Möjligt för nordiska städer att påskynda omställningen till klimatsmart mobilitet

Åtgärder som främjar gång, cykel och kollektivtrafik samt utbyggnad av laddinfrastruktur är exempel på sätt för nordiska städer att påskynda omställningen till klimatsmart mobilitet. Samhällsplanering för att förbättra transporteffektivitet och innovativ godslogistik är också viktiga åtgärder.

""

Detta är några av slutsatserna från slutrapporten i projektet Hållbara nordiska städer med fokus på klimatsmart mobilitet. Alla nordiska länder behöver ställa om sina transportsektorer till att bli fossilfria, och många av städerna har redan genomfört ambitiösa åtgärder och driver en långsiktig politik för hållbara och klimatsmarta transporter. Det varierar mellan länderna hur långt de kommit inom olika områden av klimatsmart mobilitet, vilket skapar goda möjligheter att lära av varandra. I projektets slutrapport lyfts tre viktiga områden för att påskynda omställningen:

Regeringarna måste ge städerna förutsättningar att gå före

Nordiska städer vill vara föregångare och bidra till de nationella klimatmålen. De har tillgång till flera instrument för att ställa om transportsystemet genom exempelvis trafikreglering och införandet av miljözoner. Genom fysisk planering kan städerna bidra till en övergång till mer transporteffektiv mobilitet som cykel, gång och kollektivtrafik.

– Den nationella nivån i de nordiska länderna behöver skapa förutsättningar så att städernas ambitiösa åtaganden kan genomföras. Det kan handla om att skapa gynnsamma förutsättningar för marknadsutvecklingen för laddbara fordon men också rättsliga ramar för datadelning och marknadsförutsättningar för delad mobilitet, säger Hanna Sundqvist, forskningshandläggare och projektledare på Energimyndigheten.

Investera i lokal kapacitetsutveckling

Kapacitetsutveckling är ett begrepp för den process som förbättrar en organisations eller individs förmåga att omsätta tillgänglig kunskap, så kallad best practise, till operativ förändring. Projektet har samarbetat med lokala offentliga aktörer som vill bidra till omställningen av transportsektorn, men är osäkra på hur. Ett antal områden i behov av kapacitetsutveckling har identifierats hos nordiska städer: elektromobilitet, jämställdhet samt behoven hos unga och äldre. Förutom nationell, nordisk och internationell samverkan bidrar samverkan mellan offentliga-, privata aktörer och akademin till kapacitetsutveckling inom en organisation.

Använd transportplanering för att nå andra samhällsmål

Transportplanering ska underlätta tillgängligheten för människor och varor, men det behöver också säkerställas att användningen av transporter skapar mervärden till det lokala samhället. Policys som styr utvecklingen mot flera hållbarhetsområden ger dem möjlighet att stärka varandra.  

– Vi har sett att det är viktigt att klimatperspektivet beaktas tidigt i transportplaneringsprocesserna och här krävs samverkan mellan olika förvaltningar inom staden, så som fysisk planering, trafikplanering, exploatering och miljö. Det är också viktigt att förstå och inkludera olika gruppers perspektiv och behov i transportplaneringen. Man kan till exempel engagera medborgare i beslutsprocessen genom att utforska vilka behov till exempel unga och äldre har, säger Hanna Sundqvist.

Projektet har synliggjort att det inom samhällsplaneringen finns många olika mål, behov och perspektiv som måste tas hänsyn till, vilket kan leda till målkonflikter. Genom att integrera olika perspektiv tidigt i planeringen finns det fler möjligheter att hitta lösningar och kompromisser som leder processen framåt. Sedan projektets start 2018 har fokus och förväntningarna på städer att främja hållbar mobilitet ökat. Slutrapporten innehåller många goda exempel på hur nordiska städer kan arbeta med att påskynda omställningen av transportsektorn samt ett antal lokala åtgärdsförslag för städer att utforska. 

Om projektet Hållbara nordiska städer med fokus på klimatsmart mobilitet

Projektet har letts av Energimyndigheten i samarbete med Trafikverket, och finansierats av Nordiska ministerrådet. Projektets syfte har varit att bidra till en hållbar stadsutveckling genom att stödja omställningen till fossilfria och hållbara transporter i nordiska städer och stadsregioner. Detta har inneburit samarbete och utbyte av erfarenheter med övriga nordiska länder för att bland annat studera lokala offentliga aktörers roll för utbyggnaden av laddinfrastruktur, och att skapa attraktiva och klimatsmarta transporter i städer. Projektet har pågått 2018–2020, och avslutades med en slutrapport och en virtuell konferens i februari 2021.