Kortsiktsprognos: Minskad energianvändning 2020 till följd av covid-19

Under 2020 väntas energianvändningen bli lägre än vanligt. Till stor del beror det på effekter av covid-19 som lett till att energianvändningen minskar inom främst transporter och industri. Däremot fortsätter elproduktionen från vind och sol öka stort fram till 2023. Det visar Energimyndighetens kortsiktsprognos för perioden 2019–2023.

I kortsiktsprognosen som Energimyndigheten nu publicerar bedöms energianvändning och energitillförsel fram till 2023.

– I den här prognosomgången har vi fått ta extra hänsyn till den pågående covid-19-pandemi som råder i världen sedan våren 2020. Pandemin påverkar flera olika delar av energisystemet, och en rad antaganden har behövts göras kring detta, säger Elin Grahn, analytiker på Energimyndigheten.

I rapporten finns en bilaga med en fördjupad analys av covid-19-pandemins effekter på energisystemet och dess aktörer, samt framtida osäkerheter och risker. Eftersom det är mycket som är osäkert kring hur situationen i omvärlden kommer utvecklas under de kommande åren, är denna prognos förknippad med ovanligt stora osäkerheter.

Minskad energianvändning 2020

Enlig prognosen minskar den totala tillförseln och användningen av energi i Sverige från 556 till 525 terawattimmar (TWh) mellan 2018 och 2023. Det beror främst på att kärnkraften minskar och därmed minskar också de stora energiförluster som uppstår vid kärnkraftens elproduktion. 2020 väntas den totala energianvändningen sjunka till 508 TWh. Huvudorsaken är effekter av covid-19 som lett till minskad energianvändning, framför allt inom transporter och industri.

Sveriges totala energianvändning 2018, samt prognos för åren 2019–2023, TWh

Sveriges totala energianvandning 2018 samt prognos for 2019–2023.jpg

Vindkraft och solel ökar

Enligt prognosen ökar vindkraften kraftigt de kommande åren, från 20 TWh 2019 till 43 TWh 2023. En effekt av