Sveriges energisystem 2050 – så kan det se ut

Klimatomställningen driver fram en övergång från fossila bränslen till eldrift och biobränslen. Sverige har goda förutsättningar för ökad elproduktion men det medför utmaningar som behöver hanteras i god tid.  Bioenergi kommer att vara en viktig pusselbit fast här finns risk för målkonflikter. Vi ser också att Sverige behöver arbeta mer med energieffektivisering. Det är några av slutsatserna i Energimyndighetens rapport Långsiktiga scenarier över energisystemet som släpps idag.

I rapporten Långsiktiga scenarier över energisystemet tar Energimyndigheten sig an helheten i energisystemet och identifierar några av de utmaningar som kan uppstå.

– En av de stora utmaningarna är hur vi på klokast sätt ska använda den svenska bioenergin under de kommande 10-15 åren för att nå de politiska energi- och klimatmålen. I vårt arbete ser vi inte att vi kommer att nå energieffektiviseringsmålet till 2030, och det är bara att konstatera att i ett växande energisystem under åren efter 2030 måste vi använda energin på ett mer effektivt sätt, säger Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén.

Några av de viktigaste slutsatserna i rapporten:

Bioenergi är en betydelsefull energikälla men det finns utmaningar att hantera vid en kraftigt ökad efterfrågan i transportsektorn

Bioenergi är, och kommer fortsatt att vara, en viktig energikälla i det svenska energisystemet och en betydelsefull pusselbit för att nå energi- och klimatpolitiska mål.

Efterfrågan på biodrivmedel kan förväntas öka till 2030, vilket främst beror på skärpningar inom reduktionspliktssystemet för bensin och diesel (det vill säga krav på ökad inblandning av biodrivmedel). Även inom flyget väntas efterfrågan på förnybart flygbränsle att öka.  

Att öka biodrivmedelsanvändningen kräver arbete för att säkerställa ett hållbart biomassauttag och att sträva efter ökad energieffektivisering.  

Det krävs ytterligare insatser för att nå energieffektiviseringsmålet till 2030

Det svenska energieffektiviseringsmålet till 2030 nås inte i scenario­analysen. En viss effektiviseringstakt ingår i användarsektorerna, men den räcker inte för måluppfyllelse. Det är viktigt att fortsätta arbeta med effektiviseringsåtgärder och öka takten framöver.

Elanvändningen förväntas öka men Sverige har goda förutsättningar att öka elproduktionen

Elanvändningen väntas öka kraftigt som ett sätt att nå klimatmål, eftersom vi ser en omställning från fossila bränslen till el. Vi ser också en kommande ökad elanvändning i och med att samhället blir allt mer digitaliserat och fler datacenter etableras, samt inom transportsektorn. I takt med denna utveckling kommer det att vara viktigt att säkerställa en hållbar batterivärdekedja.  

Sverige har mycket goda förutsättningar att öka elproduktionen för att möta en högre efterfrågan i framtiden, men det är viktigt att i god tid skapa förutsättningar att möta efterfrågan på el på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt och med hög acceptans i samhället.  

 

Om Scenarier över Sveriges energisystem 2020

Vartannat år tar Energimyndigheten fram långsiktiga scenarier över energianvändning och energitillförsel. Flera av scenarierna tas fram som ett underlag till den klimatrapportering som Sverige gör till EU. Naturvårdsverket ansvarar för rapporteringen till EU, vilken sker 15 mars 2021.

Scenarierna som tas fram inom klimatrapporteringen består av ett referensscenario samt två känslighetsfall: högre och lägre koldioxidutsläpp. Huvudsyftet med scenarierna är att utifrån dagens energisystem och befintliga styrmedel visa på energianvändning och tillförsel framöver.

Förutom de tre scenarier som ingår i klimatrapporteringen till EU har Energimyndigheten tagit fram ytterligare scenarier och känslighetsanalyser för att få ett brett kunskapsunderlag på möjliga utvecklingsvägar i ett framtida energisystem. I årets rapport har vi tittat särskilt på frågan om en kraftig elektrifiering av samhället och hur ett energisystem kan se ut i ett sådant samhälle. Vi har även tittat på effekter som följer av en övergång till en transportsektor och arbetsmaskiner baserad på allt mer biodrivmedel och allt mindre fossila bränslen.  

Kortsiktig prognos till 2023

Energimyndigheten tar även fram kortsiktiga prognoser av energisystemet, vilka sträcker sig fyra år framåt i tiden. Analyserna i de kortsiktiga prognoserna kan skilja sig något från analyserna i de långsiktiga scenarierna då olika metoder och indata används i uppdragen.

För analyser av energisystemet på kort sikt bör Energimyndighetens kortsiktsprognoser användas och inte de långsiktiga scenarierna. Nästa kortsiktsprognos publiceras den 22 mars 2021.