70 miljoner till forskning om människa, energisystem och samhälle

Hur stor vilja finns det hos hushållen att ställa om till klimatvänligare energi? Kan design av energisystem inkludera respektive exkludera människor? Hur ser förutsättningarna för koldioxidavskiljning och lagring ut i Norden? 15 projekt får nu dela på 70 miljoner kronor för att reda ut detta och mycket mer. Inom kort öppnar också en ny utlysning för samma typ av forskning.

Energisystemen utgörs av en kombination av aktörer (människor), teknik, arbetssätt, sociala aspekter och infrastruktur som tillsammans med institutioner som politik och lagar är sammanlänkade. De påverkar varandra i frågor som rör utformning och förändring av energi- och innovationssystemen.

– Den forskning som vi nu ger stöd till hjälper oss att förstå de komplexa sambanden inom energisystemen, säger Marie Claesson, handläggare på Energimyndigheten. De ger också insikt i hur energisystemens delar kan motverka varandra, skapa intressekonflikter och hindra förändring. Flera projekt som nu beslutats tar avstamp just i någon av dessa konflikter.

Med en mångfald av vetenskapliga och samhälleliga perspektiv och frågeställningar ska projekten ge ökad förståelse för energi- och klimatfrågorna. Det handlar om samhällsvetenskaplig, humanistisk och tvärvetenskaplig forskning för att öka förståelsen av energisystemens uppbyggnad och funktion samt energi- och klimatfrågornas utveckling och framtid.

Ny utlysning öppnar under januari 2019

Under januari 2019 utlyser vi 80 miljoner kronor inom forskningsprogrammet Människa, energisystem och samhälle (MESAM). I denna andra utlysning inom programmet välkomnas forskning som kan bidra till att vi förstår energi- och klimatfrågorna på nya sätt. Vi vill se projekt med frågeställningar som exempelvis utgår från frågor om vem, hur, var, när och varför.

Läs mer om de beviljade projekten:

Piloter för omställning av transportsektorn genom energieffektiv bebyggelse

Syftet med projektet är att analysera bostadshus som genom sin design ökar energieffektiviteten genom att skapa incitament för en förskjutning från bilism till hållbara persontransporter såsom cykel, kollektivtrafik och smart mobilitet. Projektet studerar detta genom att följa piloter för “cykelhus” för ökad användning av cykel, samt piloter för delat resande genom integrerade mobilitetslösningar och social hållbarhet i totalt tre kommuner. Därigenom bidrar projektet med ökad kunskap om förutsättningarna för att piloter ska initieras, hur resultaten kan växlas upp och generera långsiktiga förändringar, samt hur lösningarna kan bli tillgängliga för alla grupper i samhället för att skapa mer hållbara energi- och transportsystem.

Projektledare: Malmö Universitet

NET-RAPIDO: Teknik för negativa utsläpp: bedömning av beredskap, design av policyinstrument, alternativ för styrning och dialog

Projektet handlar om framtida bidrag från användning av teknik för negativa utsläpp (NET) för att begränsa den globala temperaturökningen. Motsättningarna mellan ambitiösa mål och ett framtida beroende av otestad teknik i den internationella klimatpolitiken adresseras. Projektet kommer att ge insikt om beredskap och möjligheter att utveckla internationella styrsystem, säkerställa miljöintegritet samt hållbar utveckling.

Projektledare: Mälardalens Högskola

Optimal informationsstruktur och marknadsdesign på elmarknaden

Syftet med projektet är att finna en samhällsekonomiskt optimal informationsstruktur och elmarknadsdesign, samt att klarlägga hur detta optimum beror av osäkerheter förknippat med förnybar elproduktion. Projektet ska undersöka aspekter av transparensens och informationsstrukturens inverkan på budgivningen på en marknad där konkurrensen inte fungerar, då det finns marknadsaktörer med betydande marknadsmakt.

