Frågor och svar om CCS och stödsystemet

CCS är en förkortning för den engelska termen Carbon Capture and Storage. På svenska säger vi avskiljning, transport och lagring av koldioxid. Tekniken används för att skilja koldioxid från rökgaser i exempelvis en kraftvärmeanläggning, pappersmassaindustri eller andra industriella processer och sedan lagras den djupt under markytan för att minska utsläppen i atmosfären.

Bio-CSS innebär avskiljning, transport och lagring av koldioxid från organiskt material som redan bundit koldioxid under sin livstid, exempelvis skogsrester och träflis. Bio-CCS omnämns ibland också som BECCS.

Sverige har goda förutsättningar för bio-CCS i och med att vi har stora punktutsläpp av biogen koldioxid och det finns ett antal industrier i landet som satsar på att utveckla tekniken.

För att klara klimatpolitiska målet behövs negativa utsläpp, idag finns det ingen affärsmodell för detta samtidigt som bio-CCS leder till kostnader för företagen i form av produktionsbortfall eller ökad energianvändning vilket gör att statligt stöd behövs initialt.

Det finns inget beslut på var koldioxiden ska lagras men Energimyndigheten tog under 2021 fram ett förslag till avtal med Norge på uppdrag av regeringen.

Om Norge blir den plats som koldioxiden ska lagras kommer det att ske i geologiska formationer under havsbottnen i Nordsjön.

På sikt kan andra länder vara aktuella för lagring. Länder som kan vara aktuella för lagring måste ha industri och kompetens inom offshore och olja/naturgas som ligger till grund för teknik att lagra koldioxid i geologiska formationer under havsbotten.

Ett eventuellt svenskt lager ligger långt fram i tiden och kräver uppbyggnad av en industrisektor med kompetens och erfarenhet.

Det finns alltid en risk för läckage och avseende CCS är denna risk som störst under transporten, samt när koldioxiden ska pumpas ner i lagringsplatsen under havsbotten. För att minimera riskerna finns det ett omfattande regelverk med rigorösa föreskrifter som gäller under alla CCS-teknikens stadier.

Det finns också mycket erfarenhet att tillgå. Exempelvis erfarenheter av riskminimering vid transport av naturgas som går att applicera inom CCS. I andra länder har man erfarenhet av geologisk lagring av koldioxid från flera decenniers arbete inom området. Exempel är Sleipner- och Snövitfälten i Norge.

Omvänd auktion betyder att den som erbjuder tjänsten att avskilja, transportera och lagra koldioxid till lägst kostnad per ton vinner auktionen.

Företag med utsläpp av biogen koldioxid, som exempelvis kraftvärmeanläggningar, pappers- och massabruk och andra industrier kan delta i auktionerna.

Aktörer med utsläpp av biogen koldioxid kan delta i auktionsförfarandet. Aktörer med vinnande bud kan få stöd till kostnader för avskiljning, transport och lagring. Stödet kan täcka kostnader för investeringar och drift. I detta fall avser vinnande bud den som lämnar lägst pris.

Energimyndigheten kommer i god tid innan auktionen startar att informera om detaljer och tidplan för hur själva auktionsförfarandet kommer att gå till.

I dagsläget finns ingen marknad eller lönsamhet i bio-CCS, det blir i stället enbart en kostnad för företagen genom ett produktionsbortfall eller ökad energianvändning. Då det handlar om långa investeringscykler och att det kommer att ta tid att bygga de anläggningar och den infrastruktur som måste finnas på plats för att Sverige ska nå målet om nettonollutsläpp till 2045, krävs statligt stöd initialt för att stimulera verksamhet inom bio-CCS.

Den klimatpolitiska vägvalsutredningen (SOU 2020:4) konstaterar att den realiserbara potentialen för bio-CCS i Sverige uppgår till minst 10 miljoner ton biogen koldioxid per år i ett 2045-perspektiv.

Stödsystemet handlar om att möjliggöra en kompletterande åtgärd och att åstadkomma negativa utsläpp. CCS från fossila källor kan bidra till minskade utsläpp men inte till negativa utsläpp.

Stöd till CCS som helhet omfattas dock i Energimyndighetens arbete med forskning och innovation samt investeringar inom Industriklivet.

Det ingår också i Energimyndighetens roll som nationellt centrum för CCS att främja implementering av CCS, även från fossila källor, i Sverige.

Industriklivet

Energimyndigheten roll som nationellt centrum för CCS

Nej, all koldioxid som exporteras från anläggningar i Sverige får inte i något skede av avskiljningen, transporten eller lagringen användas för eller bidra till utvinning av olja eller naturgas. Detta kommer försäkras i lagringsavtal med respektive lagringsland.