Det nya klimatavtalet ställer nya krav på internationella samarbeten

I dag, den 4 november, träder det nya klimatavtalet i kraft som utformades i Paris i december 2015. För att klara de ambitiösa målen och åtgärda utsläppen från fossila bränslen kommer det att krävas en snabb och genomgripande omställning till hållbara energisystem världen över.

På uppdrag av regeringen har Energimyndigheten tillsammans med Sida, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen analyserat vilken roll internationella klimatinsatser kan spela för att uppfylla avtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen under två grader med god marginal.

Högre ambitionsnivå i klimatpolitiken för att hålla temperaturen nere

Parisavtalets högt satta mål om att begränsa den globala temperaturhöjningen till under två grader med god marginal, innebär att ambitionsnivån i den internationella klimatpolitiken höjs till en ny nivå jämfört med tidigare. De utsläppsminskningar som länderna hittills har utlovat till 2030 räcker inte till. Därför måste ambitionsnivån i klimatplanerna som länderna har presenterat höjas innan det blir för sent. De rikare länderna måste minska de egna utsläppen drastiskt men också bidra till arbetet i de fattigare.

De genomgripande förändringar som måste till, ställer därmed nya krav på vad internationella samarbeten behöver kunna leverera. Om dessa insatser ska bli tillräckligt slagkraftiga bör de integrera ekonomiskt stöd, stöd till utveckling av policy och styrmedel, tekniksamarbeten och kapacitetsuppbyggnad. Insatserna ska också ta hänsyn till FN:s hållbarhetsmål.

Några förslag på internationella klimatinsatser:

Omställning av energisystem i medelinkomstländer

För att uppnå tillräckliga utsläppsminskningar i tid är det särskilt angeläget med stödinsatser i medelinkomstländer, för att bidra till en hållbar omställning av deras energisystem. Det finns ett behov av att utveckla samarbetsformer som angriper utsläppen på sektorsnivå och insatserna ska integrera policyutveckling, finansiering och teknik. Gruppen av medelinkomstländer har idag större utsläpp än i-länderna och det är där utsläppen ökar mest till följd av snabbt växande energirelaterade utsläpp.

Långsiktigt arbete för minskade utsläpp i utvecklingsländer

Att stärka långsiktigt nationellt strategiarbete i utvecklingsländer är viktigt för att ge vägledning om vad som krävs för att inleda en hållbar utvecklingsbana. Enligt Parisavtalet uppmanas de länder som anslutit sig till avtalet att lägga fram så kallade Long-term Low Greenhouse Gas Emission Development Strategies (LEDS). Rikare länder bör ge stöd till nationella processer i utvecklingsländer för utveckling av LEDS. Strategierna kan sedan användas som underlag för vidare stödinsatser för att åstadkomma en hållbar omställning. Att arbeta med dessa strategier kan även skapa möjligheter för att utveckla nationellt anpassat stöd inom teknik, forskning och innovation.

Större fokus på omställningen av energisystemet

Fokus på att mäta om omställningen av energisystem sker tillräckligt snabbt behöver bli större. Detta för att få information om hur olika insatser bidrar till minskade utsläpp även längre fram och inte bara vilka utsläppsminskningar som sker nu. Det bör bland annat ske genom att utveckla och införa omställningsindikatorer, det vill säga indikatorer som kan ge löpande information om hur omställningen fortgår. På så vis kan länder minska risken för inlåsning i energiteknik med höga utsläpp.

Resultatet av regeringsuppdraget

Regeringsuppdraget resulterade i en analys som du kan ta del av i rapporten "Internationella samarbeten till stöd för Parisavtalets genomförande", beställ och ladda ner rapporten i Energimyndighetens webbshop.