Det klimatpolitiska ramverket

Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.

Sverige ska minska utsläppen i flera steg

Utsläppen i Sverige ska minska gradvis, och minskningen jämförs med utsläppsmängden under 1990. Minskningen ska ske enligt följande:

• senast 2030 ska utsläppen vara minst 63 procent lägre
• senast 2040 ska utsläppen vara minst 75 procent lägre
• senast 2045 ska utsläppen vara minst 85 procent lägre

Olika åtgärder kompletterar varandra för minskade utsläpp

Utsläppen som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning är främst från transporter, arbetsmaskiner, mindre industri- och energianläggningar, bostäder och jordbruk. Dessa utsläpp ingår inte i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Utsläppshandeln omfattar det mesta av utsläppen från industrin, el- och fjärrvärmeproduktion samt flygningar med start och landning inom det europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES.

På motsvarande sätt som för det långsiktiga målet finns även möjlighet att nå delar av målen till år 2030 och 2040 genom kompletterande åtgärder, såsom ökat upptag av koldioxid i skog eller genom att investera i olika klimatprojekt utomlands. Sådana åtgärder får användas för att klara högst 8 respektive 2 procentenheter av utsläppsminskningsmålen år 2030 och 2040.

Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.

Anledningen till att inrikes flyg inte ingår i målet är att inrikes flyg ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter.

Myndighetsgemensam vägledning om klimateffektbedömningar

Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Konjunkturinstitutet och Trafikverket har inom ramen för ett regeringsuppdrag tagit fram en myndighetsgemensam vägledning för bedömningar av hur olika styrmedel och åtgärder påverkar utsläppen och upptagen av växthusgaser och bidrar till klimatomställningen.

Vägledningen ska bidra till att klimateffektbedömningar som görs blir transparenta, jämförbara och användbara inom det svenska klimatramverket och behandlar både effektberäkningar och kvalitativa effektbedömningar.

Vägledningen handlar specifikt om bedömning av klimateffekter; inte om andra aspekter som krävs i en fullständig styrmedelsanalys, såsom genomförbarhet och kostnadseffektivitet.

Vägledningen behandlar klimateffektbedömningar som görs av förslag eller beslut om åtgärder och styrmedelsförändringar innan deras faktiska effekter kan studeras.

Vägledningen publicerades i juni 2022.

Om vägledningen

Syftet med vägledningen är att stödja främst statliga myndigheter, inklusive Regeringskansliet och Statens offentliga utredningar, och de som inom eller åt myndigheter tar fram klimateffektbedömningar.

Vägledning om klimateffektbedömningar och beräkningar (Naturvårdsverket, PDF)