Färgglada fasader och supereffektiva solparaboler kan vara framtiden

Energimyndigheten har beslutat om stöd till flera nya forskningsprojekt inom programmet El och bränsle från solen. Bland annat ska forskare testa färgade solceller på kommersiella fastigheters fasader och göra effektivare solfångare för solintensiva klimat.

Höstens översökta utlysning inom forskningsprogrammet El och bränsle från solen har resulterat i att ett flertal projekt fått forskningsstöd för att utveckla tekniker inom solceller, termisk solel och solbränslen. Gemensamt för forskningsprojekten är att deras resultat ska leda till innovation och kommersialisering av svenska idéer. Och potentialen är stor för de svenska företag som lyckas ta fram en produkt som verkligen kan slå på den globala marknaden.

– Det handlar om att ge svenska innovationer möjligheten att utvecklas och ta några steg närmare kommersialisering, även om det återstår flera steg innan någon av produkterna är färdiga. I det här skedet, när det är svårt att hitta finansiering, kan Energimyndigheten gå in med stöd för att projekten ska kunna utvecklas vidare, säger Susanne Karlsson, handläggare vid Energimyndigheten.

Färgglada fasader med molekylära solceller

Swerea IVF AB och prisbelönta avknoppningsföretaget Dyenamo AB ska konstruera och testa moduler med molekylära solceller, även kallat färgsensibiliserande solceller, på husfasader. Innovationen bygger på världsledande forskning från Uppsala universitet och KTH. I projektet ska man arbeta med halvgenomskinliga solceller, vilket skapar spännande möjligheter för integration i till exempel glasfasader, men även med att använda solceller i många olika färger.

Svenska solparaboler kan ge el i solintensiva klimat

KTH och det svenska företaget Cleanergy AB ska försöka öka verkningsgraden och sänka kostnaderna för termiska solelsystem. I ett termiskt solelsystem koncentreras solstrålar med hjälp av speglar och värmer upp vatten till ånga, som sedan med hjälp av en ångturbin eller en stirlingmotor ger elenergi. Termisk solkraft kräver mer direkt solinstrålning än vad vi i Norden har. Den teknik som utvecklas i Sverige har därför exportpotential exempelvis till Sydeuropa och Afrika, där förutsättningarna för termisk solel är bättre.

Till höger finns en översikt med korta beskrivningar av samtliga beviljade projekt.

Kontakt:

Susanne Karlsson 016-544 23 75