Projektledare: Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning

Vallastaden energidesign (VED) – Intersektionella system i en ny stadsdel

Det övergripande målet med Vallastaden Energidesign – VED – är att bidra med ny kunskap baserad på kritiska intersektionella perspektiv på energisystem över tid. Intersektionalitet kan öka vår förståelse för hur design av energisystem inkluderar och exkluderar människor. I Vallastaden har 1000 nya hem byggts av 40 olika byggherrar och 100 bostäder är passiv- eller plusenergihus, en innovativ stadsdel med fokus på social hållbarhet.

Projektledare: Linköpings Universitet

Minskad biltrafik i Göteborg: en förutsättning för klimatomställning, men hur?

Projektets syfte är att undersöka målkonflikter och utmaningar, samt identifiera konstruktiva lösningsförslag när det gäller att minska biltrafiken i Göteborgs stad till förmån för gång- och cykeltrafik. Det ska skapa kunskap kring hur en klimatomställning med fokus på privatpersoners resor kan möjliggöras. Projektet bidrar därigenom med förslag till lösningar som tas fram tillsammans med projektets målgrupper som kan vägleda policys och resultera i konkreta åtgärder för mer hållbart resande och minskade klimatutsläpp.

Projektledare: Göteborgs Universitet

Vägar till klimatvänligt samspel mellan livsmedel och bioenergi på jordbruksmark

Projektets syfte är att beräkna hur mycket bioenergi som kan produceras på ett hållbart sätt genom att analysera regionala ekonomiska möjligheter till bioenergiproduktion. Detta sätts i relation till den ökade klimatpåverkan som ökad bioenergiproduktion kan ge upphov till, och förändringar i användning av jordbruksmark. Genom att utveckla en befintlig simuleringsmodell över jordbrukssektorn inom EU bidrar projektet med analyser av effekter av olika styrmedel på uttag och produktion av bioenergi som kan underlätta för diskussion och beslutsfattande om bioenergins problem och möjligheter.

Projektledare: Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

Planering för en hållbar energiomställning. Urbana och regionala planeringens roll för att främja energi innovationer

Projektet syftar till att skapa kunskap för att bättre utnyttja institutioner och praktiker inom urban och regional planering för en hållbar energiomställning i svenska städer och regioner. Projektet samverkar med regionala och kommunala aktörer för att utveckla instrument och verktyg som ger urbana och regionala planerare en mer aktiv roll för att skapa hållbar energiomställning.

Projektledare: Linköpings Universitet

Förverkligandet av en radikal energiomställning i industrin: FoU och stat-industri-samverkan under fyra decennier

Projektets syfte är att analysera vilken roll som branschgemensam forskning och utveckling och samverkan stat-industri spelade för den svenska pappers- och massaindustrins omfattande energiomställning under perioden 1970 till 2010. Fokus ligger på hur teknik utvecklats och spritts, och hur nätverk av aktörer bidragit till energiomställningen. Genom detta bidrar projektet med ökad kunskap om vad som möjliggjort tidigare energiomställningar i industrin och vilka lärdomar som går att dra från dem till andra grenar av processindustrin.

Projektledare: Luleå tekniska universitet

Koldioxidavskiljning och -lagring i Sverige: Historiska lärdomar, samtida uppfattningar och styrinstrument

Projektet syftar till att öka förståelsen av förutsättningarna för koldioxidavskiljning och lagring i Sverige genom att undersöka relevanta historiska fallstudier, nuvarande och alternativa styrinstrument samt nyckelaktörers uppfattningar om tekniken. På grund av den geografiska närheten, strukturella likheter och etablerade samarbeten med Finland, liksom historiska erfarenheter av koldioxidlagring i Norge, så placeras undersökningen av Sverige i en nordisk kontext. Projektet initierar ett nationellt kompetensnätverk för BECCS. Nätverket används både till att samproducera kunskap och till att underlätta transdisciplinär debatt om teknikens förutsättningar i Sverige.

