver analyseras.

Hur autonoma fordon kan komma att påverka vårt resebeteende och transportsystemet behöver analyseras. För autonoma fordon kan det finnas en energieffektiviseringspotential men även komponenter som kan öka trafik- eller transportarbetet. En viktig uppgift är därför att analysera ovanstående förändringar och ta vara på energieffektiviseringspotentialen och belysa andra eventuellt motverkande konsekvenser av dessa förändringar.

Överflyttning av transporter till energieffektivare trafikslag

Transportsystemet är mycket komplext, med många aktörer och beroenden till kringliggande områden. Det finns därför även ett behov av att övergripande studera hur ett energieffektivt transportsystem kan utformas, samt hur det passar in i det större energisystemet. Sådana systemstudier bör visa på möjliga vägval, och vilka konsekvenser olika vägval har. Det finns behov att skapa en gemensam målbild för ett hållbart transportsystem och utgå ifrån den för att utröna vilka åtgärder som behöver göras, och när, för att nå målbilden.

Den största ökningen av transportarbetet har godstransporterna på lastbil stått för under senare år. Det är därför intressant att analysera vilka energieffektiviseringspotentialer det finns för överflyttning av gods från vägtransporter till de andra trafikslagen järnväg respektive sjöfart. Grundläggande för att intermodala transportlösningar ska fungera är att det går att åstadkomma transportkedjor med en smidig överflyttning av gods mellan trafikslag. I och med att det intermodala transportsystemet i sig är mycket komplext krävs mer avancerade tillvägagångssätt för att denna typ av transporter ska kunna genomföras på ett energieffektivt sätt. Dessa måste studeras ur flera olika perspektiv då gods, passagerare, förare och fordon rör sig i ett och samma system och då olika typer av fordon ska interagera i trafiksystemet. Exempelvis kan interaktionen mellan IT och fordon, terminaler, lastnings- och lossningssystem skapa energieffektiviserande lösningar. Vilken betydelse användarbeteenden spelar samt hur olika former av styrmedel kan användas för att främja energieffektivare lösningar är också viktigt att belysa.

Forskning krävs kring vilka barriärer som finns för överflyttning mellan trafikslag. Tänkbara barriärer för godstransporter kan till exempel vara vanor och attityder, integritet, informationsbrist, minskad tidsprecision samt mindre kontroll över transportkedjan. Vad gäller överflyttning av persontransporter till kollektivtrafik kan bristande samordning mellan trafikföretag utgöra en barriär, och det är därför intressant att till exempel utveckla gemensamma betalningsmodeller och reseplaneringsfunktioner för olika kollektivtrafikaktörer.

Det krävs utveckling av metoder och incitament för att utnyttja den mest effektiva transportkedjan vid varje enskilt tillfälle, för både gods- och persontransporter. Även metoder för att kunna utvärdera och jämföra olika transportalternativ ur effektivitetssynpunkt behöver utvecklas.