Kortsiktsprognos: Energianvändningen bedöms öka inom alla sektorer

Den slutliga energianvändningen i Sverige bedöms öka med 6 TWh till 383 TWh till 2019. Den största ökningen förväntas bostads- och servicesektorn stå för men även industrisektorn, framför allt pappers- och massaindustrin, spås använda mer energi än tidigare. Transportsektorn väntas använda allt mer förnybart bränsle. Det visar vårens kortsiktsprognos från Energimyndigheten.

Inom bostads- och servicesektorn bedöms energianvändningen öka med drygt 3 TWh från 2016 till 2019 och bedöms uppgå till 146 TWh år 2019. Förklaringen till den väntade ökningen är främst att 2016 var varmare än normalt vilket gjorde att energianvändningen för uppvärmning var relativt låg, medan 2019 antas bli ett normalvarmt år. Men även det ökade bostadsbyggandet leder till att energianvändningen förväntas öka något under prognosperioden.

Energianvändningen inom industrisektorn bedöms öka från 139 till 141 TWh år 2019. Den förväntade ökningen beror till stor del på att produktionen inom branschen massa och papper, som står för drygt hälften av sektorns energianvändning, väntas öka.

Sveriges totala energitillförsel 2015 samt prognos 2016-2018

Nya styrmedel i transportsektorn påverkar energianvändningen

Energianvändningen för inrikes transporter var 96 TWh 2016 och bedöms endast öka marginellt till 2019. Person- och godstransporterna väntas öka under prognostiden, och antalet laddbara fordon kommer fortsätta att öka. Under prognosperioden är det biodrivmedelanvändningen som ökar mest. Andelen faktisk förnybar energianvändning inom inrikes transporter bedöms öka från drygt 20 procent 2016 till 24 procent 2019.

Reduktionsplikt, flygskatt och bonus-malus är nya styrmedel som troligen kommer att påverka energianvändningen i transportsektorn.

  • Reduktionsplikten leder till ökad användning av låginblandad biodiesel från 2018.
  • Den nya flygskatten väntas påverka så att flygandet ökar långsammare än det hade gjort utan skatten.
  • Bonus-malus innebär att nya bilar med låga utsläpp får en bonus som finansieras av en höjd skatt från nya bilar med höga utsläpp.

Om Energimyndighetens kortsiktsprognoser

Energimyndighetens kortsiktsprognos våren 2018 omfattar det svenska energisystemets utveckling under perioden 2017–2019 samt redovisar 2016 enligt den senaste tillgängliga kortperiodiska statistiken.

Prognosen bygger på ett antal antaganden och förutsättningar. Resultaten i prognosen är starkt beroende av till exempel antaganden om ekonomisk tillväxt, bränslepriser och tillrinning i vattenmagasin under de närmaste åren. Eftersom de antaganden som ligger till grund för prognosen är osäkra kan den verkliga energianvändningen komma att avvika från prognosen. Prognosen är kortsiktig och utgör inget underlag för bedömningar av den långsiktiga utvecklingen av energisystemet.

Energimyndigheten lämnar årligen två kortsiktsprognoser till regeringen där höstens prognos redovisas i en utförlig rapport med tillhörande sifferfil medan vårens prognos redovisas i en sifferfil och med en sammanfattande text om resultatet i stort samt förändringar från föregående prognos.