Hur kan leverantörer av energitjänster möta beställarnas behov?

Detta är en av frågorna Energimyndigheten och branschorganisationen Energieffektiviseringsföretagen (EEF) vill finna svar på i projektet Energitjänster som startade 2016. Som ett första led i projektet har djupgående intervjuer gjorts med beställare av tjänster inom energieffektivisering. Resultatet visar att det ofta råder kommunikationsproblem mellan leverantörs- och beställarledet och att energifrågan i sig sällan står högt på beställarnas agenda.

Genom ökad kunskap och hjälpmedel för att hitta och beställa energitjänster ska projektet Energitjänster, som bedrivs i samverkan mellan Energimyndigheten och Energieffektiviseringsföretagen (EEF), bidra till att öka företags och bostadsrättföreningars beställarkompetens av energitjänster. Målet är att fler ska vilja använda energitjänster som en del i sitt energieffektiviseringsarbete.

Målsättningen är också att öka kunskapen hos leverantörerna av energitjänster om beställarnas faktiska behov och på sikt stimulera till etablering av nya och kundanpassade tjänster.

Första fasen av djupintervjuer är nu färdig

Sedan november 2016 och fram till februari 2017 har projektets första fas bestått av djupintervjuer med representanter från små och medelstora företag runt om i Sverige. Intervjuobjekten har valts ut från fyra olika målgrupper bestående av industrier, fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och lokalhyresgäster.

Syftet med intervjuerna är att de ska bidra till en ökad förståelse för hur beställarnas vardag och prioriteringar ser ut, och inte minst varför. Avsikten är att utifrån den inhämtade kunskapen sedan ta fram riktlinjer för att vägleda leverantörer i sin utveckling av energitjänster.

Många gemensamma nämnare bland företagen

Resultatet av de nu ca 60 genomförda intervjuerna visar dels på branschspecifika förutsättningar för de olika målgrupperna men även på vissa branschöverskridande och allmänna trender. Huvudinnehållet av dessa är:

Beställare tänker energikostnad, inte kilowattimmar

När beställare och leverantör pratar olika språk kan det leda till missförstånd och förväntningar som inte infrias. Ett exempel från en intervju handlade om att beställaren fått utlovat en energieffektivisering på 20 procent och uppfattat det som 20 procent minskade energikostnader. Detta gick inte att uppnå då el- och värmekostnader utgörs av en viss del fast kostnad, som i det här fallet inte påverkades av en minskad energianvändning. En viktig insikt är att leverantörerna även bör kommunicera i kronor istället för bara kilowattimmar.

– De flesta har även svårt att relatera till hur mycket ett visst antal kilowattimmar är, vilket inte är så konstigt. Kilowattimmar är svårt att ta på och svårt att sätta i relation till annat än kostnaden på el- och värmeräkningen, säger Linnéa Svanström projektledare på EEF.

Beställare pratar helst i kronor medan leverantörerna oftast kommunicerar i kilowattimmar vilket skapar onödig förvirring.

Beställarens affärsvana och personliga risktagande påverkar tilliten till leverantören

Intervjuerna visar att de flesta företag anser sig ha vana av beställning av tjänster generellt. De har professionell erfarenhet av både upphandling, kravställning och uppföljning, vilket gör att de känner sig relativt säkra på vad en bra affär innebär.

Styrelser i bostadsrättsföreningar däremot saknar ofta affärsvana och är dessutom mindre benägna att ta beslut som kan riskera tryggheten i deras egen boendemiljö. För dem är det extra viktigt med referenser från andra föreningar innan de ger tillit till en leverantör.

Energieffektivisering ses som ett fritt val – allting fungerar ändå

Att jobba med energieffektivisering är ofta inte prioriterat i ett företag eller förening där verksamheten löper på problemfritt. De intervjuade representanterna upplever att energieffektivisering och miljöfrågor är beroende av eldsjälar för att kunna realiseras.

De upplever också en utmaning med att få anställda och boende delaktiga. Antagligen på grund av att många känner att det saknas en tydlig personlig vinning av arbetet.

Energieffektivisering i sig har inget värde – funktionen är det primära

Energieffektiviseringsåtgärder kommer alltid efter åtgärder som ger direkt kundnytta, driftsäkerhet, produktionseffektivisering, bra arbetsmiljö eller teknisk riskminimering.

– För att locka beställarsidan till att energieffektivisera måste branschen bli ännu bättre på att förtydliga de mervärden som kan uppnås med energieffektivisering. Exempel är minskade kostnader för underhåll, ökad driftsäkerhet och ett förbättrat inomhusklimat, säger Linnéa Svanström.

Branschen måste bli ännu bättre på att förtydliga de mervärden som kan uppnås med energieffektivisering.

Nu ska även leverantörerna med på tåget

I projektets andra intervjuomgång, som gjordes under februari, låg tyngdpunkten på kommunikation och information om tjänsteerbjudanden. Resultatet kommer att sammanställas och analyseras under april 2017. Därefter börjar arbetet med att föra dialoger med leverantörer och ta fram kunskapsunderlag för beställarna.

– Delar av våra resultat hittills bekräftar det vi från början bara har kunnat anta. Det gäller nu att vi hjälper leverantörsledet att också förstå dessa insikter så att de kan utveckla sina tjänster till att bli mer anpassade efter deras kunders verkliga behov, säger Mikael Gustafsson, Utvecklingschef på EEF.

Mer om Energitjänster

Energitjänster är ett samverkansprojekt mellan Energimyndigheten och EEF och en del av satsningen för små och medelstora företag som delfinansieras av EU via det Nationella regionalfondsprogrammet. Projektet startade under våren 2016 pågår till och med 2019.

Med energitjänster avses tjänster som företag kan ha behov av vid arbete med energieffektivisering. Det kan röra sig om allt från enklare serviceåtgärder till mer komplexa och långsiktiga avtal med en garanterad energibesparing.

Läs mer om Energitjänster här
Läs mer Energieffektiviseringsföretagen (EEF)