Energimyndigheten följer upp reduktionsplikten för flygfotogen

Inom EU finns ett förslag att införa ett gemensamt europeiskt styrmedel för inblandning av hållbara flygbränslen i flygfotogen. Förslaget väntas påverka den svenska reduktionsplikten för flygfotogen, enligt Energimyndighetens bedömning.

Ett flygplan står på en flygplats och tankas.

Delrapport 2 i uppdraget om att ta fram underlag för kontrollstation 2022 handlar om reduktionsplikten på flygfotogen.

Nu släpper Energimyndigheten den andra delrapporten från uppdraget med att följa upp hur reduktionsplikten fungerar som styrmedel för att minska utsläppen från fossila drivmedel. Delrapporten fokuserar på flygfotogen och innehåller bland annat rekommendationer kring justering av reduktionsnivåer och reduktionspliktsavgiften. Reduktionsplikten på flygfotogen infördes 1 juli 2021.

Reduktionsnivån för flygfotogen föreslås frysas för 2024

Just nu förhandlas ett förslag om att införa ett gemensamt styrmedel för inblandning av hållbara flygbränslen i EU. Utifrån detta förslag bedömer Energimyndigheten att det sannolikt inte kommer vara möjligt för Sverige att ha högre inblandningskrav än det som fastställs på EU-nivå. EU-förordningen, som kallas ReFuelEU Aviation, är planerad att träda i kraft 1 januari 2025. För att jämna ut övergången till de gemensamma inblandningsnivåerna i EU föreslår Energimyndigheten därför att reduktionsnivån för 2024 ska frysas på samma nivå som 2023.

Gemensamma EU-regler kan driva på omställningen

Marknaden för hållbart flygbränsle är fortfarande i startgroparna och Energimyndigheten bedömer att den svenska marknaden är för liten för att på egen hand kunna driva investeringar i ökad produktionskapacitet. Däremot skulle mer enhetliga regler i hela EU skapa en större och mer stabil marknad.

– En harmonisering av den europeiska marknaden skulle leda till bättre förutsättningar för investeringar i produktion av hållbara flygbränslen. Det skulle generera mer än vad de i dagsläget implementerade styrmedlen som finns nationellt i Sverige, Norge och Frankrike gör, säger Sara Sundberg, chef för enheten för drivmedel och hållbara bränslen på Energimyndigheten.

Om reglerna i EU skiljer sig mycket åt kan också priset på flygfotogen variera. Det kan ha en negativ effekt på klimatet, eftersom det kan leda till att flygbolag minimerar sina bränslekostnader genom att tanka där det är billigast och flyga med mer bränsle än vad de behöver.

Reduktionspliktsavgiften föreslås vara oförändrad

Om reduktionspliktiga aktörer inte blandar in så stor mängd hållbara flygbränslen som lagen kräver behöver de betala en reduktionspliktsavgift. En del i uppföljningsuppdraget är att undersöka om avgiften bör justeras. År 2021 var det tre av fem aktörer som helt eller delvis fick betala reduktionspliktsavgiften, men Energimyndigheten föreslår ingen höjning.

– Vi har bara kunnat utvärdera ett halvår av reduktionsplikt på flygfotogen, och det halvåret inträffade under ett år präglat av covid-19-pandemin. Samtidigt har priset på hållbart flygbränsle varit mycket högt. Vår bedömning är att det inte finns tillräcklig anledning att höja avgiften just nu, säger Eva Nordlander, handläggare på Energimyndigheten.

 

 

Om kontrollstationen för reduktionsplikten 

Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att vart tredje år göra en så kallad kontrollstation, det vill säga en uppföljning på hur reduktionsplikten fungerar och om reduktionsnivåerna bör justeras. Det här är den första kontrollstationen där flygfotogen ingår. Tidigare i år publicerades den första delrapporten av kontrollstationen, som fokuserar på reduktionsplikten för bensin och diesel.


Nyheter