Projektledare: Linköpings Universitet

Varför tas inte klimatvetenskapen på allvar? Studier av klimatförnekelse

Projektet syftar till att undersöka de nätverk, idéer och intressen som konstruerar och populariserar klimatförnekelse med fokus på utvinningsindustrin, konservativa tankesmedjor, och politiska strömningar och väljare som främst förnekar klimatförändringar. Utifrån sociokulturella, ekonomiska och psykologiska aspekter ska studien öka förståelsen för klimatförnekelse.

Projektledare: Chalmers Tekniska Högskola AB

Underhållsinnovationer för ett mer resurseffektivt energisystem

Det här projektet skapar kunskap om hur det svenska energisystemet kan bidra till omställningen till en mer cirkulär ekonomi, genom att undersöka hur underhållsarbete kan organiseras på ett mer resurseffektivt sätt. I en teknikhistorisk studie söker projektet historiska svar på varför underhållet av energisystemet är inordnat så att de delar som kopplas ur lämnas kvar i marken istället för att återvinnas. I två fallstudier undersöker projektet innovativa sätt att samorganisera infrastrukturens aktörer och system på sätt som inkluderar omhändertagande av urkopplade delar.

Projektledare: Linköpings Universitet

Skada skedd. Urfolkssamhällens erfarenheter av och rekommendationer för energiproduktion

Projektet undersöker konflikter och relationer mellan urfolk och energi- och utvinningsföretag genom att koppla ihop historiska processer av svensk vattenkraftsutbyggnad med nutida konsekvenser samt jämföra det med nutida markkonflikter mellan urfolk och industrier i Australien. Det ska resultera i rekommendationer för framtida relationsbyggande mellan utvinnings- och energiföretag och urfolk med fokus på att lyfta fram perspektiv från den samiska befolkningen.

Projektledare: Umeå Universitet

Den svenska stadens omställning till ett hållbart energisystem – Kan modeller stötta beslutsprocessen?

Projektet syftar till att stärka kunskapen om och förståelsen av komplexa samband inom energisystemet, med det övergripande målet att stödja städers omställning till en hållbar användning av energirelaterade varor och tjänster. Det görs genom att ta fram scenarier som belyser effekten av omställningen och, framför allt, genom att identifiera hur dessa scenarion bäst bör kommuniceras för att öka systemförståelsen bland beslutsfattare och praktiker. Energimyndigheten bedömer att projektet har god potential att bidra till programmålen.

Projektledare: Luleå Tekniska Universitet

Preferenser för klimatpolitik bland svenska, kinesiska och amerikanska invånare

Syftet med projektet är att mäta hushållens betalningsvilja för att ställa om till klimatvänligare energi i Sverige, Kina och USA. Projektet inkluderar en analys av om inställningen i länderna har förändrats jämfört med 2009 samt hur benägenheten (betalningsviljan) att ställa om till klimatvänligare energi även om andra länder inte skulle göra det, ser ut. Projektet ingår i forskningsprogrammet Människa, energisystem och samhälle. Energimyndigheten bedömer att projektet har god potential att bidra till programmet vars huvudsakliga mål är att med helhetssyn och olika perspektiv öka kunskapen om de stora samhällsutmaningar som rör energisystemens och energifrågornas utveckling och framtid.

Projektledare: Göteborgs universitet

Rätten, hållbar energianvändning och bevarande av kulturhistoriska värden

Projektets syfte är att undersöka hur rätten, särskilt Miljöbalken och Plan- och bygglagen, hanterar konflikten mellan en ökad energieffektivisering och bevarandet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Utifrån rättsvetenskapliga och konstvetenskapliga grunder samt tekniska kunskaper om energieffektiviseringar av byggnader ger projektet förslag på hur rätten bör konstrueras för att nå målet om en minskad energianvändning samtidigt som viktiga kulturvärden bevaras.

Projektledare: Stockholms universitet