Resan till ett mer elektrifierat samhälle

För att vi ska kunna säkra en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning krävs en mycket stor mängd ny elproduktion och en utbyggnad av det befintliga elnätet. Redan nu behöver samhället agera så att användning, distribution och produktion av el går i takt.

I och med den ökade efterfrågan på el ser vi att samtliga fossilfria kraftslag behövs. En viktig del i omställningen är därmed att underlätta för utbyggnad av fossilfria kraftslag.

Lika viktigt som att öka produktionen av el är att främja en flexibel och resurseffektiv elanvändning. Samma sak gäller forsknings-, innovations- och utvecklingsarbetet runt andra centrala delar i ett framtida energisystem såsom energilagring, efterfrågeflexibilitet, och infrastruktur.

7 behovs- och åtgärdsområden listas i rapporten Utvecklingsvägar för elproduktion.

Ett exempel är att det behöver bli fler som arbetar inom energibranschen – såväl ingenjörer, elektriker och montörer som forskare, investerare och myndighetspersoner. Energimyndigheten har fått uppdraget att skapa en kraftsamling kring kompetensförsörjning för elektrifieringen.

Mer information finns i vår rapport Framtidens elektrifierade samhälle.

Utvecklingsvägar för elproduktion

Framtidens elektrifierade samhälle (Energimyndighetens webbshop)

Det är i huvudsak företag på en internationellt konkurrensutsatt marknad som driver utvecklingen av fossilfri el framåt och är de som ska genomföra de flesta investeringarna inom industrin och elsektorn.

Samtidigt måste utvecklingen kombineras med nationella målsättningar, regelverk och samhällsbehov som kräver insatser från allt från kommuner till myndigheter.

EU har genom förordningen om en europeisk klimatlag satt upp ett bindande mål om att uppnå klimatneutralitet senast 2050 och åtagit sig att minska utsläppen med minst 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer.

Ur ett strikt elektrifieringsperspektiv har EU exempelvis beslutat införa ett förbud mot att sälja bilar och lätta lastbilar till år 2035 som inte drivs av el eller elektrobränslen och det görs stora satsningar på vätgas som ersättare till fossila bränslen. Vilket kommer att leda till en kraftigt ökad efterfrågan på el.

Som en följd av Rysslands krig mot Ukraina har EU också genomfört en rad krisåtgärder för att hantera de ovanligt höga energipriserna som uppstått samt föreslagit åtgärder för att långsiktigt bryta det europeiska beroendet av Ryssland som energileverantör samt beroendet av fossila bränslen. Insatserna är både åtgärder som syftar till att klara klimatmålen samtidigt som det också ökar den europeiska försörjningstryggheten.

I Tidöavtalet pekar samarbetspartierna ut att budgeten ska ses över i relevanta delar i syfte att fokusera medlen till de stöd som har störst påverkan på de centrala utmaningarna för att minska utsläppen av växthusgaser: industrins omställning – såväl befintliga verksamheter som banbrytande tekniker – samt laddinfrastrukturen för att möjliggöra transporternas elektrifiering.

I Energimyndighetens långsiktiga scenarier över Sveriges energisystem ser vi att elbehovet kommer öka kraftigt. Det kan handla om en ökning från 70 procent upp till 160 procent till år 2050.

Störst potential att bidra har landbaserad vindkraft, befintlig kärnkraft, havsbaserad vindkraft och ny kärnkraft, men alla fossilfria kraftslag kommer att behövas.

Det finns flera möjliga utvecklingsvägar för elsystemet. Det finns inget förutbestämt optimalt elsystem, utan hur det kommer se ut år 2050 definieras av en rad val och avvägningar som vi behöver göra i närtid. I rapporten Utvecklingsvägar för elproduktion har vi utforskat innebörd och konsekvenser av utveckling i olika riktningar, både för ny och befintlig elproduktion.

Utvecklingsvägar för elproduktion

Bilden visar vilka kraftslag som har störst potential fram till 2050. Klicka på bilden för förstoring.

Precis som med alla viktiga samhällsfrågor krävs samarbete för att vi ska lyckas. Omställningen av energisystemet ser vi som en integrerad del av samhällsutvecklingen såväl lokalt, regionalt, nationellt som internationellt.

Så många som möjligt behöver känna till vart vi är på väg och förstå vikten av att vi alla ska bidra med det vi kan. På det sättet kan vi genomföra omställningen med fortsatt konkurrenskraft, ekologisk hållbarhet och trygg energiförsörjning.

Elektrifieringen är en förutsättning för både klimatomställningen och omställningen av industrin.

Den sker här och nu, och påverkar hela samhället.

På 15 år kan elanvändningen fördubblas i Sverige. Ska vi säkra en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för en historisk omställning så kommer det att kräva en mycket stor mängd ny elproduktion och elnät, samt en reinvestering i det befintliga elsystemet.

Med en snabbt ökande efterfrågan på el i samhället och med nya och förändrade elanvändningsmönster är det viktigt att redan nu skapa förutsättningar för utökad elektrifiering.

Alla fossilfria kraftslag kommer att behövas.

Elektrifieringen drivs i grunden av strävan mot ett mer hållbart samhälle, mot ett Sverige med nettonollutsläpp år 2045.

Elektrifieringen innebär stora möjligheter att begränsa klimatpåverkan och skapar förutsättningar för innovativa, hållbara och konkurrenskraftiga svenska företag.

Det kommer i sig att skapa nya arbetstillfällen, men det kräver att vi som samhälle tillsammans hanterar en rad utmaningar.

Med en snabbt ökande efterfrågan på el i samhället och med nya och förändrade elanvändningsmönster är det viktigt att redan nu skapa förutsättningar för utökad elektrifiering.

Alla fossilfria kraftslag kommer att behövas och en viktig del i omställningen är att underlägga för utbyggnad av dessa kraftslag.

En hållbar elektrifiering kräver också en väl fungerade marknad med flexibilitet och resurseffektivitet. Detta minskar negativ påverkan på miljön och håller kostnaderna nere samtidigt som grundförutsättningen för en trygg energiförsörjning säkerställs.

Elektrifieringen innebär en stor strukturell samhällsomställning där elsystemets elanvändning och produktion kan komma att fördubblas till 2050.

I Energimyndighetens rapport Långsiktiga scenarier över Sveriges energisystem ser vi att elbehovet kommer öka kraftigt. 

Våra antaganden byggs upp kring två scenarier från Energimyndighetens rapport med en lägre och högre grad av elektrifiering fram till 2050:

Rapport Långsiktiga scenarier 2023