Fjärr- och kraftvärmestrategi
Fjärr- och kraftvärmen har en viktig roll i framtidens energisystem. Den bidrar till en ökad robusthet i energiförsörjningen.
Slutredovisning av uppdraget
Fjärr- och kraftvärme bidrar i dagens energisystem med värme, el och effekt och systemkostnaderna kan bli höga om de fasas ut. Därför är det viktigt att undanröja hinder och att kraft- och fjärrvärmen får betalt för den nytta som de tillför. Om dagens fjärrvärme skulle ersättas med värmepumpar skulle den svenska effektbalansen försämras med upp till 10 GW, förutsatt att inga andra förändringar sker i systemet. Enligt modellresultat skulle uteblivna investeringar i fjärr- och kraftvärmen kunna innebära ökade systemkostnader med runt 100–150 miljarder kronor.
Ersättning för systemnyttor
Långsiktiga spelregler och att kraftvärmen får betalt för de systemnyttor som den bidrar med är avgörande för att det ska ske nya investeringar. De senaste tio åren har elpriserna varit så pass låga att nya investeringar inte varit lönsamma, med undantag för 2021–2023.
I rapporten lämnar Energimyndigheten också åtgärdsförslag för att skapa bättre förutsättningar att ersätta kraftvärmen för dess värde i energisystemet. Det handlar exempelvis om att Energimarknadsinspektionen bör få i uppdrag att ta fram en mer ändamålsenlig nätnyttoersättning.
Fjärr- och kraftvärme bidrar till balansering av elsystemet
Framtidens elsystem förväntas få en större andel variabel elproduktion i form av vind och sol. Då kan fjärr- och kraftvärmen bidra med balansering av elsystemet oavsett om utbudet och efterfrågan på el är högt eller lågt. Möjligheten till flexibel körning av kraftvärmeanläggningar kommer bli allt viktigare.
Statligt ansvar för utvecklad bränsleberedskap
Fjärr- och kraftvärmen bidrar även till den svenska självförsörjningen och ett leveranssäkert energisystem. Energimyndigheten föreslår ett statligt ansvar för en utvecklad bränsleberedskap. Bränsleberedskapen bör bestå av en kombination av beredskapslager och ökad produktionsförmåga av inhemska bränslen. Det är primärt rundved och torv som är lämpliga för beredskapslager.
Första deluppdraget
Första delen av uppdraget fokuserade på kraftvärmens konkurrenskraft och lönsamhet. Syftet var att identifiera åtgärder som främjar fjärr- och kraftvärmens bidrag till elförsörjningen på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt.
Det finns enligt Energimyndigheten potential att öka elproduktionen genom fjärr- och kraftvärmen främst under vår, sommar och höst. Det krävs dock att en del hinder undanröjs.
I delrapporten finns förslag för att undanröja hinder för en mer effektiv användning av kraftvärmen, som till exempel att: öka förutsättningarna för en bättre bränsleberedskap och lagerhållning. genom en enkel anmälan snabbare kunna genomföra mindre åtgärder för att öka elproduktionen.
Andra delen analyserar och beskriver fjärr- och kraftvärmens långsiktiga roll, fram till 2045. Perspektiven är bland annat sektorns roll att bidra till klimat- och energimålen samt att Sverige ska ha ett robust elsystem med hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.
