Kyotoprotokollet
Kyotoprotokollet är en internationell överenskommelse som förhandlades fram 1997 och som trädde i kraft 2005. Syftet är att minska klimatutsläppen genom bindande åtaganden för de utvecklade länderna (så kallade Annex 1-länder).
Länderna hade under Kyotoprotokollet möjlighet att uppfylla en del av sina åtaganden genom insatser i andra länder. För detta ändamål skapades två samarbetsformer, Clean Development Mechanism (CDM) och Joint Implementation (JI).
Sveriges program för internationella klimatinsatser inrättades av Energimyndigheten 2002, för att stödja klimatinsatser i andra länder och bidra till att Sverige skulle klara sina utsläppsmål under Kyotoprotokollet.
Under 2002–2021 har insatserna inneburit finansiellt stöd om 956 miljoner kronor till enskilda projekt och 899 miljoner kronor till fonder som i sin tur givit finansiellt stöd till klimatprojekt i utvecklingsländer. Totalt har projekten åstadkommit utsläppsminskningar motsvarande 31,6 miljoner ton verifierade koldioxidekvivalenter fram till årsskiftet 2021/2022.
Hälften av utsläppsminskningsenheterna (levererade och planerade) kommer från projekt inom förnybar energi, såsom vind-, vatten- och solenergi. Ungefär en fjärdedel kommer från energieffektiviseringsprojekt och resterande fjärdedel kommer från projekt som avser bio-, deponi- och metangas.
Under 2021 levererades cirka 900 000 utsläppsminskningsenheter och myndigheten betalade ut cirka 58 miljoner kronor till projekt och fonder. Energimyndigheten har kontrakt om ytterligare cirka 79 miljoner kronor finansiellt stöd till projekt och fonder. Cirka 2,1 miljoner ton utsläppsminskningsenheter förväntas levereras till Energimyndigheten 2022-2025.
Sveriges insatser för internationella klimatinsatser är nu i en övergångsfas, eftersom insatser under Kyotoprotokollet för närvarande fasas ut samtidigt som insatser under Parisavtalet startar. Insatserna under Kyotoprotokollet avslutas 2025, med de sista utbetalningarna 2022.
