Färdplanens åtgärdsområden

I Energimyndighetens förstudie konstaterades att lokal förankring är en av grundförutsättningarna för omställning av energisystemet på Gotland. För att satsningarna på Gotland som omställningspilot ska bli lyckade är det avgörande att boende och verksamma på ön är delaktiga i processen. Det är också avgörande att de som ska genomföra omställningen har kapacitet att göra det, vad gäller kunskap, tid och ekonomiska resurser.

Vi har identifierat ett behov av att kunna informera och höja kunskapen om vilka möjligheter som finns för den enskilde individen, föreningen och företagaren att bidra till omställning av energisystemet. Förutom kunskap krävs förbättrade förutsättningar i hur individer och organisationer kan konkurrera i befintliga och kommande utlysningar.

Förutsättningarna för att producera el från vind och sol är mycket goda på Gotland. En viktig förutsättning för att kunna öka elproduktionen på Gotland är att anpassa och förstärka det regionala och lokal elnätet på Gotland. För att minska risken för avbrott och öka vindkraftsproduktionen finns (återigen) planer på en tredje kabel till fastlandet.

En elektrifiering av de industriella processerna förväntas tredubbla efterfrågan på el och elektrifiering av andra sektorer kan också leda till ökad efterfrågan. Utmaningen i det gotländska elsystemet ligger i att möjliggöra för ökad produktion av förnybar el och en ökad efterfrågan på el och fortsatt ha ett elsystem som uppfyller de energipolitiska grundpelarna om hög leveranssäkerhet, konkurrenskraft och ekologisk hållbarhet.

Detta kan uppnås med en kombination av lösningar där batterilager, flexibilitet och landanslutning kan komplettera varandra. För att möjliggöra detta krävs kontinuerlig dialog mellan berörda privata och offentliga aktörer.

En av de största utmaningarna på Gotland är den energi- och koldioxidintensiv industrin. Företagen på Gotland är på många sätt världsledande i sin produktion samtidigt har de mycket stor klimatpåverkan. Genom övergång till hållbara och fossilfria energikällor såsom biobränslen och elektrifiering finns möjligheter att minska utsläppen kraftigt.

För att möjliggöra denna övergång krävs såväl forskning, innovation och demonstration likaväl som robust och säker tillgång på energi. Om de stora industriella processerna på Gotland elektrifieras så kommer elsystemet ställas inför stora utmaningar, både vad gäller de fysiska förutsättningarna i nätet och en kraftig ökad efterfrågan på el.

För att möjliggöra fossilfria transporter till, från och på Gotland måste satsningar ske för att möjliggöra så väl effektiva som fossilfria transporter. Åtgärder för att skapa ett transporteffektivt samhälle, energieffektiva fordon och omställning till fossilfria drivmedel är alla viktiga. För att målet om 70 procents minskning av utsläppen från inrikes transporter, senast år 2030 jämfört med 2010, krävs en markant ökning av takten i omställning av transportsystemet.

För att lyckas krävs såväl innovation och demonstration som åtgärder som direkt främjar omställning till ett fossilfritt transportsystem och säkrar en trygg drivmedelstillgång på Gotland. För att möjliggöra omställning av transportsystemet finns även behov av regelutveckling inom andra politikområden, till exempel inom bygg, elmarknad och förnybara drivmedel, inom EU och Sverige.

Byggnadsbeståndet på Gotland är relativt gammalt och många byggnader är byggnadsminnen, vilket kan vara en utmaning ur energiperspektiv. Gotland har även en hög andel fritidsbebyggelse. Vid både nybyggnation och vid renovering finns dock stor potential att skapa en resurseffektiv bebyggelse på Gotland genom både kunskapshöjande insatser och demonstrationsprojekt för energieffektivisering och användandet av förnybar energi.

De areella näringarna har stor potential när det gäller energieffektivisering och Samtidigt är det en utmaning att helt eliminera växthusgasutsläppen från de areella näringarna. Sammantaget ser vi att de areella näringarna är en möjliggörare för ett hållbart energisystem. För att lyckas med omställningen krävs såväl ökad kunskap och vilja, som regelutveckling och stöd för att stödja energiomställningen i lantbruket och livsmedelsindustrin.

Vid omställningen till ett mer hållbart energisystem måste vi beakta målet om en trygg energiförsörjning i förhållande till hela hotskalan. Den säkerhetspolitiska utvecklingen i vår nära omvärld aktualiserar detta. Att energiförsörjningen är resilient, dvs. har förmåga att motstå och återhämta sig efter störningar är i ett högteknologiskt samhälle allt viktigare.

Förmågan att hantera störningar i energiförsörjningen under fredstid har betydelse för landets försvarsförmåga. Samhällets krisberedskap är en central utgångspunkt för utvecklingen av totalförsvaret.