Havsbaserad vindkraft viktigt på sikt

På lång sikt kan havsbaserad vindkraft spela en viktig roll i det svenska elsystemet men ett särskilt stöd, utöver elcertifikatsystemet, är inte motiverat före år 2030. Det konstaterar Energimyndigheten i en samhällsekonomisk analys.

Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att analysera havsbaserad vindkraft ur ett samhällsekonomiskt perspektiv och dess marknadspotential för Sverige. Energimyndigheten bedömer att havsbaserad vindkraft har en hög potential både vad det gäller utbyggnadsvolym och kostnadsreduktion men att det samtidigt inte är lämpligt att i dagsläget ge något särskilt stöd i Sverige.

- Det huvud­sakliga skälet är att nyttan med havsbaserad vindkraft inte är större än utbyggnaden av förnybar el som sker genom elcertifikatsystemet, som är teknik­neutralt. Det finns bland annat potential på 90 TWh landbaserad vindkraft som bedöms ha en lägre kostnad än havsbaserad vindkraft, säger Martin Johansson, projektledare för uppdraget vid Energimyndigheten.

­­Mellan år 2030 och 2045 kommer en stor mängd ny kraft att behövas för att fortsätta ha en årlig balans av el och samtidigt kunna exportera. För att kunna genomföra detta krävs en stor potential av olika förnybara kraftslag. Därmed är det mycket viktigt att möjliggöra för en utbyggnad av havsbaserad vindkraft i framtiden.

- Det kommer krävas stora insatser för att kunna nå ett väl fungerande elsystem baserat på 100 procent förnybar energi. Därför är det viktigt att se till helheten snarare än till delarna, säger Lars Andersson, chef för Energimyndighetens enhet för förnybar energi.

Bakgrund:

Sverige har ett långsiktigt mål om ett 100 procent förnybart elsystem. Elcertifikatsystemet är fram till år 2030 det huvudsakliga styrmedlet och kommer att ge både en hög andel förnybar elproduktion och stor export. Havsbaserad vindkraft ingår också i elcertifikatsystemet.