Kundens kostnad för elcertifikat den lägsta på tio år

Utbyggnaden av förnybar elproduktion var under 2015 större än förväntat. Produktionen från vindkraft ökade med nästan 30 procent jämfört med föregående år, och nådde därmed nytt produktionsrekord. Intresset för solelsproduktion är fortsatt högt. Inte sedan 2006 har kundens kostnad för elcertifikaten varit så här låga.

Under 2015 godkände Energimyndigheten 1 632 st nya anläggningar inom elcertifikatsystemet. Av dessa var 1 411 st solanläggningar, en dubblering från föregående år, vilket visar fortsatt högt intresse för solproduktion. Produktionen från sol ökade med 56 procent.

Vindkraftens produktionsökning med 29,4 procent, jämfört med 2014, innebär att vindkraften står för den absolut högsta andelen av den förnybara elproduktionen inom elcertifikatsystemet, 71,8 procent av den totala produktionen under 2015. Biokraften stod för 19,9 procent, vattenkraften för 7,8 procent samt sol och torv för mindre än 0,1 procent vardera.

graf elcertifikat 2003-2015

I Sverige och Norge har 3,6 TWh förnybar elproduktion tillkommit under 2015. Sedan 2012 har det svensk-norska elcertifikatsystemet bidragit med 13,8 TWh förnybar elproduktion, varav Sverige byggt 11,6 TWh.

Den höga produktionstakten, i kombination med en minskad elanvändning, har skapat ett överskott på elcertifikat. Årsmedelpriset på elcertifikat blev 162 kronor, vilket är det lägsta på flera år. Medelpriset för elcertifikaten i kombination med årets kvot på 14,3 procent medför att elleverantörens kostnad för elcertifikat varit 2,3 öre/kWh.

− Kundens kostnad för elcertifikaten har nu sjunkit flera år i rad. Den goda tillgången på elcertifikat, i kombination med lägre kvoter, borde vara förklaringen till den lägre kostnaden för slutkunden, säger Gustav Ebenå på Energimyndigheten.

Svenska och norska elkunder har tillsammans bidragit till att 3,6 TWh förnybar produktionskapacitet byggts inom det gemensamma systemet under 2015. För en svensk genomsnittskund motsvarar det en kostnad på 460 kronor för hela året (beräknad på en användning på 20 000 kWh).

− Jag är stolt över ett system som både levererar förnybar produktion och är billigt, säger Gustav Ebenå.

Kvotpliktig elanvändning

Den kvotpliktiga elanvändningen i Sverige har ökat och uppgick till 89,6 TWh under 2015, vilket resulterade i en kvotplikt på 12,8 miljoner elcertifikat. Observera att kvotplikten och antalet annullerade elcertifikat justerats med 556 elcertifikat efter den 1 april 2016. Den elintensiva industrins elanvändning, som är undantagen kvotplikt, har minskat till cirka 35,9 TWh under 2015. Det kan vara en bidragande orsak till att den kvotpliktiga elanvändningen ökat då vissa aktörer inte längre uppfyller kraven på registrering som elintensiva industrier.

Eftersom elproduktionen fortfarande är högre än elanvändningen innebär det att den gemensamma elcertifikatreserven ökade med fem miljoner elcertifikat till totalt 18,1 miljoner elcertifikat.

Nytt mål och nya kvoter

Sedan den 1 januari 2016 är målet för det svensk-norska elcertifikatsystemet att öka elproduktionen med 28,4 TWh mellan åren 2012 och 2020. Sverige ska finansiera 15,2 TWh och Norge ska finansiera 13,2 TWh. Ambitionen ökar därmed från 26,4 TWh till 28,4 TWh förnybar elproduktion till 2020 jämfört med 2012. Sverige har därmed även ett nytt finansieringsmål som innebär att produktionen av ny förnybar el ska öka med 30 TWh mellan åren 2002 och 2020.

För att möjliggöra ambitionshöjningen och tidigare prognosfel har en justering av kvotkurvan och kvoterna skett. Det innebär att de nya kvoterna gäller ifrån den 1 januari 2016. Här hittar du de nya kvoterna.

Enligt avtalet för den gemensamma svensk-norska elcertifikatsmarknaden ska det med jämna mellanrum utföras så kallade kontrollstationer. I kontrollstationerna ska gemensamma utredningar utföras för att värdera behovet av ändringar i regelverket och justeringar av kvotkurvan för att uppnå målet. Läs mer om kontrollstation 2017.

Vad är elcertifikat?

För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el kan producenterna få ett elcertifikat av staten. Elproducenterna säljer elcertifikaten på en öppen marknad till en elleverantör eller kvotpliktig elanvändare, och priset bestäms mellan säljare och köpare. Elleverantören i sin tur säljer den förnybara elen till slutkunderna, och kostnaden för elcertifikaten debiteras kunden. Elcertifikaten ger på så sätt en extra intäkt till den förnybara elproduktionen, utöver den vanliga elförsäljningen.

Om kvotplikt

Elleverantörer och vissa elanvändare är kvotpliktiga och därmed skyldiga att inneha elcertifikat motsvarande en viss andel av den el de säljer eller använder. Varje år deklarerar de kvotpliktiga hur mycket el de fakturerat sina kunder respektive använt under föregående år. Den 1 april 2016 annullerades elcertifikat utifrån inlämnade deklarationer.